Självskadebeteende & dess funktioner
För många börjar självskadebeteendet redan i 11–12 års åldern, tidigare än vad vi såg för bara några år sedan. Men varför uppstår dessa beteenden? Är det ett rop på hjälp, ett sätt att bli sedd och lyssnad på? Och varför leder dessa behov till självskadebeteenden?
Självskadebeteende innebär att en person medvetet skadar sin egen kropp som ett sätt att hantera svåra känslor eller situationer. Detta kan ske genom att skära sig själv, bränna sig eller på andra sätt orsaka fysiskt lidande. Orsakerna bakom självskadebeteende varierar, men ofta fyller det en funktion för individen. Det kan vara ett sätt att hantera överväldigande känslor, uttrycka smärta och frustration som är svåra att sätta ord på, eller uppleva en känsla av kontroll i en kaotisk tillvaro. Det kan också vara ett sätt att straffa sig själv på grund av låg självkänsla eller självhat.
Även om personen upplever att självskadebeteende kan fungera kortsiktigt, är de aldrig hållbara lösningar på lång sikt. När man mår dåligt är det ofta lättare att fokusera på kortsiktiga lösningar, men vi måste fråga oss vad som verkligen behövs på djupet.
Självskadebeteenden är vanligast hos unga tjejer men det är viktigt att förstå att detta beteende inte är begränsat till en viss ålder eller kön. Även barn, unga män och äldre personer kan kämpa med självskadebeteenden. Det är särskilt oroväckande att vi sällan pratar om män och pojkar i detta sammanhang, trots att de ofta har färre nära vänner och sällan delar sina svårigheter, vilket kan leda till ett större mörkertal.
Exempel från vardagen
Tänk på en fyraåring som slänger sig på golvet och skriker när något är fel – det är lätt att förstå att barnet är missnöjt. Men när vi blir äldre, blir vårt sätt att kommunicera våra behov mer subtilt. Ibland blir självskadebeteenden ett sätt att uttrycka det vi inte kan sätta ord på. Om omgivningen svarar med förståelse kan detta beteende smitta och ses som ett sätt att få uppmärksamhet.
Lisa, 16 år, känner sig ofta överväldigad av sina känslor. Hon upplever att ingen förstår henne och att hon inte har någon att prata med. När ångesten blir för stark, skär hon sig själv på armarna för att få en känsla av lättnad, även om det bara är för en kort stund.
Självkänsla & självförtroende
Självkänsla handlar om hur vi ser på vårt eget värde, medan självförtroende handlar om vår tilltro till vår förmåga att prestera i specifika situationer. Båda dessa aspekter är viktiga för vår mentala hälsa och välbefinnande. Låg självkänsla kan leda till depression, ångest och andra psykiska problem. Hög självkänsla fungerar däremot som en skyddsfaktor och främjar psykisk hälsa.
Exempel från vardagen
Johan, 30 år, har alltid haft svårt att tro på sig själv. När han får en ny arbetsuppgift på jobbet, tvekar han och känner sig osäker på sin förmåga att klara av den. Detta gör att han ofta drar sig tillbaka och undviker att ta på sig nya utmaningar.
Känsloreglering
Att hantera känslor är en viktig del av livet. Känslor hjälper oss att överleva, reagera på omgivningen och relatera till andra. Känsloreglering handlar om förmågan att hantera och uttrycka känslor på ett hälsosamt sätt. För personer med emotionell instabilitet eller självskadebeteenden är detta ofta en central problematik. Känslomässig sårbarhet kan beskrivas som en känslomässig berg- och dalbana, där intensiva känslor upplevs ofta och håller i sig länge. Detta kan leda till en konstant hög ångestnivå och risk för psykisk ohälsa.
En nyckel till känsloreglering är validering. Det innebär att bekräfta och acceptera känslor, vilket underlättar inlärning av färdigheter för att hantera dessa känslor. Att lära sig identifiera, uttrycka och reglera känslor är avgörande för att minska frekvensen, intensiteten och varaktigheten av känslomässiga reaktioner. Validering fungerar som en kompass i känslolivet, vilket är ovärderligt för dem som inte fått hjälp med sina känslor under uppväxten.
Exempel från vardagen
Anna lär sig under sin DBT-behandling att identifiera sina känslor och att validera dem. I stället för att slå ner på sig själv för sina misstag, lär hon sig att acceptera sina känslor av skam och att hitta konstruktiva sätt att hantera dem.
