Kärlkramp: orsak, symtom & behandling

Vad är kärlkramp?

Kärlkramp uppstår när hjärtats kranskärl, som förser hjärtmuskeln med syrerikt blod, blir förträngda eller blockerade. Detta leder till att hjärtmuskeln inte får tillräckligt med syre, särskilt under fysisk ansträngning eller stress, vilket resulterar i bröstsmärta och andra symtom.

Typer av kärlkramp

Det finns två huvudtyper av kärlkramp:

1. Stabil kärlkramp: Den vanligaste formen som uppträder vid ansträngning och lindras av vila eller medicinering.
2. Instabil kärlkramp: En allvarligare form som kan uppstå i vila och är ett förstadium till hjärtinfarkt.

Symtom på kärlkramp

De vanligaste symtomen på kärlkramp inkluderar:

• Tryckande eller kramande känsla i bröstet
• Andfåddhet
• Smärta som kan stråla ut mot armar, hals, käke eller rygg
• Illamående
• Svettningar
• Yrsel

Symtomen varar vanligtvis i några minuter och lindras ofta av vila eller nitroglycerin. 

När bör man söka akut vård?

Vid symtom på kärlkramp är det viktigt att veta när man ska söka akut vård. Här är de viktigaste riktlinjerna för när du bör ringa 112 eller söka akut sjukhusvård:

• Du har en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte går över inom 15 minuter.
• Du upplever en oklar och obehaglig känsla i bröstet som varar längre än 15 minuter och som du inte vet vad den beror på.
• Du har ont i bröstet och samtidigt känner dig andfådd, illamående, kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag.

Tecken på instabil kärlkramp

Sök omedelbart vård om din kärlkramp:

• Kommer vid lättare ansträngning än tidigare.
• Uppstår utan ansträngning, till exempel när du vilar.
• Inte lindras av din vanliga medicin.

Andra viktiga varningssignaler

• Plötsliga, svåra andningsbesvär i vila.
• Feber i kombination med andningsbesvär.
• Svimning vid ansträngning eller i vila utan uppenbar orsak.
• Plötslig försämring av redan känd hjärtsjukdom.

Som en allmän regel bör du söka akut läkarhjälp om du har ihållande bröstsmärtor som varar längre än 15 minuter. Kom ihåg att det alltid är bättre att söka vård en gång för mycket än en gång för lite när det gäller hjärtrelaterade symtom. Vid minsta tvivel, ring 112 för professionell bedömning och snabb hjälp.

Orsaker & riskfaktorer

Den främsta orsaken till kärlkramp är åderförkalkning (ateroskleros), där fett och kalk ansamlas i kranskärlen. Riskfaktorer inkluderar:

• Rökning
• Högt blodtryck
• Höga blodfetter
• Diabetes
• Övervikt
• Fysisk inaktivitet
• Stress
• Ärftlighet

Diagnos & utredning

För att diagnostisera kärlkramp genomförs vanligtvis följande:

• Fysisk undersökning
• EKG (elektrokardiogram)
• Blodprover
• Arbetsprov (belastnings-EKG)
• Datortomografi av kranskärlen
• Ultraljud av hjärtat
• Hjärtskintigrafi
• Kranskärlsröntgen (koronarangiografi)

Behandling av kärlkramp

Behandlingen av kärlkramp syftar till att lindra symtom och förebygga hjärtinfarkt. Behandlingen av instabil kärlkramp är dock mer aggressiv och akut inriktad, medan behandlingen av stabil kärlkramp fokuserar mer på långsiktig symtomlindring och förebyggande av progression. Behandling kan inkludera:

Läkemedelsbehandling:

• Nitroglycerin för akut symtomlindring
• Betablockerare
• ACE-hämmare
• Statiner (kolesterolsänkande)
• Blodförtunnande medel

Invasiva ingrepp:

• Ballongvidgning (PCI) med eller utan stent
• Kranskärlsoperation (bypass)

Livsstilsförändringar (se nedan)

Prevention & livsstilsförändringar

Att förebygga kärlkramp och förhindra dess progression involverar flera livsstilsförändringar:

1. Rökstopp: Att sluta röka är en av de viktigaste åtgärderna för att minska risken för kärlkramp och andra hjärt-kärlsjukdomar.
2. Regelbunden fysisk aktivitet: Minst 150 minuter måttlig intensiv eller 75 minuter högintensiv träning per vecka rekommenderas. Träning kan minska risken för återinsjuknande med upp till 21%. Inkludera aktiviteter som promenader, cykling eller simning i din rutin, bygg upp aktivitetsnivån gradvis.
3. Hälsosam kost: En kost rik på frukt, grönsaker, fullkorn, magra proteiner och hälsosamma fetter (som i medelhavskosten) kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar.
4. Viktkontroll: Att uppnå och bibehålla en hälsosam vikt är viktigt för att minska belastningen på hjärtat.
5. Stresshantering: Lär dig tekniker för att hantera stress, såsom meditation eller djupandning.
6. Regelbundna hälsokontroller: Kontrollera blodtryck, kolesterol och blodsocker regelbundet.
7. Begränsa alkoholintaget: Överdriven alkoholkonsumtion kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Prognos & livskvalitet

Med rätt behandling och livsstilsförändringar kan många personer med kärlkramp leva ett aktivt och hälsosamt liv. Det är viktigt att följa läkarens rekommendationer och ta ordinerade mediciner regelbundet. Regelbunden uppföljning och anpassning av behandlingen kan hjälpa till att hantera symtomen effektivt och minska risken för komplikationer.

Kärlkramp är en allvarlig men hanterbar hjärtsjukdom. Genom att förstå sjukdomen, följa behandlingsplanen och göra positiva livsstilsförändringar kan personer med kärlkramp förbättra sin livskvalitet och minska risken för allvarliga hjärthändelser. Det är alltid viktigt att söka omedelbar medicinsk hjälp vid nya eller förvärrade symtom, särskilt om de inte lindras av vila eller nitroglycerin.