Covid-19 (coronavirus): orsak, symtom & behandling

Orsaker till Covid-19 

Covid-19 orsakas av SARS-CoV-2, ett luftvägsvirus som tillhör coronavirusfamiljen. Viruset sprids främst via droppar och aerosoler när infekterade personer hostar, nyser eller andas ut. Covid-19 är en akut luftvägsinfektion och inkubationstiden är vanligtvis 2-14 dagar, med ett genomsnitt på 3-6 dagar. Sjukdomsbilden kan variera från mycket mild till allvarlig. Det vanligaste är att bli sjuk som vid förkylning eller influensa, men du kan också få andra symtom.

Kliniska data tyder på att kroppens reaktion på virusinfektionen i form av ett kraftigt aktiverat immunförsvar, orsakar många av de allvarliga komplikationerna. Man talar om en cytokinstorm av inflammationsdrivande signalmolekyler.

Smittorisk vid Covid-19

Under de första dagarna av infektionen, precis när symtomen börjar, är virusmängden i utandningsluften som störst. Det räcker att vistas några minuter i samma rum som en smittad person för att själv få viruset (vid normala inomhusförhållanden). Tiden det tar att bli smittad är kortare om den sjuka personen redan har vistats i rummet en stund. Då bildas en jämn koncentration av virus i luften.

Covid-19 symtom 

Symtomen kan variera i svårighetsgrad och kombination. En del personer kan vara helt symtomfria medan andra utvecklar allvarligare sjukdom. Vissa personer kan vara smittsamma redan innan de utvecklar symtom. Covid-19 kan ha ett tvåfasigt förlopp:

1. Akut fas: Lindriga symtom som feber, hosta och muskelvärk.
2. Andra fas: En mindre andel patienter utvecklar svårare lungsymtom, vanligtvis 5-12 dagar efter symtomdebut.

Torrhosta, feber, halsont och trötthet är dominerande symtom och vissa får lukt- och smakbortfall. För en minoritet krävs syrgasbehandling och respiratorvård. Hjärtsvikt, hjärtinfarkt, stroke och njursvikt kan uppstå och i värsta fall leda till döden. Fall med blodproppar (tromboser) i olika organ har rapporterats. Detta kan bli livshotande och om patienten överlever finns risk för bestående men. Genomsnittsåldern för intensivvårdspatienter är 59 år, men de flesta dödsfall sker i åldersgruppen 80 till 89 år.

De vanligaste symtomen vid Covid-19 inkluderar:

• Feber
• Hosta
• Andningssvårigheter
• Trötthet
• Förändrat lukt- och smaksinne
• Halsont
• Huvudvärk
• Muskelvärk

Riskgrupper vad gäller Covid-19

Ålder är den enskilt största riskfaktorn för allvarlig covid-19. Personer som är 65 år och äldre löper betydligt högre risk, och risken ökar markant med stigande ålder.

Medicinska tillstånd

• Vissa underliggande sjukdomar och medicinska tillstånd ökar risken för allvarlig covid-19, oavsett ålder:
• Hjärt- och kärlsjukdomar, inklusive stroke.
• Kroniska lungsjukdomar som KOL och svår astma.
• Diabetes (typ 1 och 2).
• Kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling.
• Kronisk lever- eller njursvikt.
• Fetma, särskilt vid BMI över 40.
• Cancer, särskilt under aktiv behandling.
• Neurologiska sjukdomar som påverkar andningen.
• Downs syndrom.
• Graviditet
• Gravida kvinnor, särskilt efter graviditetsvecka 20, tillhör också en riskgrupp.
• Personer med funktionsnedsättningar som påverkar dagliga aktiviteter.
• Personer som bor på äldreboenden eller i områden med begränsad tillgång till sjukvård.
• Vissa etniska minoritetsgrupper.

Det är viktigt att notera att risken ökar om en person har flera riskfaktorer samtidigt. Vaccinering rekommenderas särskilt för personer i dessa riskgrupper för att minska risken för allvarlig sjukdom.

Behandling vid Covid-19

För de flesta med mild sjukdom räcker egenvård i hemmet. Behandlingen anpassas efter symtomens svårighetsgrad:

Mild sjukdom

• Vila och vätskeintag.
• Febernedsättande vid behov.