Lotta, 25 år, känner sig ofta som om hennes känslor är utom kontroll. När något går fel, som när hon glömmer en viktig uppgift på jobbet, kan hon känna sig överväldigad av skam och ångest som varar i flera dagar.
Behandling vid självskadebeteende
Dialektisk beteendeterapi (DBT) har visat sig vara effektivt för att minska självskadebeteenden. DBT utvecklades ursprungligen för självmordsnära och självskadande patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning men har anpassats för att hantera andra problem såsom missbruk, ätstörningar, depression och posttraumatisk stress. Huvudsyftet med DBT är att minska självmords- och självskadebeteenden samt andra beteenden som stör behandlingen och allvarligt påverkar livskvaliteten. På längre sikt syftar terapin till att hjälpa patienten att hitta en inre emotionell balans, hantera vardagen bättre och skapa en meningsfull tillvaro. Behandlingen pågår vanligen i ett år men kan förlängas vid behov. Varje vecka innehåller en individuell session på en timme och en gruppbaserad session på två och en halv timme. En studie har visat att DBT inte bara minskar självskadebeteenden utan också förbättrar den emotionella stabiliteten och livskvaliteten hos patienterna.
DBT bygger på samma principer som annan kognitiv beteendeterapi (KBT), grundad i inlärningsteori och kognitiv teori, men har ett särskilt fokus på emotionsteori. Ett centralt antagande inom KBT är att beteenden, tankar och känslor är nära förbundna, och att förändring av ett beteende kan leda till förändringar i tankar och känslor. DBT inkluderar också influenser från zenbuddhistisk filosofi, såsom träning i medveten närvaro (eng. mindfulness), och anses vara en del av den “tredje vågens KBT” eller kontextuell KBT.
Termen “dialektisk” speglar terapins balans mellan acceptans och förändring, som båda är nödvändiga för att uppnå förbättring. Terapeuten bekräftar, stöttar och accepterar patienten där hen befinner sig, samtidigt som hen leder patienten framåt genom att erbjuda konkreta verktyg för förändring. Patienten lär sig tekniker för att underlätta både acceptans och förändring.
Exempel från vardagen
Under sin DBT-behandling lär sig Lisa nya sätt att hantera sina känslor. Hon övar på mindfulness-övningar som hjälper henne att vara närvarande i nuet och att acceptera sina känslor utan att agera på dem.
Att hjälpa någon att sluta skada sig själv
Vi som finns runt omkring måste tänka på hur vi bekräftar personer som skadar sig själva. Är vi bara välkomnande när de mår dåligt? För att inte förstärka behovet av självskadebeteenden, måste vi vara närvarande och stöttande även när personen mår bra.
Att överge en ”copingstrategi” som självskadebeteende är svårt och skrämmande. Det innebär att lämna något bekant och tryggt för något okänt. När man hittar en hälsosammare strategi, behöver man kanske inte längre sin terapeut, vilket också kan vara skrämmande. Självskadebeteenden kan kännas effektiva på grund av fysiologiska processer och kan vara kopplade till självkontroll, självhat och självbestraffning. Det är viktigt att bekräfta personen och erbjuda alternativa färdigheter för att hantera sina känslor och situationer.
Tips och strategier
- Hitta alternativa färdigheter: Identifiera och öva på nya sätt att hantera känslor och stress.
- Försvåra självskador: Gör det svårare att skada sig själv genom att ändra rutiner eller ta bort verktyg för självskada.
- Se till sina sårbarheter: Förstå och arbeta med sina egna sårbarheter.
- Kartlägg självskadorna: Håll koll på när och varför självskador inträffar för att hitta mönster och utlösande faktorer.
- Brev till dig själv: Skriv brev till dig själv som påminner dig om varför du vill sluta skada dig.
- Akut tid: Planera in tid för akut hjälp och stöd från omgivningen.
- Stöd från omgivningen: Se till att ha ett starkt stödnätverk av familj, vänner och professionella.
- Sök hjälp: Be om stöd genom exempelvis elevhälsan, vårdcentralen, BUP/psykiatrin, ungdomsmottagning eller kyrkan.
För omgivningen är det viktigt att tänka på att ungdomar som inte mår bra är inte problem som behöver lösas. De behöver främst bli lyssnade på och få ett accepterande bemötande på det de uttrycker.
