Förkylning: slem & snor

Näsans anatomi & funktion

Näsan är ett komplext organ med flera viktiga funktioner. Näsan har en mängd viktiga uppgifter som vi inte är medvetna om och slemhinnan, med dess yttersta lager av slem, är en förutsättning för samtliga. Näsans huvudfunktioner inkluderar:

• Luftfuktning och uppvärmning av inandningsluft.
• Filtrering av partiklar och patogener.
• Luktsinne.

Näsans anatomi är specialiserad för dessa uppgifter. Den trånga strukturen skapar turbulens i luftflödet, vilket gör att partiklar större än tio mikrometer slungas ut mot slemhinnan där flimmerhår transporterar bort dem.

Slemproduktion & sammansättning

Slem produceras kontinuerligt i näsan och andra delar av luftvägarna. Enligt en studie publicerad i European Respiratory Journal produceras dagligen cirka två deciliter snor i näsan. Slemmet består huvudsakligen av:

• Vatten
• Glykoproteiner (muciner)
• Immunförsvarsceller
• Salter
• Enzymer
• Antikroppar

Muciner (slemlager av glykoproteiner) ger slemmet dess elastiska egenskaper. MUC5AC och MUC5B är de dominerande mucinerna i luftvägsslemmet.

Nässlemmets funktioner

Nässlem spelar flera viktiga roller i luftvägarna och har följande huvudsakliga funktioner:

Skydd & rening av luftvägarna

Nässlemmet fungerar som en effektiv barriär mot skadliga partiklar och patogener. Den klibbiga konsistensen gör att främmande ämnen fastnar. Slemmet fångar upp smuts, damm, virus och bakterier som vi andas in, vilket förhindrar att dessa når de känsliga lungorna. Flimmerhåren i näsan transporterar sedan bort dessa fångade partiklar mot svalget.

Fuktning & uppvärmning av inandningsluften

Slemhinnan i näsan, täckt av slem, hjälper till att fukta och värma inandningsluften innan den når lungorna. Detta skyddar de känsliga lungvävnaderna och optimerar luften för effektivt gasutbyte.

Slemets roll i immunförsvaret

Slemmet skapar en miljö som främjar tillväxten av gynnsamma bakterier, vilket i sin tur stärker immunförsvaret. Slemmet innehåller viktiga immunkomponenter som antikroppar och enzymer. Dessa hjälper till att neutralisera patogener och förhindra infektioner i luftvägarna. Vid inflammation ökar mängden immunceller och antimikrobiella substanser i slemmet.

Slemmet utgör en viktig del av kroppens första försvarslinje mot patogener och irritanter. En studie publicerad i PubMed Central beskriver hur bakterier och andra giftiga ämnen kan fastna I slemmet och transporteras ut när vi andas och hostar.

Reglering av luftflöde

Slemproduktionen och svällkropparnas storlek i näsan kan regleras för att påverka luftflödet. Detta hjälper till att balansera koldioxidnivåerna i kroppen och optimera andningen.

Produktion av kvävemonoxid (NO)

Bihålorna, som är täckta med slemproducerande slemhinnor, producerar kvävemonoxid. NO är viktig för normal lungfunktion och har antivirala (bromsar virus) och antibakteriella egenskaper.

Genom dessa funktioner spelar nässlemmet en avgörande roll i att skydda luftvägarna, optimera andningen och upprätthålla en hälsosam lungfunktion.

Förändringar i slemproduktion vid sjukdom

Vid olika sjukdomstillstånd kan slemproduktionen förändras både kvantitativt och kvalitativt. En studie publicerad i European Respiratory Journal beskriver hur hypersekretion förekommer vid många sjukdomstillstånd men är ett viktigt sjukligt kännetecken vid cystisk fibros (CF) relaterad bronkiektasi, icke-CF bronkiektasi, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och astma.

Vid förkylningar och allergier ökar ofta slemproduktionen. Enligt NIH News in Health kan allergier få kroppen att producera histamin, vilket gör att slemhinnorna i näsan svullnar och körtlarna producerar mer slem.

Genom olika mekanismer bidrar nässlemets sammansättning till ett effektivt försvar mot luftburna patogener och upprätthåller en hälsosam balans i näsans mikrobiom. En störning i slemproduktionen eller sammansättningen kan leda till ökad mottaglighet för infektioner och allergiska reaktioner.

Slemfärgens betydelse

Slemfärgen kan ge viss information om hälsotillståndet, men är inte alltid en pålitlig indikator. Att snoret ändrar färg beror på att slemmet efterhand bli tjockare till följd av döda celler som vita blodkroppar och bakterier. Genomskinligt snor är vanligt vid virusinfektioner, medan gul-grönt snor kan indikera bakteriell tillväxt.

Framtida forskning & behandlingsmöjligheter

En studie publicerad i MDPI undersöker slemmets struktur, proportioner och roll i luftvägssjukdomar. Denna forskning kan leda till nya behandlingsmetoder för sjukdomar som karakteriseras av onormal slemproduktion.

Sammanfattningsvis spelar näsan, slemmet och snoret en viktig roll för vår hälsa genom att skydda luftvägarna, fukta inandningsluften och bidra till immunförsvaret. Förståelsen för dessa processer kan hjälpa oss att bättre hantera förkylningar och andra luftvägssjukdomar.