Ange ditt sökord

Bukspottkörteln hjälper till att bryta ner maten vi äter och där tillverkas exempelvis hormonet insulin. Foto: Getty Images

Bukspottkörteln hjälper till att bryta ner maten vi äter och där tillverkas exempelvis hormonet insulin. Foto: Getty Images

Bukspottkörtelcancer (pancreascancer): orsak, symtom & behandling

Att få ett cancerbesked är aldrig lätt. Om du eller någon närstående har fått diagnosen bukspottkörtelcancer kan det kännas både skrämmande och överväldigande. Kom ihåg att du inte är ensam - det finns hjälp och stöd att få. Bukspottkörtelcancer, även känd som pankreascancer, är en av de mest aggressiva och dödliga cancerformerna. Trots att prognosen fortfarande är allvarlig, har de senaste årens forskning gett anledning till försiktig optimism. Låt oss utforska framsteg inom diagnostik, behandling och förståelse av denna utmanande sjukdom.

Annons:

Bukspottkörtelcancer: vad är det?

Bukspottkörtelcancer uppstår när celler i bukspottkörteln börjar växa okontrollerat och bildar en tumör. Bukspottkörteln är ett viktigt organ som ligger djupt inne i magen, nära magsäcken och tunntarmen. Den har två huvuduppgifter:

  1. Att producera bukspott som innehåller enzymer som hjälper till att bryta ner maten vi äter.
  2. Att tillverka hormoner som insulin och glukagon som reglerar blodsockret.

Cancern börjar oftast i de gångar som finns i bukspottkörteln och som bukspottet rinner genom. Tyvärr upptäcks bukspottkörtelcancer ofta sent, eftersom symtomen kan vara diffusa i början.

Vilka drabbas av bukspottkörtelcancer?

Bukspottkörtelcancer är relativt ovanligt. I Sverige får ungefär 1300 personer diagnosen varje år. De flesta som drabbas är över 70 år, men sjukdomen kan förekomma även hos yngre personer. Vissa faktorer kan öka risken att drabbas:

  • Stigande ålder
  • Rökning
  • Ärftlighet (om flera nära släktingar haft sjukdomen)
  • Långvarig inflammation i bukspottkörteln
  • Övervikt och diabetes kan också innebära en viss ökad risk

Det är viktigt att komma ihåg att även om man har en eller flera riskfaktorer betyder det inte att man kommer att få bukspottkörtelcancer. Många som drabbas har inga kända riskfaktorer alls.

Bukspottkörtelcancer & symtom

I början kan bukspottkörtelcancer ge få eller inga symtom alls. När symtom väl uppstår kan de vara ganska diffusa och likna andra, mindre allvarliga tillstånd. Vanliga symtom är:

  • Gulsot (gulfärgning av hud och ögonvitor)
  • Mörkare urin och ljusare avföring
  • Smärta i övre delen av magen som kan stråla ut i ryggen
  • Oförklarlig viktnedgång och minskad aptit
  • Illamående och matsmältningsbesvär
  • Trötthet och allmän sjukdomskänsla

Om du upplever något av dessa symtom, särskilt om de inte går över, är det viktigt att du kontaktar sjukvården för en undersökning. Kom ihåg att dessa symtom oftast beror på andra, mindre allvarliga orsaker, men det är alltid bäst att få det kontrollerat för säkerhets skull.

Bukspottkörtelcancer & diagnostisering

Om din läkare misstänker bukspottkörtelcancer kommer du att få genomgå en rad undersökningar. Dessa kan inkludera:

  • Blodprover
  • Ultraljud av buken
  • Datortomografi (CT) eller magnetkameraundersökning (MR)
  • Ibland behövs även ett vävnadsprov (biopsi) för att säkert kunna ställa diagnosen

Det är naturligt att känna oro inför dessa undersökningar. Kom ihåg att du alltid kan be om mer information eller ta med dig en närstående som stöd.

Bukspottkörtelcancer & behandling

Behandlingen av bukspottkörtelcancer beror på flera faktorer, som hur utbredd cancern är och ditt allmänna hälsotillstånd. De huvudsakliga behandlingsalternativen är:

Operation

Om cancern upptäcks tidigt och inte har spridit sig kan operation vara ett alternativ. Detta är en omfattande operation som kallas Whipples operation. Efter operationen får du ofta behandling med cytostatika för att minska risken för återfall.

Cytostatika (cellgifter)

Cytostatika används ofta för att bromsa cancerns tillväxt och lindra symtom. Det kan ges både före en operation för att krympa tumören, och efter en operation för att minska risken för återfall.

Palliativ behandling

Om cancern har spridit sig och inte kan botas, finns det fortfarande mycket som kan göras för att lindra symtom och förbättra livskvaliteten. Detta kallas palliativ behandling och kan innefatta smärtlindring, behandling mot illamående, näringsstöd och psykologiskt stöd.

Att leva med bukspottkörtelcancer

Att leva med en cancerdiagnos är utmanande, både fysiskt och känslomässigt. Här är några saker som kan vara bra att tänka på:

  1. Ta hand om dig själv: Försök att äta näringsrik mat, vila när du behöver det, och rör på dig så mycket du orkar.
  2. Sök stöd: Prata med dina nära och kära om hur du känner. Det finns också patientföreningar och stödgrupper där du kan träffa andra i liknande situation.
  3. Var öppen med vårdpersonalen: Berätta om dina symtom och funderingar. De är där för att hjälpa dig.
  4. Ta en dag i taget: Det kan vara överväldigande att tänka långt fram i tiden. Försök att fokusera på nuet och de små positiva sakerna i vardagen.
  5. Var snäll mot dig själv: Det är okej att ha dåliga dagar. Tillåt dig själv att känna alla känslor som kommer.