Att bygga en stark självkänsla
Självkänsla påverkar hur vi mår och beter oss. En stark självkänsla kräver självförtroende, en inre känsla av kontroll, goda sociala färdigheter, psykisk och fysisk hälsa, samt ändamålsenlig uthållighet. Låg självkänsla är en riskfaktor för depression och ångest, medan hög självkänsla skyddar mot psykisk ohälsa. Hur vi mår påverkar vårt beteende.
För att stärka barns självkänsla är det viktigt att skapa en miljö av ömsesidig respekt och intresse för individen, inte bara för prestationer. Vuxna bör förstå barnens behov och hjälpa dem att utveckla sunda sätt att hantera känslor och utmaningar.
Exempel från vardagen
Marias föräldrar ser till att hon känner sig uppskattad för den hon är, inte bara för vad hon presterar i skolan. De ger henne beröm för hennes ansträngningar och stödjer henne när hon möter motgångar.
En bra morgon med positiv interaktion gör det lättare att vara snäll mot andra, medan en dålig morgon kan göra oss mer irriterade och mindre förstående.
Högre sårbarhet hos vissa människor
Vissa personer föds med större känslomässig sårbarhet än andra. Då kan man uppleva intensivare känslor, att det ”känns” oftare och att känslorna håller i sig längre. Validering kan minska frekvensen, intensiteten och varaktigheten på känsloreaktionen. Genom validering får personen lättare att identifiera sin känsla, kunna uttrycka och reglera den. Man kan säga att validering blir en kompass i känslolivet för att slippa de värsta dalar och toppar som kan vara oerhört påfrestande.
Att validera – bemötande som läker
Validering handlar om att bekräfta sig själv och andra människor genom att du visar att personens kälsor, tankar och handlingar är begripliga. Detta är dock inte samma sak som att hålla med eller värdera något. Det är viktigt att tänka på att känslor aldrig är rätt eller fel, de bara ”är”. Man kan validera genom kroppsspråk, handlingar och ord. Ibland kan en kram eller en kopp te vara bättre än massa ord.
Hjälp barn att sätta ord på sina känslor och förstå att alla känslor är okej. Respektfullt bemötande och att lyssna förutsättningslöst stärker barns självkänsla och hjälper dem att hantera sina känslor. Att förstå och möta barns behov, snarare än att bara fokusera på att förändra beteenden, hjälper dem att hitta hälsosammare sätt att lösa sina problem. Starka kontakter med människor i barnets närhet, intresse för individen och ömsesidig respekt är nycklar till att bygga en stark självkänsla.
Exempel från vardagen
Marias föräldrar ser till att hon känner sig uppskattad för den hon är, inte bara för vad hon presterar i skolan. De ger henne beröm för hennes ansträngningar och stödjer henne när hon möter motgångar.
Psykisk ohälsa hos barn och unga
Livsvillkoren för barn och unga i Sverige har blivit tuffare med ökad press och social tävlan, vilket påverkar deras psykiska hälsa negativt. Enligt BRIS 2018 bidrar dessa ökade förväntningar och krav till psykisk ohälsa. Socialstyrelsen rapporterar en ökning av psykisk ohälsa bland unga, som upplever stress, sömnsvårigheter, huvudvärk, ångest och svårigheter att hantera vardagen. Fler använder nu antidepressiva läkemedel. Cirka 25 % av unga är ofta spända och nervösa, och över 35 % känner sig nere minst en gång i veckan. Omkring 10 % har en psykiatrisk diagnos såsom ADHD, depression eller ångestsyndrom.
Sammanfattningsvis är det viktigt att ta dessa oroande trender på allvar och att fortsätta utveckla och anpassa behandlingsmetoder som DBT för att möta de komplexa behoven hos dagens unga.
Självskadebeteende, låg självkänsla, bristande självförtroende och svårigheter med känsloreglering är alla komplexa problem som ofta är sammanflätade. En holistisk ansats som DBT, som kombinerar olika terapeutiska metoder och fokuserar på både acceptans och förändring, kan vara effektiv för att behandla dessa problem. Genom att arbeta med att förbättra självkänsla och självförtroende samt utveckla färdigheter för känsloreglering, kan individer lära sig att hantera sina känslor och förbättra sin livskvalitet på ett hållbart sätt.
