En omfattande studie som inkluderade deltagare från Sverige, Danmark, Norge och Island, genomförd av forskare från Karolinska Institutet och andra institutioner, har kartlagt förekomsten av långvariga symtom som varar upp till två år efter en sars-cov-2-infektion. Resultaten, publicerade i tidskriften The Lancet Regional Health – Europe, ger insikter om hur långtidscovid påverkar olika grupper av människor och understryker vikten av att övervaka symtomen över tid.
Långtidscovid – en oväntad bieffekt
Med över 771 miljoner rapporterade fall av covid-19 över hela världen i mitten av oktober 2023, uppskattas mellan 10 och 20 procent av de drabbade utveckla långvariga symtom efter att den akuta fasen av sjukdomen har passerat. För att undersöka detta fenomen närmare, involverade forskarna i studien nästan 65 000 vuxna deltagare som självrapporterade sina fysiska symtom mellan april 2020 och augusti 2022.
Svår covid-19 relateras till långtidscovid
Resultaten av studien visade att personer som tidigare hade haft en svår form av covid-19 löpte störst risk att utveckla långtidscovid. Denna grupp hade en 37 procent högre förekomst av långvariga symtom som inkluderade andfåddhet, bröstsmärta, yrsel, huvudvärk och trötthet, jämfört med de som inte hade haft covid-19.
Långvariga besvär – ett spår av sjukdomens svårighetsgrad
En intressant observation i studien var att personer som hade varit sängliggande i minst sju dagar under sin sars-cov-2-infektion hade den högsta förekomsten av långtidscovid. Denna grupp upplevde mer än dubbelt så hög frekvens av långvariga symtom jämfört med de som inte hade diagnostiserats med covid-19. Deras symtom var också de mest ihållande, kvarstående i upp till två år efter diagnos.
Vaccination och långtidscovid
Majoriteten av studiedeltagarna var helt eller delvis vaccinerade. Personer som inte varit sängliggande alls under sin infektion uppvisade ingen skillnad i långvariga fysiska symtom jämfört med personer som inte diagnostiserats med covid-19.
Viktiga insikter för framtiden vid svår covid-19
Forskningen betonar vikten av att förstå de långsiktiga hälsokonsekvenserna av pandemin och att noggrant övervaka fysiska symtom upp till två år efter en covid-19-diagnos, framför allt hos personer som varit svårt sjuka. Den understryker också behovet av att fortsätta forska om långtidseffekterna av covid-19, inklusive hur sjukdomen påverkar kognitiva funktioner och psykisk hälsa, samt hur social isolering påverkar äldre individer. Genom att lära oss mer om långtidscovid och dess underliggande mekanismer kan vi bättre stödja dem som drabbas av detta komplexa tillstånd.
