En tumregel för årstidsbunden depression, som för många andra former av depression, är att du bör kontakta vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning om man varit nedstämd under minst två veckor eller har andra symtom på depression.
Kännetecken på att du drabbats av en årstidsbunden depression
Har du tidigare haft årstidsbunden depression och känner att symtomen har kommit tillbaka så bör du även då höra av sig till vården. För den som har någon anhörig som verkar deprimerad på sommaren kan ett första steg vara att prata med den anhöriga och uppmärksamma denne på problemet. Annars kan du som anhörig höra av dig till vården för att få råd hur du kan hjälpa till.
Det är bland annat mycket vanligt att man känner en stor trötthet, som inte lindras av ökad sömn. Detta trots att man ofta också sover längre än vanligt vid årstidsbunden depression. Ett annat vanligt tecken är ett ökat sug efter kolhydrater, och då i synnerhet socker. Till följd av tröttheten upplever man ofta svårigheter att koncentrera sig och fokusera, till exempel i arbetet. Många personer som har årstidsbundna depressiva besvär rapporterar också att de har nedsatt immunförsvar, vilket leder till att de ofta drabbas av infektioner och andra sjukdomar.
Följande kan också vara tecken på en årstidsbunden depression:
- Svårigheter att somna
- Ofrivillig viktnedgång
- Nedstämdhet
Koppling till ljus och mörker
En stor del av svenskarna upplever att de blir tröttare under hösten och vintern. Sju procent beräknas få svårare symtom än så, medan tre till fem procent får så pass starka symtom att de uppfyller kriterierna för en egentlig depressionsperiod, som då kallas årstidsbunden depression. Årstidsbunden depression, även kallad vår- eller sommardepression och/eller höstdepression, tycks ha en stark koppling till ljus och mörker. Varför vissa drabbas, och andra inte, har att göra med att vissa är mer ärftligt sårbara än andra. Men hur man lever spelar också stor roll.
Varför vissa människor drabbas av årstidsbundna depressioner under den ljusare delen av året har man inte funnit någon förklaring till.
Så kan du förebygga höst- och vinterdepression
Hjärnan behöver dagsljus för att reglera vår dygnsrytm och hur pigga eller trötta vi är påverkas av ljusexponering. Arbetar du inomhus och inte vistas utomhus riskerar du att få det värre. När det blir mörkare saknar vi en klar och tydlig ljuspuls som reglerar vår dygnsrytm, vilket kan jämföras med resterande året när vi får klara impulser från dagsljuset.
Du kan försöka förebygga höstdepression på olika sätt, bland annat med hjälp av ljusterapi, men det finns andra sätt också. Gå ut på dina lediga dagar och tanka dagsljus, försök se till att få så mycket morgonljus som möjligt och om du sitter inne och arbetar på dagarna är det bra om du sitter nära fönstret eller går ut en stund.
Förekommer även på sommaren
Det är knappt så känslan får finnas där när solen lyser, vädret är varmt och det talas om semestertider och sommarlov. Men att vara deprimerad även på sommaren, och kanske till och med just för att det är sommar, förekommer faktiskt. En orsak till att drabbas av sommardepression kan vara alla förväntningar och den stress det kan medföra. Det kan gälla allt från att vädret blir bra till hur många släktingar man ska hinna besöka eller vilka spännande resmål som borde bokas in.
Men även åt andra hållet, bristen på något att göra eller att helt plötsligt gå från en organiserad tillvaro till mer flytande kan bidra till att man känner sig mer vilsen och deprimerad trots att solen skiner. Att gå från en ofta planerad vardag med arbetsdag och eventuella schemalagda aktiviteter till ett ”sommarschema” kan vara en jobbig upplevelse för en del som helt plötsligt upplever att dagarna bara passerar. Bristen på struktur gör det svårt att överblicka tillvaron och man känner sig lätt lite vilsen.
Hålla tidpunkterna kan hjälpa
Ett sätt att komma ifrån det är att i viss mån även planera sin fritid. Enklare saker som att alltid ta en promenad vid en viss tidpunkt eller hålla tiderna vad det gäller mat och även sömn hjälper till att hålla även ledighet strukturerad och stabil. Ett större problem för många är dock åt andra hållet, en överplanerad tillvaro där varje dag och minut känns inplanerad under hela sommaren.
Med löften om att besöka släktingar, åtaganden som sommarhus och andra ”måsten” förvandlas de där lugna sommardagarna lätt till intensiva, schemastyrda, dagar där du till slut kanske frågar dig vart din tid är. Som med mycket annat handlar det om att ha en balans. Att till viss del kanske ha några fasta punkter och samtidigt låta det finnas utrymme för att bara ta dagen som den kommer.
