Trotssyndrom (ODD) bakgrund
ODD är en störning i uppförandebeteendet som kännetecknas av ett mönster av arg/irritabel sinnesstämning, argumentativt/trotsigt beteende och hämndlystnad. Beteendet ska ha varit varaktigt och signifikant påverka individens livskvalitet. Utmaningen för utredare och vuxna ligger i tolkningen av beteenden som “trotsar aktivt” eller “förargar andra med avsikt”. ODD en kliniskt erkänd diagnos som ingår i diagnostiska manualer som DSM-5.
Viktiga kännetecken för ODD inkluderar:
- Frekvent temperamentsförlust
- Argumentativt beteende mot auktoritetsfigurer
- Avsiktligt irriterande av andra
- Skuldbeläggning av andra för eget dåligt uppförande
- Elakt eller hämndlystet beteende
ODD anses bero på en kombination av genetiska, miljömässiga och neurobiologiska faktorer. Det är ofta förknippat med svårigheter i emotionsreglering och impulskontroll.
PDA: känsliga barn & alternativa perspektiv
På senare år har man uppmärksammat risker när vuxna tolkar barnets beteende som aktivt trotsande utan att beakta eventuella bakomliggande orsaker. Man bör dessutom vara medveten om barnet har andra funktionsnedsättningar, såsom kognitiva sårbarheter vid exempelvis autism. Barn med trotsbeteenden är ofta hyperkänsliga för omgivningens signaler och hamnar i feltolkningar av situationer. Det behövs en mer nyanserad syn på trotsbeteende och en fördjupad förståelse för barnets perspektiv.
Pathological Demand Avoidance (PDA), eller extrem kravkänslighet, skulle kunna vara ett alternativt perspektiv för att förstå och bemöta barn och unga med hög ångest och kravkänslighet. PDA fokuserar på barnens känslighet för krav och behovet av anpassade strategier för att underlätta deras vardag. När man förstår och anpassar bemötandet efter barnets känslighet för krav, leder det vanligtvis till mer konstruktiva samspel mellan barn och vuxna. Att ha en empatisk och lyhörd inställning är avgörande för att skapa positiva relationer och underlätta för barnen att hantera sina svårigheter.
Patologiskt undvikande beteende (PDA) bakgrund
PDA kännetecknas av ett extremt undvikande av vardagliga krav och ett ångestdrivet behov av kontroll. Det associeras ofta med autismspektrumtillstånd, även om vissa forskare föreslår att det kan vara en egen profil. PDA är inte en kliniskt erkänd diagnos såsom ODD.
Viktiga kännetecken för PDA inkluderar:
- Obsessivt motstånd mot vanliga krav
- Användning av sociala strategier för att undvika krav
- Extrema humörsvängningar och impulsivitet
- Bekvämlighet i rollspel och låtsaslek
- Språkförsening, ofta med en god grad av återhämtning
- Obsessivt beteende, ofta fokuserat på andra människor
Forskning tyder på att ångest och intolerans mot osäkerhet spelar betydande roller i utvecklingen och upprätthållandet av PDA-beteenden. Barn med PDA uppvisar ofta höga nivåer av ångest när de ställs inför krav, vilket leder till undvikandestrategier.
Skillnader i tillvägagångssätt
Tillvägagångssätten för att hantera PDA och ODD skiljer sig åt avsevärt.
För PDA:
- Fokus på att minska ångest och erbjuda valmöjligheter
- Användning av indirekta kommandon och förfrågningar
- Flexibilitet i förväntningar
- Bygga förtroende och samarbetsinriktad problemlösning
För ODD:
- Konsekvent disciplin och gränssättning
- Positiv förstärkning för önskade beteenden
- Lära ut färdigheter i emotionsreglering
- Föräldraträning i hantering
PDA som alternativ till trotssyndrom
Forskning av bland annat Elisabeth Newson och Christopher Gillberg pekar mot att det finns fördelar med att omfamna begreppet PDA som ett användbart perspektiv, för att förstå och bemöta barn och unga med hög ångest och kravkänslighet. Det handlar ofta om att ligga steget före och skapa en lugn plats för barnet.
Emma Gore Langton är en psykolog i England som har jobbat mycket med barn med PDA. Här är hennes tips till alla som kommer i kontakt med barn med PDA:
1. Ligg steget före. Vad brukar trigga barnet? Försök att se till att detta inte behöver trigga barnet idag. I detta arbete är den individuella relationen till en viktig vuxen avgörande.
2. Förbered barnet. Vid PDA måste förberedelserna vara anpassade till det aktuella barnet, och helst göras i dialog med barnet (hen kanske själv måste få skriva sitt dagsschema, eller rita de symboler som ska ingå i bildschemat).
3. Ha koll på barnets stressnivå och sänk kraven om stressen ökar. Lär känna tecken på ångest/stress hos barnet och då genast backa/sänka kraven om man märker att barnet håller på att gå upp i affekt.
4. Skapa en lugn plats. Barn med PDA får ofta utbrott, vilket leder till skam om det händer i skolan eller offentliga miljöer. Ha därför en plats där barnet kan dra sig tillbaka om ett utbrott är på väg.
5. Behåll lugnet. Ett av kärnproblemen vid PDA är att barnet inte själv kan reglera sig. Barnet behöver lugna vuxna för att få hjälp att reglera ner sig själv.
Vardagen består ju av olika krav. När det gäller att få in krav för barn med PDA handlar det om att ta vägen via barnets motivation och lust. Är barnet väldigt intresserad av djur får vi försöka anpassa övrig undervisning till något som kan associeras till djur.
PDA & utmanande barn framåt
Även om PDA och ODD kan te sig liknande på ytan kräver de olika tillvägagångssätt för hantering. PDA erkänns alltmer som skilt från ODD, särskilt i dess association med autism och den centrala rollen som ångest spelar i att driva beteenden. PDA förblir dock ett kontroversiellt koncept och är för närvarande inte erkänt som en distinkt klinisk diagnos. Att förstå skillnaderna är viktigt för att yrkesverksamma och vårdgivare ska kunna ge lämpligt stöd och interventioner för barn som uppvisar utmanande beteenden. Genom ökad kunskap kring PDA hos vuxna som möter barn med hög ångest och kravkänslighet, kan det skapa mer empatiska och effektiva bemötanden.
Ytterligare forskning behövs för att fullt ut klargöra skillnaderna mellan PDA och ODD och för att utveckla evidensbaserade interventioner för vardera.
