För att kunna få en överblick över de övre luftvägsinfektioner som finns hos barn är det bra att läsa igenom artikeln och om du är orolig jämföra om du känner igen några av symtomen hos just ditt barn.
Vilka infektioner finns det egentligen och vad ska vi göra åt dem?
De flesta dagisbarn är snuviga nästan jämt! På vintern stänger vi in våra små och virus och bakterier hoppar glatt från unge till unge. Vilka infektioner finns det egentligen? Vad ska vi göra åt dem?
Oftast är snuvan och hostan en förkylning. Då har ett virus satt sig i de övre luftvägarna och retar dem till att göra en massa slem. Virus kan man inte göra mycket åt, så vi får hjälpa kroppen att rensa bort dem. Vila och mycket att dricka är bästa råden. Barn med feber får stanna hemma, och lite febernedsättande kan göra barnet piggare så det äter bättre. Feber som går ned med hjälp av Alvedon är ofta godartad feber. Glass brukar annars vara en medicin även de små tycker om, när inget annat smakar.
Vill man slippa att få förkylningar ska man vara noga med att tvätta händerna och hellre leka utomhus än inomhus. Snoriga barn kan få stanna hemma så slipper de smitta andra. Samtidigt behöver barn träffa på smittoämnen för att bygga upp sina immunförsvar.
Riktigt fel kan det bli om man behandlar alla inflammationer med antibiotika. Förkylningar orsakas oftast av virus och kan inte botas med antibiotika. Antibiotika kan man i vissa sammanhang få när man har en infektion som beror på bakterier. I halsen och i näsan finns precis som i tarmen och på huden en massa bakterier. De bor där utan att ställa till med någon skada. De tar istället upp plats, så farliga bakterier inte kommer till. Men när man äter antibiotika försvinner även de snälla bakterierna, vilket öppnar dörrarna för farligare arter. Har man då avstått från att i onödan ge barnet antibiotika mot en virusinfektion har man gjort barnet en stor tjänst.. De snälla bakterierna finns då kvar och tar upp plats från de farliga bakterierna.
Bakterierna finns i alla delar av svalget (se bild). De snälla bakterier man framförallt associerar med svalget är alfa-hemolytiska streptokocker och lactobaciller. Om man ätit en antibiotikakur kan man snabbt tillföra snälla bakterier som tar upp plats från de farliga bakterierna så att de inte kan fästa fast.
Bild: Svalget kan delas in i tre delar, där alla delar är sammankopplade. I den övre delen av svalget mynnar örontrumpeten ut. Den sammanbinder örat med svalget. Mellandelen ligger bakom munhålan. Den nedre delen sträcker sig från mellandelen ner till delningen mellan matstrupen och luftstrupen. Bakterier finns i alla delar av svalget.
Förebygg infektionerna med bland annat probiotika
Varför vissa drabbas ofta av infektioner i halsen eller i örat, medan andra nästan alltid slipper undan, är inte självklart. En förklaring ligger nog i den så kallade normalfloran. Det är de goda bakterier som alltid finns på huden och i luftvägarna och som inte orsakar skada. Tvärtom hindrar de att farliga bakterier får fotfäste.
I luftvägarna bor alfa-hemolytiska streptokocker, som inte låter farligare streptokocker flytta in. Barn som ofta får öroninflammation eller halsfluss har färre bakterier i sin skyddande normalflora. Många antibiotikakurer sopar också bort det här viktiga skyddet. Särskilt bredspektrumantibiotika drabbar hela normalfloran, varför doktorn bör välja ett så smalt preparat som möjligt.
Enligt WHO är definitionen på probiotika ”Levande mikroorganismer som när de tillförs i tillräcklig mängd medför hälsovinster för konsumenten”. Probiotika kan hjälpa till att bygga upp normalfloran. Faktiskt verkar risken att drabbas av nya infektioner minska om man stöttar kroppen med snälla bakterier och då kanske man inte behöver ta till antibiotika i onödan.
Typ av infektion: Öroninflammation
Otröstliga skrik från ettåringen håller dig vaken hela natten. Hon drar sig i örat, och när du råkar nudda örontappen ylar hon ännu värre. Hur kan hon vara så ledsen? När du nattade henne kändes hon lite varm och snuvan var grön, men hon verkade nöjd med livet.
Öroninflammation börjar ofta med en förkylning. Det är då svårare för slemhinnorna i näsan och öronen att försvara sig mot bakterier, vilket kan leda till en infektion i mellanörat. Det som hänt är att sjukdomsframkallande bakterier fått fäste. De konkurrerar ut de snälla bakterierna, förökar sig och ger oss öroninflammation. Barn som sällan får öroninflammation har visat sig ha en svalgflora med bakterier som bättre kan hindra sjukdomsframkallande bakterier från att fästa fast.