Kom ihåg att även om bukspottkörtelcancer är en allvarlig diagnos, görs stora framsteg inom forskningen hela tiden. Nya behandlingsmetoder utvecklas ständigt och det finns hopp.

Var kan jag få mer information & stöd?

  • Din läkare och “kontaktsjuksköterska” är dina viktigaste informationskällor. De kan ge dig personlig information om just din situation.
  • Cancerfonden har mycket bra information och erbjuder även stödlinjer: www.cancerfonden.se
  • Patientföreningen PALEMA ger stöd till personer med cancer i bukspottkörteln: www.palema.org

Kom ihåg att du inte är ensam i detta. Det finns hjälp och stöd att få, både från sjukvården och från andra som gått igenom liknande erfarenheter. Ta en dag i taget och var snäll mot dig själv.

Nya insikter om sjukdomens uppkomst & utveckling

Forskare har gjort betydande framsteg i att förstå de underliggande mekanismerna bakom bukspottkörtelcancer. En studie från Karolinska Institutet har visat att bakterier från mun- och tarmsystemet kan orsaka skador på bukspottkörtelns celler och öka risken för elakartad tumörutveckling. Detta fynd öppnar upp för möjligheten att i framtiden kunna förebygga sjukdomen genom lokal antibiotikabehandling. En annan viktig upptäckt rör sambandet mellan cystiska pankreastumörer, särskilt IPMN (Intraductal papillary mucinous neoplasm), och utvecklingen av bukspottkörtelcancer. Forskare har kunnat fånga och analysera levande bakterier från patienter med dessa tumörer, vilket kan leda till bättre förståelse för sjukdomens progression.

Framsteg inom diagnostik & tidig upptäckt

Tidig upptäckt är avgörande för att förbättra prognosen vid bukspottkörtelcancer. Jingru Yu, doktorand vid Karolinska Institutet, har i sin avhandling identifierat flera riskfaktorer som kan användas för att upptäcka högriskgrupper:

  • Dålig tandhälsa
  • Diagnos av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) med samtidig primär skleroserande kolangit
  • Nyligen genomförda gastriska biopsier

Dessutom har Yu och hennes kollegor utvecklat en panel med åtta proteiner som verkar lovande för att upptäcka pankreatiskt duktalt adenokarcinom (PDAC) i ett tidigt skede.

Banbrytande behandlingsmetoder

KRAS-riktade terapier

En av de mest spännande utvecklingarna under 2024 var framstegen inom KRAS-riktade terapier. Över 90% av patienter med PDAC har tumörer med en mutation i KRAS-genen. I oktober 2024 öppnades den första fas 3-studien av en RAS-hämmare specifikt för bukspottkörtelcancer. Studien, kallad RASolute 302, utvärderar läkemedlet RMC-6236 som riktar sig mot RAS-proteiner i deras “på”-läge.

Immunterapi

Trots att traditionell checkpoint-immunterapi har visat sig ineffektiv mot bukspottkörtelcancer, har forskare identifierat en ny kombination av signalmolekyler som potentiellt kan användas för att rikta T-celler mot pankreastumörceller. Detta kan leda till utvecklingen av en ny typ av checkpoint-immunterapi specifikt för bukspottkörtelcancer.

Nya läkemedelskandidater

Forskare vid University of California, San Francisco (UCSF) har utvecklat en lovande läkemedelskandidat som riktar sig mot K-Ras G12D-mutationen, vilket är ett betydande genombrott. Detta läkemedel kan potentiellt göra bukspottkörtelcancer till en behandlingsbar, kanske till och med botbar, sjukdom. Kliniska prövningar förväntas starta inom 2–3 år.

Förbättrad palliativ vård

För patienter med avancerad sjukdom är effektiv symtomlindring avgörande. Nya rön tyder på att metadon kan vara särskilt effektivt för smärtlindring när traditionella opioider inte fungerar. Dessutom rekommenderas tidig remiss till ett palliativt team för att optimera patientens livskvalitet.

Framtidsutsikter

Trots att bukspottkörtelcancer fortfarande är en utmanande sjukdom, ger de senaste forskningsframstegen anledning till hopp vad gäller nya behandlingsmöjligheter. Framtida forskningsområden inkluderar:

  1. Utveckling av mer precisa biomarkörer för tidig upptäckt
  2. Förbättrade bilddiagnostiska metoder
  3. Kombinationsbehandlingar som tar hänsyn till tumörens heterogenitet
  4. Fortsatt utforskning av immunterapi och vacciner som behandlingsalternativ

Sammanfattningsvis, medan bukspottkörtelcancer fortfarande är en allvarlig diagnos, ger de senaste framstegen inom forskning och behandling anledning till försiktig optimism. Med fortsatta investeringar i forskning och kliniska prövningar kan vi se fram emot en framtid där bukspottkörtelcancer blir en mer hanterbar och potentiellt botbar sjukdom.

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Glöm inte att bekräfta din prenumeration i din inkorg. Den kan ha hamnat i din skräppost.

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Genom åren har experterna besvarat över 8 000 frågor, så chansen är stor att du hittar redan besvarade frågor inom det du undrar över.

Välkommen till Doktorn!

Annons: