IBS (irritabel tarmsyndrom) – symtom, orsak och behandling

Att lida av magbesvär kan vara både ett fysiskt likväl som psykiskt handikapp. Du kanske drar dig för att umgås med andra, äta gott och är konstant på jakt efter närmaste toalett. Genom att svara på påståendena i den här artikeln kan du ta reda på om du har de symtom som utmärker IBS, även kallat irritabel tarm eller irritabelt tarmsyndrom.

Symtom vid IBS

IBS förekommer i alla åldrar men debuterar normalt innan 40 års ålder och drabbar särskilt unga aktiva personer. IBS kännetecknas av magsmärta i kombination med förändringar i avföringen. Typiskt är även förvärrade symtom i samband med att man äter. Det är vanligt att symtomen kan komma och gå och att det förekommer besvärsfria och lindrigare perioder. Nedan test kan ge dig en fingervisning om de besvär du upplever skulle kunna vara IBS, men det motsvarar inte en diagnos inom sjukvården.

Stämmer påståendena nedan på dig?

• Jag har mindre aptit än vanligt.
• Min avföring är väldigt varierande, ibland har jag förstoppning och ibland diarré.
• Jag kan få kraftiga smärtor i magen.
• Jag går helt plötsligt på toaletten oftare eller mer sällan än normalt.
• Jag kan må väldigt illa.
• Det känns ofta bättre efter toalettbesök.
• Min mage känns uppblåst och full av gaser.

Dessa är vanliga symtom vid IBS. Har du svarat ja på majoriteten av dessa påståenden föreligger en risk att du har drabbats av IBS. Om du dessutom har andra, yttre riskfaktorer, såsom stress, dåliga matvanor, för mycket kaffedrickande, för lite motion och ärftlighet ökar risken ytterligare.

Har du allvarliga och/eller långvariga magbesvär eller är orolig över att ha drabbats av IBS bör du ta kontakt med sjukvården.

Om du är över 45 år och inte haft problem tidigare, om du tappat vikt, aptit och ork snabbt, diarrébesvären pågått under en lång tid och/eller du blöder från tarmen/upplever att det finns blod och slem i avföringen, ska du alltid kontakta vården omgående.

Störd tarmrörelse

Forskning pekar på att om tarmrörelsen störs kan det förändra känsligheten i tarmslemhinnan. Det i sin tur kan ge upphov till de besvär som sammankopplas med IBS. En annan teori är att IBS uppkommer på grund av en funktionellt störd tarmfunktion. Det betyder att det inte föreligger någon infektion eller inflammation som kan ge besvären. IBS orsakas inte av psykologiska faktorer, men man har sett att upplevelsen av symtomen kan påverkas av hur man mår psykiskt.

Diagnos IBS

Ett stort problem med IBS är att man inte har lyckats hitta den exakta orsaken bakom IBS och att ont i magen kan ha många olika orsaker. Det gör att en stor del av diagnosen går ut på att utesluta andra magsjukdomar som cancer, Crohns sjukdom, ulcerös kolit, laktos- och glutenintolerans. Vården genomför ett detektivarbete som förutom att utesluta andra magsjukdomar går ut på att se över din livsstil (stress, matvanor) och om det har funnits tidigare mag- och tarmsjukdomar.

För att få diagnosen IBS utgår man från följande kriterier:

• Besvären ska ha börjat för minst sex månader sedan.
• Man ska ha haft buksmärta eller obehag i magen minst tre dagar per månad under de senaste tre månaderna.
• Man har problem relaterad till tarmtömning, ändrad avföringsfrekvens och/eller ändrad avföringskonsistens.

Andra kriterier som stödjer IBS-diagnos:

• Färre än tre tarmtömningar per vecka.
• Fler än tre tarmtömningar per dag.
• Hård i magen.
• Lös i magen.
• Behov att krysta vid tarmtömning.
• Bråttom till toaletten.
• Känsla av att inte kunna tömma tarmen ordentligt.
• Slem i avföringen.
• Svullen buk, känsla av uppblåshet

Andra symtom och syndrom som är vanliga vid IBS

• Sömnstörning
• Huvudvärk
• Migrän
• Ryggvärk
• Ångest
• Depression
• Hjärtklappning
• Fibromyalgi
• Kroniskt trötthetssyndrom
• Nedsatt libido
• Erektil dysfunktion

Behandling vid IBS

Det är inte ovanligt att du har IBS under många år med varierande besvär. Man brukar säga att om du inte har blivit frisk inom två år så kommer besvären med all sannolikhet bli bestående. Det finns ingen medicin som botar IBS. Eftersom man inte vet den specifika orsaken bakom IBS går behandlingen ut på att lindra besvär såsom smärta, diarré och förstoppning och förebygga eventuella orsaker. Vid lindrig IBS räcker det ofta med livsstilsåtgärder, för att lära sig att leva med sjukdomen. När det gäller annan typ av behandling är det mycket individuellt vad som fungerar och du kan höra dig för med din läkare och på apotek. En dietist kan vara till hjälp för att ge råd om kost och kostvanor.

Det är bra om du kan skaffar dig regelbundna toalettvanor och du ska inte låta bli att gå på toaletten om man känner trängning till avföring (förstoppning). Då kan laxermedel i stället hjälpa. Laxermedel finns receptfritt men det är viktigt att välja rätt sorts laxermedel och dosera lagom, då för mycket diarré i sin tur kan försämra besvären. Fråga din läkare om råd.

För dig som upplever besvär med gaser finns det olika läkemedel som hjälper till att jämna ut gaserna i tarmen. Även om mängden gas inte alltid minskar så kan smärtan som gaserna orsakar minska.

Det finns även kramplösande läkemedel som kan ha en lugnande effekt på tarmen. Om du har svåra besvär av diarré finns läkemedel som stoppar diarrén men i sin tur kan orsaka förstoppning. Därför är det även här viktigt att rådfråga läkare först.

Man har sett att en del äldre läkemedel mot depression kan lindra magbesvären. Den gruppen av mediciner kallas tri cykliska antidepressiva läkemedel. När man behandlas för IBS är dosen lägre än när man behandlas för depression. Även de nyare antidepressiva läkemedlen, så kallade SSRI-preparat kan ibland hjälpa vid IBS. De kan även göra att man rent allmänt mår bättre.

Det finns också kostbehandling och växtbaserade preparat som man har sett varit effektiva vid IBS. Se bara till att informera din behandlade läkare innan du påbörjar någon egenvård, för att säkerställa att det inte påverkar befintlig läkemedelsbehandling.

Om du har mer frekventa besvär som hindrar dig i vardagen finns psykologisk behandling och läkemedelsbehandling riktad mot ett eller flera symtom. Rådfråga din läkare.

Det pågår forskning både för att förstå sjukdomen bättre och för att hitta nya behandlingslösningar; både vad gäller läkemedel, kosten och olika former av psykologisk behandling.

KBT, hypnos och avslappning

En del patienter har upplevt KBT som en hjälp vid IBS. Då fokuserar man på att du ska må bättre och fungera bättre genom att förändra ett beteende och din egen uppfattning om såväl dig själv som din omgivning.

Hypnos har rapporterats vara positivt då den avslappnande effekten ger tarminnehållet ett bättre flöde. Även avslappningsövningar kan hjälpa den som känner sig stressad och orolig.

Så mår du bättre vid IBS

Besvären vid IBS kan lindras genom att man lägger om sina matvanor och börjar äta regelbundet. Det finns även annat du kan göra för att må bättre.

• Regelbundna toalettvanor – att regelbundet gå på toaletten kan hjälpa till att lindra besvären. Du bör inte sluta gå på toaletten även om det är besvärligt, då är det i stället bättre att du får hjälp med läkemedel för att kunna återuppta en regelbunden toalettrutin.
• Kostråd – det finns många kostråd för dig med IBS men det allra viktigaste rådet är att du hittar matvanor som fungerar för dig. Man vet att fet mat tenderar att ge mer besvär medan små och tätare måltider kan få dig att må bättre. Mat med mycket fibrer kan minska förstoppningen, men då gäller det att äta rätt sorts fibrer. Fibrer från frukt kan minska besvären medan fibrer från sädesslag kan förvärra. Du bör undvika stark eller stekt mat och minska kaffedrickande, om du har besvär med magen.
• Prova att ät små måltider men vid flera tillfällen under dagen, tre huvudmål och två till tre mellanmål.
• Motionera – det finns ett allmänt råd att du som lider av IBS ska motionera. Även om det inte finns några undersökningar som pekar på att besvären minskar i direkt anslutning till motion, kan motion få dig att må bättre rent allmänt.
• Mindre stress – stress kan ge upphov till många olika magåkommor och därför är det viktigt att se över sin vardag och ge tid till vila och avkoppling.
• Magbok – att föra en ”magbok”, alltså en dagbok över hur din mage mår under en period, kan hjälpa både dig och din läkare. Du kan se tillbaka på vad du åt, hur svåra besvären blev, vad som blev bättre och när det kändes sämre. Med hjälp av den informationen kan det bli lättare att se ett mönster och individanpassa behandling och förebyggande åtgärder.

Gör magen glad

Eftersom IBS kan ge besvär under en längre tid är det viktigt att du har så mycket information och kunskap som möjligt om IBS. Där kommer ”magboken” tillsammans med symtomlindring och allmänt välbefinnande in i bilden. På så vis får du kontroll över din magsjukdom och förbättrar förutsättningarna för en bättre tillvaro och livskvalitet.

En bra början är att prata med ditt apotek och våga fråga om symtomlindrande preparat och ”pinsamma” ämnen som toalettrutiner, förstoppning och diarré. Det handlar om att du ska få den hjälp som du behöver för att må bättre.

Se film om mage och tarm här nedan.