Bakgrund till könsskillnader i immunförsvaret
Män och kvinnor reagerar ofta olika på infektioner, vacciner och autoimmuna sjukdomar. Till exempel:
- Vid COVID-19 löper män större risk att dö, medan kvinnor har högre risk för långtidssymtom.
- Kvinnor får generellt starkare effekt av vacciner, men också fler biverkningar.
- Autoimmuna sjukdomar som lupus och reumatoid artrit är vanligare hos kvinnor.
Dessa skillnader beror på en kombination av genetiska, hormonella och beteendemässiga faktorer. För att bättre förstå hur könshormoner påverkar immunsystemet studerade forskarna transmän som genomgick hormonbehandling med testosteron.
Studiens upplägg
Forskarna följde 23 transmän under 12 månaders testosteronbehandling. De tog blodprover vid start, efter 3 månader och efter 12 månader. Genom att analysera proteiner i blodet, olika typer av immunceller och hur dessa celler reagerade på stimulering, kunde de se hur immunsystemet förändrades under behandlingen.
Nya insikter från studien
Den aktuella studien ger ny förståelse för könshormonernas centrala roll i regleringen av immunsystemet. Testosteron visade sig påverka balansen mellan två viktiga signalämnen i immunsystemet:
- Typ I-interferon (IFN-I): Minskar under testosteronbehandling.
- Tumörnekrosfaktor (TNF): Ökar under testosteronbehandling.
Detta är viktigt eftersom:
- IFN-I är centralt för att bekämpa virusinfektioner.
- TNF är viktig för att bekämpa bakterieinfektioner och för muskeluppbyggnad, men kan också orsaka inflammation.
- Hormonell reglering: Könshormoner visar sig ha en avgörande funktion i att finjustera immunförsvarets olika komponenter.
- Dynamisk anpassning: Till skillnad från genetiska faktorer kan hormonnivåer förändras över tid, vilket möjliggör en mer flexibel anpassning av immunförsvaret.
- Förklaring av observerade mönster: Studien erbjuder en mekanism som kan förklara de tidigare observerade skillnaderna mellan könen gällande infektioner och autoimmuna sjukdomar.
Betydelse för framtida behandlingar
- Förståelse för könsskillnader vid infektioner: Resultaten kan hjälpa till att förklara varför män och kvinnor reagerar olika på vissa infektioner. Till exempel kan den minskade IFN-I-produktionen hos män bidra till deras ökade risk för allvarlig COVID-19.
- Förbättrad vård för transpersoner: Genom att förstå hur hormonbehandling påverkar immunsystemet kan läkare bättre förutse och hantera eventuella hälsorisker för transpersoner som genomgår hormonbehandling.
- Nya insikter om autoimmuna sjukdomar: Studien kan hjälpa till att förklara varför vissa autoimmuna sjukdomar är vanligare hos kvinnor och hur hormonella förändringar kan påverka sjukdomsförloppet.
- Skräddarsydda terapier: Genom att ta hänsyn till en persons hormonprofil kan läkare potentiellt skräddarsy behandlingar för olika sjukdomar.
- Potentiell påverkan på cancerbehandling: Forskarna noterade förändringar i T-cellernas funktion som kan vara relevanta för immunterapi mot cancer.
Slutsatser från studien
Denna studie visar att testosteron har en betydande påverkan på immunsystemet, främst genom att kalibrera balansen mellan IFN-I och TNF. Detta kan förklara observerade skillnader mellan mäns och kvinnors immunförsvar. Dessa resultat ger nya insikter i hur könshormoner reglerar immunsvaret och kan ha betydelse för behandling av infektioner, autoimmuna sjukdomar och cancer hos både cis- och transpersoner. Det kan leda till mer effektiva och individualiserade behandlingsstrategier i framtiden.
Forskning visar att kvinnligt könshormon, östrogen, har del i immunförsvarets funktion.
