Den nya studien har nyligen publicerats i den ansedda tidskriften JAMA, Journal of the American Medical Association.
Vinner på att behandlas
Med utökad behandling kan fler slippa att drabbas av en ny hjärtinfarkt eller stroke.
– Vår forskning visar på stora möjligheter att förbättra vården så att färre drabbas av en ny hjärtinfarkt eller stroke. Personer med njursjukdom och förmaksflimmer vinner på att behandlas med blodförtunnande läkemedel, säger Tomas Jernberg, docent och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
Den nya studien från en forskargrupp vid Karolinska institutet visar att även njursjuka vinner på att behandlas med blodförtunnande mediciner.
Läkare restrektiva
Efter en hjärtinfarkt behandlas många patienter som även har förmaksflimmer med det blodförtunnande läkemedlet Waran. Men mer än var tredje som drabbas av hjärtinfarkt har också åtminstone måttligt nedsatt njurfunktion. Idag är många läkare restriktiva med att skriva ut blodförtunnande medicin till denna stora patientgrupp och det saknas tydliga rekommendationer för hur de ska behandlas.
I studien ingår 24 000 svenskar med förmaksflimmer som överlevt hjärtinfarkt mellan 2003 och 2010. Oavsett hur njursjuka personerna var löpte de mindre risk att dö inom ett år om de behandlades med blodförtunnande läkemedel. Forskargruppen bakom studien leds av Tomas Jernberg och huvudförfattare har varit Juan Jesús Carrero vid Karolinska institutet. Studien har fått stöd av Hjärt-Lungfonden och publicerades nyligen i den ansedda medicinska tidskriften JAMA, Journal of the American Medical Association.
Njurarna och dess funktioner
Normalt har man två njurar. Man brukar inte kunna känna njurarna eftersom de ligger mot ryggraden, väl skyddade och täckta av revbenens nedre del. Varje njure är formad som en böna, 10–12 centimeter lång och väger ungefär 150 gram. Njurarna omges av en tjock kapsel av stram bindväv och rikligt med skyddande fett. På framsidan täcks njurarna av bukhinnan. Njurarna kan liknas vid kroppens reningsverk, de renar blodet från slaggprodukter, vilka lämnar kroppen via urinen. Även läkemedel utsöndras via njurarna. Njurarna är även viktiga för att reglera bl.a. vätskebalansen, salter (elektrolyter), mineralämnen, blodtrycket, blodets surhetsgrad, skelettomsättningen och blodbildningen. Tillsammans består njurarna av ungefär två miljoner filtreringsenheter, så kallade nefron. Varje nefron består av glomerulus, ett bollformat nystan av små blodkärl och en rörslynga, (tubuli), som urinen filtreras ut i.
Urinen innehåller överskottsvatten, slaggprodukter, salter och vätejoner som kroppen behöver göra sig av med för att må bra. Normalt kissar man ca 1-3 liter per dygn. Den färdiga urinen mynnar först ut i njurbäckenet och förs sedan till urinledaren för att sedan ledas vidare till urinblåsan. Njurarna ”arbetar” dygnet runt och deras kapacitet att rena blod är mer än dubbelt så hög än vad som egentligen behövs. Detta innebär att det är möjligt för en fullt frisk person att ge bort (donera) en njure.
Källa: Hjärtlungfonden, Njurdagboken.se
