Världsfetmadagen (World Obesity Day) den 4 mars är nyinstiftad av flera internationella organisationer som vill ena världen i arbetet med övervikt och fetma. Syftet med dagen är att uppmärksamma att frågan är komplex. Det finns behov av att utveckla hållbara lösningar, motverka stigma och slå hål på missuppfattningar kopplade till övervikt och fetma, till exempel att det enbart handlar om människors individuella val. Samhället behöver utformas så det främjar ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla menar myndigheten.
Övervikt och fetma har fördubblats
Bland vuxna har andelen med övervikt eller fetma fördubblats sedan 1980-talet, och idag lever hälften av alla vuxna i Sverige med övervikt eller fetma. Ny kunskap från Folkhälsomyndigheten visar på en liknande ökning för skolbarn i åldrarna 11, 13 och 15 år. Även för yngre skolbarn finns en ökning och idag har mer än var femte 6–9-åring övervikt eller fetma.
– Bland äldre skolbarn har fetma femdubblats sedan 90-talet. Det är en oroande utveckling då vi vet att fetma ökar risken för ohälsa. Att drabbas av fetma som barn ökar dessutom risken för fetma även som vuxen, säger Lena Hansson, utredare på Folkhälsomyndigheten.
En av de främsta orsakerna till ohälsa
Övervikt och fetma är en av de främsta orsakerna till ohälsa i Sverige. Bland annat ökar risken för typ-2 diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdom.
Men hälsan påverkas även av social stigmatisering som särskilt kan drabba personer med fetma.
Samhällets utformning en del av problemet – och lösningen
En del av orsakerna till att övervikt och fetma ökar finns att hämta i vår miljö och det samhälle som vi lever i. Ökad tillgänglighet till mat och dryck dygnet runt, större portionsstorlekar och ett större utbud och marknadsföring av ohälsosam mat tros vara några av förklaringarna. Tillsammans med mindre fysisk aktivitet i vardagen och färre transporter till fots och cykel, leder det till en utveckling där fler riskerar att få övervikt och fetma.
Men hur samhället utformas kan också vara en del av lösningen. För att bromsa utvecklingen krävs ett långsiktigt förebyggande arbete på lokal, regional och nationell nivå. Arbetet behöver bedrivas av många; allt från förskola, skola och arbetsliv till hälso- och sjukvården, transportsektorn, livsmedelsindustrin och det civila samhället.
Närmiljön behöver planeras så att den ger möjlighet och stimulerar till ökad fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor.
– Genom att bygga samhällen som till exempel främjar aktiv transport och som erbjuder ett hälsosamt livsmedelsutbud så har vi goda chanser att bromsa utvecklingen och förhoppningsvis också vända trenden, säger Lena Hansson.
Kommer ta fram flera kunskapsstöd
Den kunskap som Folkhälsomyndigheten publicerar idag visar hur utvecklingen och förekomsten av övervikt och fetma ser ut i olika åldersgrupper. Under året kommer myndigheten även att ta fram flera kunskapsstöd med utgångspunkt i det folkhälsopolitiska målet och regeringens delmål
– Ett samhälle som främjar ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla. Delmålet anger tydligt samhällets viktiga roll i det långsiktiga arbetet för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet.