Måttlig till svår sjukdom

• Syrgasbehandling.
• Antivirala läkemedel som remdesivir kan övervägas.
• Kortikosteroider vid svår inflammation.
• Trombosprofylax med lågmolekylärt heparin.

Antiviral behandling

Virushämmande läkemedel kan ges till patienter med ökad risk för allvarlig sjukdom, särskilt tidigt i sjukdomsförloppet.

Antibiotikabehandling

Antibiotika är inte effektivt mot Covid-19 eftersom det är en virusinfektion.

Covid-19 en komplex sjukdom med varierande symtombild och allvarlighetsgrad. Behandlingen fokuserar på symtomlindring och stödjande åtgärder, med mer intensiv vård för allvarliga fall.

Vaccin: förebyggande behandling

Gentekniken ger stora möjligheter att producera effektiva vacciner. Idag finns flera olika Covid-19-vaccin.

Förhindra smittspridning av Covid-19 

Det finns saker man kan göra för att minska smittspridningen av Covid.19:

Personlig hygien

• Tvätta händerna ofta och noggrant med tvål och vatten i minst 20 sekunder.
• Använd handsprit med minst 60% alkohol när tvål och vatten inte finns tillgängligt.
• Undvik att röra vid ögon, näsa och mun med otvättade händer.
• Hosta och nys i armvecket eller i en pappersnäsduk som sedan slängs direkt.

Social distansering

• Håll avstånd på minst 1-2 meter till andra personer.
• Undvik folksamlingar och trånga inomhusmiljöer.
• Arbeta hemifrån om möjligt.
• Begränsa nära kontakter med personer utanför det egna hushållet.
• Träffa andra utomhus när det är möjligt.

Övrigt

• Vaccinera dig mot covid-19 och håll dig uppdaterad med eventuella påfyllnadsdoser9.
• Stanna hemma om du är sjuk.
• Använd munskydd i situationer där det är svårt att hålla avstånd, särskilt inomhus.
• Se till att munskyddet täcker både näsa och mun.
• Rengör och desinficera ytor som ofta vidrörs, som dörrhandtag och mobiltelefoner.

Genom att kombinera dessa åtgärder kan man effektivt minska risken för smittspridning av covid-19 i samhället.

Komplikationer & långtidseffekter

Man kan få komplikationer av Covid-19 infektionen. Komplikationerna kan drabba både personer som har haft svår covid-19 och de som haft en mild infektion. Man kan uppleva flera symtom samtidigt och de kan variera över tid, men för de flesta försvinner de helt så småningom. Vissa patienter utvecklar postcovid, där symtom kvarstår eller uppkommer efter den akuta infektionen. Vanliga långvariga symtom inkluderar trötthet, andfåddhet och kognitiva problem som “hjärndimma”, minnes- och koncentrationssvårigheter.

Andra komplikationer kan exempelvis vara kvarstående förändringar i lungorna, hjärtklappning, hög vilopuls, kardiovaskulära komplikationer, huvudvärk, yrsel, extrem trötthet (fatigue) och sömnstörningar.

Virus & virusdiagnostik

PCR-tester, där man identifierar DNA-kopian av virusets RNA-sekvens kan påvisa virusets arvsmassa i provmaterialet från luftvägarna, exempelvis nässlemhinnan och ger oss en ögonblicksbild av smittan hos en enskild person. Dessa tester kan däremot inte säga om en person tidigare har haft en Covid-19-infektion.

När vi människor utsätts för virus eller bakterier, reagerar vårt immunförsvar med att bland annat bilda antikroppar, så att kroppen får ett immunologiskt minne. Antikropparna finns kvar efter en infektion och kan då mätas i blodet. Antikroppstest visar om individens immunförsvar har mött virussjukdomen och på så sätt utvecklat immunitet. Detta kan i så fall förhindra eller dämpa infektionen om man stöter på den igen.

Även personer med asymtomatisk eller mild Covid-19 bildar antikroppar, men svaret är generellt svagare och mer kortvarigt än hos de med allvarligare sjukdom. Detta understryker vikten av fortsatt forskning och övervakning av immunitet hos denna grupp.