Kroppsoro
Kroppsideal är en orsak till att man kan känna sig nere just på sommaren. När värmen stiger brukar kläderna åka av och om man av olika anledningar inte känner sig bekväm i sin kropp kan det vara jobbigt. När det kommer till kroppsideal är det svårt att göra någon annan allmän annat än att försöka känna sig nöjd och trygg med sin kropp och om man inte trivs fundera på vad som går att göra annorlunda.
Sommaren i sig ska absolut inte innebära snabba dieter och kroppshets utan man ska må bra året om men om sommaren känns deprimerande för att man är osäker på sin kropp kan man ibland behöva samtala med någon som kan ge de verktyg man behöver för att trivas med sig själv och sin kropp.
Stora utgifter kan göra oss deprimerade
Pengar påverkar oss på många vis och så även under sommarhalvåret. För många blir den press som det innebär med stora utgifter i form av semesterresor eller att barnen helt plötsligt är hemma och behöver underhållas en utlösande, faktor till depression. Här får man försöka komma till insikten att alla har olika förutsättningar och helt enkelt i den mån det går göra det bästa av situationen.
Små medel kan ibland leda till stora upplevelser och det viktigaste är faktiskt inte vad andra gör, utan vad du gör av det du har. Undvik att skuldsätta dig i onödan, tag hellre en funderare på vad som just du kan göra under sommaren för att ha riktigt kul istället för att bara tänka på ekonomin som en stressfaktor. Det gäller även resten av året, om du känner dig stressad över din ekonomi även då.
Om du behöver få prata med någon
Oavsett när på året du känner dig nere behöver du mat och sömn för att må bra och inte falla ner i depression och därför får man inte heller glömma dessa rutiner. Om tillvaron blir för mycket, våga ta hjälp, prata med någon inom vården som kan hjälpa dig på rätt väg mot ett bättre välmående. Ibland kan det kännas bra att prata med någon du känner, andra gånger kanske du hellre vill prata med någon utomstående person, som till exempel en terapeut eller vårdpersonal.
Är du osäker på vem du ska prata med eller behöver stöd på en gång kan det vara en bra idé att kontakta någon i en chatt eller telefonjour. Här finns någon som lyssnar och som kan ge hjälpa dig att se på din situation ur nya synvinklar och eventuellt även ge dig råd och stöd i vart du kan vända dig för att komma vidare.
Här kommer en lista med olika chatt- och telefonjourer som du kan kontakta:
Anhöriglinjen
Behöver du stöd i din roll som anhörig eller närstående? Anhöriglinjen är en nationell stödtelefon som drivs av Anhörigas riksförbund och bemannas av anhöriga med egna erfarenheter. Du är även välkommen att skicka e-post.
Telefon: 0200-23 95 00
Information om öppettider med mera på www.anhorigasriksforbund.se
BRIS för barn
BRIS, Barnens rätt i samhället, stödjer barn som far illa. Du kan ringa, mejla eller chatta. Du behöver inte säga vem du är och det är kostnadsfritt för barn och ungdomar upp till 18 år.
Telefon 116 111
Chatten når du på www.bris.se. Där finns även information om öppettider, med mera.
BRIS för vuxna
BRIS har också stödverksamheter för vuxna. Om du är orolig för ett barn i din närhet kan du kontakta BRIS vuxentelefon på
Telefon 0771-50 50 50
Mer information om öppettider mer mera på bris – för vuxna om barn.
Brottsofferjouren
För dig som är utsatt för brott, anhörig eller vittne till brott.
Telefon 0200-21 20 19
På webbplatsen www.brottsofferjouren.se hittar du också brottsofferjouren just där du bor.
Föräldratelefonen
För föräldrar eller andra vuxna som är oroliga för barn eller ungdomar i sin närhet. Föräldratelefonen drivs av föreningen Mind och de som svarar är utbildade psykologer och/eller socionomer med lång yrkeserfarenhet. Hit kan du ringa anonymt.
Telefon 020-85 20 00
För information om öppettider med mera, besök www.mind.se.
Jourhavande kompis
Jourhavande kompis är en chattjour där barn och ungdomar upp till 25 år kan chatta anonymt om vad som helst.
Chatten och information om öppettider med mera, når du på www.jourhavandekompis.se
Jourhavande medmänniska
Ibland behöver du dela sina upplevelser, sina tankar och känslor med någon som lyssnar. För dig som söker medmänskligt stöd på natten.
Telefon 08-702 16 80
Mer information, öppettider med mera finns på www.jourhavande-medmanniska.se
Jourhavande präst
Jourhavande präst är öppen för alla som behöver medmänskligt stöd på natten. Den som svarar har tystnadsplikt och du är anonym.
Ring 112 och be att få tala med jourhavande präst.
Det går också att skicka in ett digitalt brev eller chatta. Mer information finns på svenska kyrkans webbplats.