Öroninflammationer är värst för de minsta barnen. De skriker för det gör så ont i örat. Febern går upp och att äta är inte alls kul. Vissa får öroninflammation efter öroninflammation, och först när de fått små plaströr i öronen slipper de nya infektioner. Ibland sköter infektionen det självt och trumhinnan spricker (du ser en gul varfläck på kudden och barnet lugnar sig eftersom smärtan går ned).
Många gånger går öroninflammationen över så fort att antibiotika varken gör från eller till. Barn under ett år, eller barn med inflammation på båda sidor eller där trumhinnan spruckit ska behandlas. Sedan bör de kontrolleras av läkare efter någon månad. I några fall leder öroninfektionen till försämrad hörsel.
Större barn brukar vara glada om de slipper penicillinet, eftersom det inte smakar så gott. Föräldrarna är också glada om de slipper tvinga i barnet medicin. Dessutom kan antibiotika göra barnet löst i magen och det finns en risk att kuren också slår ut den skyddande normalfloran i de övre luftvägarna och att barnet då får tillbaka öroninflammationen.
Alla barn som har ont i örat bör få näsdroppar, eftersom samma svullna slemhinna som gör näsan täppt gör att mellanörat inte luftas. Då trycker det på trumhinnan, knastrar i örat och gör ont. När näsdropparna verkar flödar luften fritt igen och bakterierna försvinner lättare.
Tips! Om man hjälper sitt barn att hålla huvudet högt genom att höja huvudändan i sängen kan faktiskt tyngdkraften medverka till att minska svullnaden och det kan kännas skönt för barnet. Man kan också tillföra snälla bakterier som bidrar till att hindra de sjukdomsframkallande bakterierna från att fästa fast på slemhinnorna.
Typ av infektion: Halsfluss
Ont i halsen är aldrig kul. Att det svider när man sväljer är inte ovanligt vid förkylningar, men att barn inte vill äta eller dricka för att det gör riktigt ont hör halsflussen till. Då är det ofta streptokocker som flyttat in i halsmandlarna, och därmed konkurrerat ut de snälla bakterierna. Vuxna som har halsfluss har ont i halsen och feber, men inga andra symptom. Barn med halsfluss kan däremot ha ont i halsen, feber samt långdragen snuva. Riktigt små barn kan kräkas, vägra att äta och dricka och bara skrika.
Passa på att titta i halsen! Rejält röda, svullna halsmandlar och en röd tunga talar för streptokocker. Ibland hinner man se gulvita varproppar på mandlarna. Känner du ”bönor” i käkvinkeln finns det en risk att din telning börjar yla – så ömma kan de körtlarna vara.
Om doktorn tror att det rör sig om en halsfluss på grund av streptokocker tas ett pinnprov från halsmandlarna. På några minuter framgår om det är den vanligaste bakterien. Då bör man få penicillin i tio dagar, så blir man snart piggare. Obehandlad kan halsflussen utvecklas till en varböld, då vägrar barnet att gapa, och en sådan halsböld måste opereras. För att stödja de egna snälla bakterierna kan man efter en antibiotikabehandling kan man tillföra extra snälla bakterier som hindrar de elaka bakterierna från att växa till igen.
Halsfluss smittar lätt. Dagisgruppen delar med sig till varandra och till föräldrar och syskon, eller till mormor som hämtar en eftermiddag. Ibland spelar bakterierna ping-pong i familjen och verkar aldrig vilja flytta. Då kan hela familjen behandlas på en gång, för att bli av med smittan.
Typ av infektion: Bihåleinflammation
Ibland kan en besvärlig förkylning orsaka bihåleinflammation. Slemhinnorna i näsan och bihålorna kring näsan och i pannan svullnar och det samlas vätska. Till slut blir det trångt och trycket ökar. Bakterierna får vara ifred och växa till. Förkylningen går inte över och huvudet känns tungt och det trycker och värker.
Bihåleinflammationer tar tid att utveckla, en eller två veckors förkylning behövs. De är dessutom sällsynta hos barn, eftersom bihålorna inte är lika utvecklade som hos vuxna. Men barn kan trots det få inflammation i hålrummen kring näsroten. Där är nära till ögat och skelettet tunt. Mår ditt barn dåligt, har hög feber och är rött och svullet kring ena ögat måste du bums till barnsjukhuset.
Du, ditt barn och övre luftvägsinfektioner
Visst kan det kännas skrämmande att prata om infektioner, men med god kunskap om vad det kan röra sig om, noga uppsikt över barnets allmänna hälsa och eventuellt också med hjälp av probiotika som stöttar så kan du och ditt barn klara er igenom en infektion. Det viktiga är att du alltid rådfrågar vården om du känner dig osäker eller ditt barns hälsa försämras hastigt – annars är det bra att läsa igenom den här texten igen, kanske skriva ut, och på det viset förvissa dig om att du har en grundläggande kunskap om vad som kan drabba ditt barn och hur du behandlar och förebygger olika typer av övre luftvägsinfektioner.