Covid-19 & historik

Man tror att det första fallet av lunginflammation orsakad av detta virus fanns redan den 17 november 2019 i Wuhan, Kina. Besök på en matmarknad i Wuhan verkar ha varit en gemensam nämnare för många smittade. Det nya viruset har stor likhet med coronavirus som påträffats i fladdermöss. Man tror därför att det nya viruset kom från fladdermöss och sedan, eventuellt via en mellanvärd, fördes över till människan. 30 januari 2020 förklarade Världshälsoorganisationen, WHO, att det fanns ett internationellt hot mot människors hälsa

Olika coronavirus ger upphov till omkring 20 procent av alla luftvägsinfektioner hos människor och under de senaste två decennierna har två allvarliga epidemier orsakats av coronavirus. Dels 2003, SARS-CoV, som startade i Kina och kom från fladdermöss. Smittan begränsades till omkring 8000 drabbade och en genomsnittlig dödlighet på åtta procent (hos äldre var dödligheten ända upp till 50 procent). 2012 kom coronavirus, MERS, som uppstod i Saudiarabien. Här krävde över 70 procent av de drabbade respiratorhjälp. Viruset tycktes komma från fladdermöss, via dromedarer. Omkring 2500 fall rapporterades och av dem avled 35 procent.

SARS = severe acute respiratory syndrome

CoV = coronavirus

Covid-19 i Sverige

Den 31 januari 2020 kom det första fallet till Sverige, med en resenär från Kina. I slutet av februari fick Sverige ett antal importfall från människor som rest till Norditalien, Österrike, Storbritannien och USA och därefter såg man en dramatisk ökning av antalet fall. I maj 2020 hade Sverige drygt 16 000 aktiva sjukdomsfall och totalt omkring 23 000 patienter hade diagnosticerats med Covid-19. Över 4 000 patienter hade tillfrisknat, men fler än 3 000 hade avlidit.

Svensk sjukvård under pandemin

2019 hade Sverige 2,1 sjukvårdsplatser per 1 000 invånare, medan Norge hade 3,6 och Tyskland 8. När det gäller IVA-platser hade Sverige 5,8 platser per 1 00 000 invånare, jämfört med 8 i Norge och Europagenomsnitt på 11,5. Redan innan pandemin var överbeläggningar ett stort problem i Sverige. Man kan konstatera att svensk sjukvård trots ett tufft utgångsläge ändå lyckades imponerande väl. Man ökade snabbt antalet vårdplatser, skapade nya IVA-platser och fick till en nödvändig isolering för Covid-19 patienterna.  Tack vare våra hjältar; läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och andra anställda, klarade sjukvården situationen.

Personer som friskförklarats efter Covid-19-sjukdom, vissa som legat på IVA, behöver rehabiliteringsinsatser som andningsträning, muskelträning och annat.

Skydda befolkningen

Svenska myndigheter fokuserade på att bromsa sjukdomens spridning för att minska belastningen på sjukvården och skydda riskgrupper, framför allt äldre.

Sverige räknade med att den långsamma smittspridningen skulle leda till viss immunitet i befolkningen och på så sätt bromsa en eventuell andra våg. Man uppskattar att upp emot cirka 60 procent av befolkningen behöver utveckla antikroppssvar för att uppnå flockimmunitet, men även innan dess kan man minska smittspridningen.

Covid-19 summering

Avslutningsvis kan man säga att Covid-19 är den första riktigt allvarliga pandemin i världen på flera decennier. Den har högre dödlighet än den vanliga säsongsinfluensan, men flertalet får en relativt lindrig sjukdom. De flesta som dör är äldre, men ett antal svåra sjukdomsfall och dödsfall har drabbat även yngre personer. Detta nya virus har belyst en rad problem inom svensk sjukvård och åldringsvården. Dessa bör utvärderas och åtgärdas. Det kommer även att vara viktigt att se över vilka luckor vi har vad gäller utbildning och kompetens, vilka områden man bör forska inom och vilka strukturfel som finns inom folkhälsoområdet.