En del barn har genetiskt lättare att gå upp i vikt, men i en ideal värld där man äter bra och rör på sig blir inte heller de barnen överviktiga. Stressen i samhället idag gör även att det är svårare för föräldrar att hinna med att laga hemlagad mat varje dag och man låter oftare barn äta glass och godis till vardags.
Begränsa guldkanterna
– Visst får man äta godsaker, men man måste begränsa ”guldkanterna”, menar Gisela Nyberg, institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet, Huddinge. Det har kommit ut studier som visar att antalet överviktiga barn inte längre ökar och man har till och med sett att antalet överviktiga 10-åriga tjejer har minskat. Det kan bero på medias stora fokus på barn och övervikt, vilket skapar en bra debatt med vissa åtgärder som resultat.
Man kan dock se stora skillnader mellan olika förskolor/skolor, menar Gisela Nyberg. Det diskuteras därför om man ska ha kostchefer som kontrollerar att riktlinjerna följs och som vid behov kan ge stöd och kunskap till skolorna.
Barnfetma
Barn räknas som överviktig när de har ett BMI på 25 eller mer och feta när BMI ligger på 30. Man räknar ut vad BMI hos barn motsvarar hos en 18-åring, då barn inte följer samma skala som vuxna när det gäller övervikt. I Sverige är det runt 20-25 procent av barnen mellan fyra och tio år som är överviktiga/feta, varav runt tre procent är feta. Resurssvaga områden har ofta fler överviktiga barn och barn på landet är mer överviktiga än i städerna.
– På landet kanske de skjutsas oftare och inte har lika mycket aktiviteter att välja på, menar Gisela Nyberg. I storstäderna kan skillnaden vara så stor som från fem procent överviktiga barn till upp till 30 procent i andra områden. En stor anledning är skillnaden i kunskapsnivå hos föräldrarna, många vet inte att det är bättre att välja lättmjölk än standardmjölk och att vanlig fruktyoghurt ofta innehåller en hel del dolt socker.
Fakta BMI
BMI (Body Mass Index) för vuxna =
Kroppsvikt i kilo/ (Längd i meter*Längd i meter) Exempel = 35 kilo/ (1,25meter*1,25meter)= 22,4 i BMI
80 procents högre risk
Det är 80 procents högre risk för överviktiga sjuåringar att bli feta som vuxna. Man tror att överviktiga barn bygger upp fler fettceller som inte försvinner utan gör det svårare för dem att hålla normalvikten även som vuxen. Är man fet som tonåring har man i studier sett att risken för förkortad livslängd ökar. Men när man ser till insulinkänslighet, blodtryck och risken att få diabetes typ 2, minskar risken när man går ner i vikt. Man har därför allt att vinna på att ändra livsstil och minska i vikt. Det har gjorts en studie på feta kvinnor som genomgick fetmaoperation. När de blev smala blev även resten av familjen också smalare. När alla bytte livsstil gav det resultat.
– Först vid tre till fyra-årsåldern bör man fundera om viktkurvan avviker, menar Gisela Nyberg. Då kan man diskutera det med barnavårdcentralen.
På skolorna borde det vara naturligt att skolsköterskan reagerar och tar kontakt med föräldrarna, om ett barns viktkurva börjar avvika för mycket, säger Gisela Nyberg. Är man som förälder själv orolig är det bra att prata med skolsköterskan.
Förebyggande åtgärder i skolan
- Servera bra mat med ett varierat och stort utbud av grönsaker.
- Lättmjölk istället för standardmjölk.
- Välja bort sötade mellanmål som saftsoppa, bullar och glass och servera istället smörgås med mjölk och frukt. Största boven i många skolor är just mellanmålet.
- Ta bort automater med läsk och godis.
- Ha riktlinjer för vad skolcaféet får sälja.
STOPP-studien
2001 startade man STOPP-studien (Stockholm Obesity Prevention Project) på Karolinska Institutet, där 3135 barn i åldern sex till tio år deltog. Man valde genomsnittsskolor som slumpades till fem interventionsskolor och fem kontrollskolor där barnen följdes under fyra år.
Studieresultat
- Fler normalviktiga i interventionsgruppen.
- Bättre val av livsmedel i hemmen hos interventionsgruppen.
- Barn är mest inaktiva hemma, på helgerna.
- Fysisk aktivitet sjönk med åldern, från sex till tio år.
- Flickor rör sig mindre i skolan än pojkar.
– Vi ville se om man kunde minska övervikt och fetma bland barn genom att öka den fysiska aktiviteten och förbättra kosten, säger Gisela Nyberg, som doktorerat på studien. Vi mätte och vägde dem varje år och skickade hem ett nyhetsbrev per termin till ”interventionsbarnen” med tips på aktiviteter och mat. Vi hjälpte interventionsskolorna att erbjuda bättre luncher och mellanmål och vi mätte den fysiska aktiviteten i skolorna med rekommendationen till interventionsskolorna att ha 30 minuters fysisk aktivitet per dag, utöver skolidrotten, under skoltid.
Mellan 2001-2005 såg vi att övervikten/fetman hade minskat från BMI 20,3 till 17,1 bland interventionsskolorna och i kontrollgruppen hade BMI ökat från 16,1 till 18,9. Man såg dock ingen skillnad på den fysiska aktiviteten. I avhandlingen ser man att det främst är på helgerna som barnen är inaktiva. Man har i tidigare studier sett att om mamma och pappa är inaktiva är barnen också inaktiva.
– Det är självklart så att föräldrar är ett stort inflytande för barn i sex till tio-årsåldern, påpekar Gisela Nyberg. Ska man öka den fysiska aktiviteten under skoltid, måste det förmodligen vara schemalagt och idealiskt vore att ha mer idrottstid. På hela gruppen såg man att flickor rörde på sig mindre än pojkar – är det de sociala rollerna i skolan som ger skillnaden, frågar sig Gisela Nyberg?
Lagom är bäst och sunt förnuft säger att man inte bör äta godis varje dag. Det måste vara enkelt och det räcker ofta med några små förändringar för att förhindra viktökningen. Låt barnen gå till skolan och återinför lördagsgodiset, påpekar Gisela Nyberg.
Förebyggande åtgärder i hemmet
- Låt barnen gå till skolan eller gå tillsammans med dem.
- För tidigt in goda vanor vad gäller kost och fysisk aktivitet. Låt barnen få prova många olika grönsaker och frukter.
- Begränsa ”guldkanterna”, som godis, glass och läsk.
- Få med barnen i någon idrottsförening.
Detta är en uppdaterad artikel.
