Värmeböljor & extrema temperaturer
Värmeböljor anses vara det största klimatrelaterade hotet mot människors hälsa i Sverige enligt Folkhälsomyndighetens risk- och sårbarhetsanalys. När medeltemperaturen stiger ökar sannolikheten för extrema väderhändelser som värmeböljor.
Hälsoeffekter av värmeböljor
- Värmerelaterade sjukdomar som värmeslag, värmeutmattning och värmekramper.
- Förvärring av befintliga hjärt-kärlsjukdomar och luftvägssjukdomar.
- Ökad dödlighet, särskilt bland äldre och kroniskt sjuka.
Exempel: Under värmeböljan i Europa 2003 beräknas över 70 000 människor ha dött i förtid på grund av de extrema temperaturerna. I Sverige har studier visat en ökad dödlighet på 10–20% under värmeböljor jämfört med normala sommartemperaturer.
Förändrade sjukdomsmönster
Klimatförändringarna påverkar även spridningen av infektionssjukdomar på flera sätt:
Vektorburna sjukdomar:
- Fästingburna sjukdomar som borrelia och TBE sprids till nya områden när klimatet blir varmare.
- Risken för myggburna sjukdomar som denguefeber och malaria kan öka i vissa regioner. Det kan också etableras helt nya potentiellt smittspridande myggarter.
- Varmare vintrar kan gynna gnagarpopulationen med risk för ökad sjukdomsöverföring mellan gnagare och människor.
Vattenburna sjukdomar:
- Ökad risk för vattenburna infektioner vid översvämningar och extrema väderhändelser.
- Högre vattentemperaturer gynnar tillväxten av vissa bakterier, t.ex. vibriobakterier.
Exempel: Antalet TBE-fall i Sverige har ökat markant de senaste decennierna, från cirka 50 fall per år på 1980-talet till över 300 fall per år under 2010-talet. Detta kopplas delvis till mildare vintrar och längre vegetationsperioder som gynnar fästingarna.
Luftföroreningar & allergier
Klimatförändringarna påverkar även luftkvaliteten och förekomsten av allergener:
- Högre temperaturer kan öka bildningen av marknära ozon, vilket irriterar luftvägarna.
- Längre pollensäsonger och ökad pollenproduktion förvärrar situationen för pollenallergiker.
- Ökad risk för skogsbränder leder till mer partiklar i luften.
Exempel: I Sverige har pollensäsongen för björk förlängts med cirka två veckor sedan 1970-talet, vilket innebär en längre period med besvär för björkpollenallergiker.
Livsmedels- & vattensäkerhet
Klimatförändringarna påverkar även tillgången på säkra livsmedel och rent vatten:
- Extrema väderhändelser kan störa livsmedelsproduktionen och öka risken för matbrist.
- Översvämningar och torka kan påverka dricksvattenkvaliteten negativt.
- Högre temperaturer ökar risken för matförgiftning och andra livsmedelsburna sjukdomar.
Exempel: Under den extrema torkan i Sverige 2018 minskade skördarna kraftigt, vilket ledde till foderbrist för djur och ekonomiska problem för många lantbrukare. Detta visar hur känslig livsmedelsproduktionen kan vara för extrema väderhändelser.
Psykisk hälsa & sociala effekter
Klimatförändringarna kan även ha indirekta effekter på människors psykiska hälsa och sociala välbefinnande:
- Ökad oro och ångest kring klimatförändringar, särskilt bland unga (“klimatångest”).
- Stress och trauma i samband med extrema väderhändelser och naturkatastrofer.
- Sociala spänningar och konflikter kopplade till resursbrist och klimatmigration.
Exempel: Efter de omfattande skogsbränderna i Sverige 2018 rapporterade många drabbade symtom på posttraumatisk stress och ökad psykisk ohälsa.
Sårbara grupper
Det är viktigt att notera att vissa grupper är särskilt sårbara för klimatförändringarnas hälsoeffekter:
- Äldre personer
- Barn och gravida
- Personer med kroniska sjukdomar
- Socioekonomiskt utsatta grupper
- Personer som arbetar utomhus
Att identifiera och stödja dessa sårbara grupper är en viktig del i arbetet med att minska klimatförändringarnas negativa hälsoeffekter. Sammanfattningsvist är kopplingen mellan klimathot och människors hälsa komplex och mångfacetterad. Det krävs ett brett spektrum av åtgärder inom olika samhällssektorer för att minska de negativa hälsoeffekterna av klimatförändringarna och bygga ett mer motståndskraftigt samhälle.
