Det visar en ny studie som gjorts med stöd av Hjärt-Lungfonden och som har publicerats i European Journal of Preventive Cardiology.. Forskningsresultaten kan få stor betydelse för att minska risken för en av våra mest dödliga hjärt-kärlsjukdomar.
Hur vet jag om jag lider av fetma?
Ett mått som du säkert känner till och som används för att identifiera personer med övervikt eller fetma är BMI, Body Mass Index. BMI beräknas genom att dividera kroppsvikt (kilo) med kroppslängd (meter) i kvadrat. En person som väger 70 kilo och är 1,70 meter lång har ett BMI på 24,2 (70/1,72). Normalvikt motsvarar ett BMI på 18,5-24,9.
Personer med ett BMI över 30 räknas som feta, medan personer med ett BMI över 25 räknas som överviktiga. Gränsen för svår fetma går vid BMI 35.
Därför är fetma farligt
Fetma leder till ökad risk för en rad sjukdomar såsom diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer. Orsakerna är flera; ökad fettansamling ökar kroppens blodvolym, vilket leder till att hjärtat behöver pumpa mer blod. Det medför att blodtrycket stiger vilket ökar den mekaniska belastningen på hjärtat, något som bland annat kan orsaka hjärtsvikt.
När kroppen inte gör av med all energi den får via maten lagras överskottet delvis som fett i kroppen, delvis som fett som cirkulerar i blodet. Efter hand avlagras fettet i blodkärlsväggarna och bildar plack, som i förlängningen kan stoppa blodflödet och orsaka stroke eller hjärtinfarkt. Bukfett frisätter hormoner som kan påverka ämnesomsättningen, bland annat hur glukos och insulin hanteras i kroppen. Det leder i sin tur till en ökad risk för diabetes typ 2. Enligt Livsmedelsverket bör den som vill gå ner i vikt se till att få minst 30 minuters rörelse om dagen, äta mer fullkorn, minska intaget av socker, rött kött och chark, samt äta 500 gram frukt och grönsaker varje dag.
Hjärtsvikt – ett allvarligt tillstånd
Hjärtsvikt i sin tur är ett allvarligt tillstånd som innebär att hjärtmuskeln inte orkar dra ihop sig tillräckligt eller att kammarväggarna är för styva.
Symptom: Andfåddhet, trötthet, nattlig hosta, svullna fotleder, försämrad fysisk förmåga.
250 000 personer i Sverige lider av hjärtsvikt och sjukdomen kan vara svårt invalidiserande med en prognosen som inte sällan är sämre än för många cancersjukdomar. Över 3 000 personer dör av diagnosen hjärtsvikt varje år, men många dör också av svåra komplikationer i samband med sin hjärtsvikt, till exempel lunginflammation, njursvikt eller propp i lungan. Sjukdomen ökar gradvis genom livet och blir vanlig först i höga åldrar (75+).
Tydligt samband mellan övervikt och risken för hjärtsvikt hos unga kvinnor
Genom forskning och forskningsbaserad kunskap har dödligheten i hjärt-kärlsjukdom minskat med 43 procent, alltså närmare halverats, sedan millennieskiftet. Men den positiva utvecklingen för hjärtsvikt går betydligt långsammare än för andra hjärt-kärlsjukdomar. En ny studie med stöd av Hjärt-Lungfonden visar ett tydligt samband mellan övervikt och risken för hjärtsvikt hos unga kvinnor.
– Det här är första gången som fetma så tydligt har kunnat kopplas till hjärtsvikt hos unga kvinnor. Eftersom övervikt fortsätter att öka bland unga människor i Sverige så är det en potentiellt tickande bomb om dessa grupper tar med sig sin övervikt in i äldre år, då hjärtsvikt är vanligt förekommande, säger Annika Rosengren, professor vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.
Fördubblad risk att drabbas
Studien baseras på data från över 1,3 miljoner kvinnor i åldrarna 18-45 år. Dessa har följts upp mot patientregistret för att se hur många som senare i livet fick hjärtsvikt. Resultaten visar att övervikt är den tydligaste riskfaktorn. Vid BMI 21 är risken för hjärtsvikt som lägst, bara en på ungefär 700 drabbas.
Redan vid ett BMI på 25, som är den medicinska gränsen för övervikt, ökar risken med cirka 50 procent. Vid svår fetma (BMI över 35) har risken för hjärtsvikt fyrfaldigats.
Levnadsvanor riskerar att bryta positiv trend
I dag lever närmare 200 000 kvinnor i åldrarna 16–44 år i Sverige med fetma, det vill säga ett BMI på 30 och uppåt. Under de senaste tio åren har denna andel ökat från 8 till 11 procent.
– Tack vare forskningen minskar dödligheten i hjärt-kärlsjukdom, men våra levnadsvanor riskerar att bryta den positiva trenden. Därför är det oerhört viktigt med en nationell handlingsplan för hälsosammare matvanor och förebyggande åtgärder i form av till exempel mer rörelse i skolundervisningen, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