Kvinnofridslinjen
Stödtelefon för dig som utsatts för hot eller våld. Närstående är också välkomna att ringa. Den som svarar har tystnadsplikt. Du som ringer kan vara anonym, och samtalet syns inte på telefonräkningen.
Telefon 020-50 50 50
Mer information på www.kvinnofridslinjen.se
Kyrkans Jourtjänst
Att dela det svåra med någon gör skillnad. Du kan kontakta jourtelefonen eller SOS-brevlådan anonymt. De som svarar är vanliga medmänniskor som har tystnadsplikt och är utbildade att ge känslomässigt stöd i svåra situationer.
Telefon 031- 800 650
Om du hellre vill skriva kan du vända dig till SOS-brevlådan och få svar inom senast 72 timmar. Inloggning samt information om öppettider med mera nås på www.kyrkansjourtjanst.se.
Mind Självmordslinjen
Självmordslinjen drivs av Mind, som är en politiskt och religiöst obunden ideell förening som arbetar med information, stöd och opinion inom området psykisk hälsa. Självmordslinjen bemannas av specialutbildade volontärer som erbjuder medmänskligt stöd på telefon, chatt och mejl.
Telefonlinjen och chatten är öppen dygnet runt, alla dagar i veckan.
Telefon: 90101
Chatten når du på www.mind.se
Hjälplinjen
Hjälplinjen erbjuder tillfälligt psykologiskt stöd till människor i kris. Både du som ringer till Hjälplinjen och den som svarar är anonyma. De som svarar har stor erfarenhet av att stödja människor i kris och alla har professionell utbildning som exempelvis psykolog, socionom eller sjuksköterska. Du kan även kontakta Hjälplinjen om du är orolig för någon närstående.
Telefon 0771-22 00 60
Om du vill nå oss via texttelefon hänvisar vi till förmedlingstjänsten www.texttelefoni.se.
Information om öppettidet med mera finns här
Palveleva puhelin – Svenska kyrkans finskspråkiga telefonjour
Ruotsin kirkon Palvelevassa puhelimessa soittoosi vastaa suomenkielinen lähimmäinen. Voit keskustella elämäntilanteestasi kertomatta nimeäsi tai asuinpaikkaasi. Päivystäjä on vaitiolovelvollinen, tehtäväänsä koulutettu vapaaehtoinen.
Svenska kyrkans finska telefonjour är öppen för alla som vill prata om sin livssituation på finska. Du ringer anonymt, den som svarar har tystnadsplikt och samtalen är kostnadsfria.
Telefonnummer 020 – 26 25 00
PrevenTell – Hjälplinjen vid oönskad sexualitet
PrevenTell är en nationell hjälplinje som du kan ringa till om du upplever att du tappat kontrollen över din sexualitet, om du känner oro för tankar och handlingar, eller är rädd att göra dig själv eller andra illa. Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.
Telefon 020-66 77 88
Du kan ringa när som helst på dygnet och lämna meddelande på telefonsvararen. Då blir du uppringd nästkommande vardag.
Riksförbundet för Suicidprevention och efterlevandes Stöd – SPES
En telefonjour för dig som har en närstående som tagit sitt liv.
Telefon 08-34 58 73
För öppettider, information med mera, besök www.spes.se
Rädda Barnens stödchatt för barn och unga
Anonym stödchatt för dig som är barn eller unga och är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck och som känner att du inte får bestämma över ditt liv och din framtid. De som svarar har tystnadsplikt, vilket innebär att allt som det skrivs och pratas om i chatten inte får föras vidare.
Chatten och information om öppettider med mera finns på www.dinarattigheter.se.
Rädda Barnens föräldratelefon och mejl
Om du har frågor kring barn och föräldraskap kan du mejla, chatta eller ringa Rädda Barnen.
Telefon 020 – 786 786
För information om öppettider med mera, besök Rädda Barnen.
Rädda Barnens orostelefon mot radikalisering
Rädda Barnen erbjuder råd och stöd på olika språk om du är orolig för att någon du känner dras till en våldsam, extrem rörelse eller ideologi. Du kan ringa Rädda Barnen kostnadsfritt och anonymt.
Telefon 020 – 100 200
Rädda Barnens orostelefon mot radikalisering svarar på samtal från såväl vuxna som barn och unga. Information om telefontider finns på www.raddabarnen.se
Tjejjouren.se
Tjejjouren.se är en portal ut till landets 60 tjejjourer. På Tjejjouren.se kan du som definierar dig som tjej hitta bra information och komma i kontakt med en tjejjour. Stöd via chatt, mejl och telefon.
Mer information finns på www.tjejjouren.se
Äldretelefonen
Föreningen Minds stödtelefon för dig som är äldre och mår psykiskt dåligt.
Telefon 020-22 22 33
Information och öppettider med mera på www.mind.se.
