En studie från Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm har kastat nytt ljus över sambandet mellan kondition och mental hälsa. Denna omfattande undersökning, som sträcker sig över nästan fem decennier, har visat att förändringar i konditionsnivå över tid är starkt kopplade till risken för att utveckla depression, ångest och cerebrovaskulära sjukdomar.
Studiens omfattning & metodik
Studien, som publicerades i den ansedda tidskriften American Journal of Preventive Medicine, baserades på data från det svenska mönstringsregistret i kombination med hälsoprofilbedömningar från företagshälsovården. Totalt inkluderades 131 431 män, och studien pågick från 1972 till 2020.Forskarna mätte deltagarnas kondition vid två tillfällen:
- Vid mönstring (cirka 18 års ålder)
- I vuxen ålder
Mätningarna genomfördes med hjälp av cykeltest, och i genomsnitt var det 25 år mellan de två mättillfällena. Efter den andra mätningen följdes deltagarna i genomsnitt i åtta år genom olika medicinska register för att undersöka om de utvecklade depression, ångest eller cerebrovaskulära sjukdomar som stroke och vaskulär demens.
Bättre flås minskar riskerna
Studiens resultat är både intressanta och betydelsefulla:
- Bättre kondition kopplad till lägre risk: Både i tonåren och i vuxen ålder var bättre kondition associerad med en lägre risk för att utveckla de undersökta hälsoproblemen senare i livet.
- Förbättrad kondition ger positiva effekter: En ökning i kondition mellan de två mätningarna var kopplad till en lägre risk för depression, ångest och cerebrovaskulär sjukdom.
- Försämrad kondition ökar risken: En minskning från måttlig eller hög kondition i tonåren till låg kondition i vuxen ålder var kopplad till en ökad risk för depression och ångest med omkring 25 procent.
- Förbättrad kondition minskar risken: En ökning från måttlig kondition i tonåren till hög kondition i vuxen ålder var associerad med 16 procent lägre risk för ångest senare i livet.
Studiens unika aspekter
Det som gör denna studie särskilt värdefull är att den inkluderar två mätningar av kondition vid olika tidpunkter i livet för samma individer. Detta möjliggjorde en analys av sambandet mellan förändringar i kondition över tid och risken för att drabbas av de studerade hälsoproblemen.
Begränsningar & framtida forskning
Trots studiens omfattning och betydelsefulla resultat finns det vissa begränsningar att ta hänsyn till:
- Orsak och verkan: Som med alla observationsstudier är det svårt att helt fastställa orsakssamband.
- Begränsad information mellan mätningar: Studien ger ingen information om vad som skett mellan de två mättillfällena.
- Behov av fler mätpunkter: För att mäta verklig förändring över tid behövs oftast fler än två mätpunkter.
- Andra faktorer: Genetik och andra faktorer som inte studerats kan spela en betydande roll för sambanden.
- Begränsad population: Studien inkluderade endast män, vilket gör det svårt att generalisera resultaten till hela befolkningen.
Vikten av god kondition genom livet
Studien från GIH understryker vikten av att upprätthålla god kondition genom livet, inte bara för fysisk hälsa utan även för att minska risken för psykiska och neurologiska sjukdomar. Resultaten ger ytterligare bevis för de omfattande hälsofördelarna med regelbunden fysisk aktivitet och god kondition. Camilla Wiklund, forskare vid GIH och förstaförfattare till studien, sammanfattar: “Resultaten från den här studien belyser vikten av att bibehålla god kondition genom livet, inte bara för fysisk hälsa utan även för att minska risken för psykiska och neurologiska sjukdomar. “Dessa fynd kan ha betydande implikationer för folkhälsostrategier och individuella hälsobeslut, och understryker vikten av att främja och upprätthålla god kondition genom hela livet.
