Brister i undervisningen
Studien avslöjar att under 60 procent av lektionerna fanns inga lärandemål alls och lärandet synliggjordes sällan. Fokus låg på att göra snarare än att lära, vilket bara 10 procent av eleverna hade förstått vad de skulle lära sig. Vid 45 procent av lektionerna använde läraren en konventionell ledarskapsstil med kontroll och sanktioner, medan endast 40 procent av lektionerna fokuserade på att inspirera och motivera eleverna. Många elever lämnades att arbeta ensamma och samarbete mellan elever förekom sällan. Rutiner saknades i de flesta klassrum, vilket försvårade en effektiv lärandemiljö.
Positiva effekter av strukturerade observationer & reflektion
På 14 av de 30 skolorna genomfördes en andra omgång av observationer på 188 lärare. Resultaten visade en signifikant förbättring i undervisningskvaliteten, med medelstora till stora effekter i de observerade dimensionerna. Denna förbättring tillskrivs användningen av strukturerade lektionsobservationer, coachande samtal och kollektiva reflektioner. Lärare som deltog i dessa aktiviteter blev mer skickliga i att leda undervisningen och gick från aktivitetsfokuserad till lärandefokuserad undervisning.
Förbättrad undervisning påverkar hälsa & välmående
För eleverna innebär en förbättrad undervisning inte bara bättre akademiska resultat, utan även en positiv inverkan på deras hälsa och välmående. När lärandemål är tydliga och undervisningen är inspirerande och motiverande, känner sig eleverna mer engagerade och inkluderade. Detta skapar en trygg och stödjande lärmiljö där eleverna vågar ställa frågor och delta aktivt i klassrummet.
Samarbete mellan elever främjas, vilket stärker deras sociala färdigheter och känsla av samhörighet. När eleverna får möjlighet att arbeta tillsammans och lära av varandra, ökar deras förståelse och intresse för ämnet. Dessutom bidrar tydliga rutiner och strukturer till att minska stress och skapa en känsla av förutsägbarhet och säkerhet i skolan.
Lärarnas upplevelser & reaktioner
Lärarna uppskattade möjligheten att reflektera över sin undervisning på ett strukturerat sätt och uttryckte en önskan om att fortsätta med denna typ av kompetensutveckling. Konkret och evidensbaserad återkoppling som omvandlades till observerbara handlingar i klassrummet var särskilt uppskattat. De upplevde att denna form av kompetensutveckling var meningsfull och direkt tillämpbar i deras undervisning.
Framgångsrika faktorer för kompetensutveckling
Faktorer som bidrog till framgången i kompetensutvecklingen inkluderar:
- Strukturerade observationer: Dessa gav en tydlig bild av nuvarande undervisningspraktiker och identifierade områden för förbättring.
- Coachande samtal: Personliga samtal med coacher hjälpte lärarna att förstå och implementera förändringar i undervisningen.
- Kollektiva reflektioner: Gemensamma reflektioner kring data från observationer främjade en kultur av kontinuerlig förbättring och lärande inom skolorna.
- Positivt bemötande: Lärarna kände sig trygga och öppna för återkoppling tack vare coachernas positiva och stödjande attityd.
Rekommendationer för framtiden
Studien rekommenderar att skolledare, politiker och utbildningsinstitutioner implementerar strukturerade observations- och återkopplingssystem för att förbättra undervisningskvaliteten. Vidare bör man främja en kultur av kollektiv reflektion och kontinuerlig förbättring, där lärare ges möjlighet att utvecklas professionellt genom evidensbaserade metoder.
Slutsatser kring skolundervisning
Rapporten belyser att strukturerade lektionsobservationer och coachande aktiviteter kan leda till betydande förbättringar i undervisningen. Den framhåller vikten av att lärandemål tydliggörs, att lärare inspirerar och motiverar sina elever samt att samarbete och tydliga rutiner införs i klassrummet. Genom att använda dessa metoder kan man uppnå en mer lärandefokuserad undervisning som bidrar till högre kunskapsresultat och en bättre skola för alla elever. För eleverna innebär detta en tryggare och mer engagerande skolmiljö som främjar både deras akademiska framgång likväl som deras hälsa och välmående.
Läs om skolstress för barn och unga.