Grundläggande för jämställdhet är förståelsen för att mänskliga rättigheter gäller för alla, oavsett kön. Det innebär att alla individer har rätt till ett liv fritt från våld, slaveri och diskriminering. Tyvärr är verkligheten fortfarande långt ifrån detta ideal. Statistik visar att en av tre flickor kommer att utsättas för någon form av våld under sin livstid, och det är en sorglig sanning som vi alla måste kämpa för att förändra.
Våld mot kvinnor
En viktig aspekt av jämställdhetskampen är att uppmärksamma och bekämpa det våld och de orättvisor som kvinnor möter över hela världen. Kvinnor lider av en rad olika former av diskriminering och övergrepp, vilket kan hindra dem från att fullt ut delta i samhället och ta del av sina grundläggande rättigheter. Det är därför avgörande att vi fortsätter att kämpa för att säkerställa att alla kvinnor kan leva sina liv fritt och tryggt.
Även om internationella kvinnodagen ger oss en möjlighet att reflektera över framsteg som har gjorts, får den oss också att inse att arbetet för jämställdhet är långt ifrån klart. Enligt World Economic Forum är jämställdhet mellan könen fortfarande långt borta och förväntas inte uppnås på flera decennier. Det är en oroande prognos som påminner oss om vikten av att fortsätta att kämpa för förändring.
Ojämlikhet i hälsa – en mångfasetterad utmaning
I Sverige, liksom i många andra länder, återspeglas ojämställdheten mellan könen på många områden av samhället. Kvinnor är underrepresenterade i ledande positioner, både inom politik och näringsliv, och har fortfarande en lägre genomsnittlig inkomst än män. Dessutom spenderar kvinnor i genomsnitt fler timmar på obetalt arbete i hemmet, vilket skapar ytterligare ojämlikhet.
Ojämlikheten i hälsa tar sig många former och påverkar olika aspekter av människors liv. Det är tydligt att socioekonomiska faktorer, som dålig ekonomi och sämre levnadsvanor, spelar en avgörande roll för hälsan. Dessutom finns det markanta skillnader i livslängd mellan olika samhällsklasser, där vissa grupper löper högre risk för att drabbas av sjukdomar och dö i förtid. Dessa hälsoskillnader sträcker sig även till psykisk ohälsa, där människor i lägre samhällsklasser drabbas i större utsträckning.
Kön och hälsa – en komplex relation
Kön spelar en avgörande roll i hur hälsa upplevs och hanteras. Kvinnor tenderar att leva längre än män, men rapporterar ändå oftare om hälsoproblem. Psykisk ohälsa är ett område där kvinnor i högre grad drabbas, och detta syns tydligt i rapporter om ångest och depression. Den psykiska ohälsan ökar mest bland flickor och yngre kvinnor. Samtidigt begår fler män än kvinnor självmord, vilket tyder på en underdiagnostisering av psykisk ohälsa hos män. Detta kan delvis förklaras av normer kring kön som påverkar hur män och kvinnor söker vård och behandlas för sina hälsoproblem.
Man känner till att kvinnodominerande branscher med låg kontroll över sin arbetssituation samtidigt som kraven är höga, kan orsaka stressrelaterade sjukskrivningar. Dessutom utför kvinnor även mer av det obetalda hem- och omsorgsarbetet vilket också leder till ökad stress.
Det är tydligt att jämställdhet inte bara handlar om att ge kvinnor och män samma rättigheter och möjligheter, utan också om att adressera de strukturella och sociala faktorer som ligger till grund för ojämlikhet. Det kräver en fortsatt och målinriktad insats från alla samhällssektorer för att skapa en mer rättvis och jämställd värld för alla.
Vårdkonsumtion och kön
Det finns en märkbar könsskillnad i vårdkonsumtion, där kvinnor generellt sett söker vård oftare än män. Kvinnor använder omkring 20 procent mer hälso- och sjukvårdstjänster, vilket till stor del kan förklaras av reproduktiv vård. Men även när man exkluderar dessa områden, fortsätter kvinnor att söka vård mer frekvent än män, särskilt för psykiska besvär och muskel- och ledvärk. Mäns ovilja att söka vård, riskbeteende och sämre levnadsvanor bidrar till att män oftare avlider i folksjukdomar än kvinnor.
Sexuell och reproduktiv hälsa – viktigt för jämställdheten
Sexuell och reproduktiv hälsa är grundläggande för jämställdheten och självbestämmandet. Rätten till säkra aborter, preventivmedel och gynekologisk vård är centrala för kvinnor. Statliga satsningar för att göra preventivmedel gratis för ungdomar under 21 år har lett till en ökning av användningen av långtidsverkande preventivmedel och minskade aborter bland unga kvinnor.
Framsteg och utmaningar inom förlossningsvården
Sedan 2015 har regeringen satsat stort på förlossningsvården och kvinnors hälsa. Satsningen innefattar inte bara vård under graviditet och förlossning, utan även ökade resurser till primärvårdsinsatser för kvinnors hälsa i socioekonomiskt utsatta områden. Trots positiva resultat kvarstår problem med kompetensförsörjning och bemanning inom förlossningsvården.
För en jämställd hälsa- utmaningar och framsteg
Att sträva efter en jämlik hälsa för alla medborgare är en central punkt inom folkhälsopolitiken. Konceptet grundar sig på tanken att oavsett socioekonomisk status ska alla individer ha rätt till samma möjligheter till god hälsa. Denna ambition innebär att resurser måste satsas både på att främja hälsa och på att lösa problem för att säkerställa en enhetlig vårdkvalitet över hela landet. Dock visar forskning att det finns tydliga hälsoskillnader mellan olika samhällsklasser, där de i de lägre klasserna drabbas värst. Bland dessa grupper märks personer i särskilt utsatta situationer såsom migranter, personer med funktionsnedsättningar, nationella minoriteter och arbetslösa.
Vägen framåt – åtgärder för en mer jämlik och jämställd hälsa
För att uppnå en mer jämlik och jämställd hälsa krävs det ett flertal åtgärder. Bland annat behövs modernisering av socialförsäkringsskyddet för gravida, ökad diagnos och behandling av könsspecifika tillstånd, och en fortsatt satsning på implementering av SRHR-strategin. Dessutom behöver könsspecifika skillnader i diagnostisering, behandling och forskning tas hänsyn till, särskilt inom de stora folksjukdomarna såsom cancer och hjärt-kärlsjukdomar. För att förbättra hälsan hos män krävs även ökad diagnostisering och behandling av psykisk ohälsa samt förbättrade arbetsmiljöer inom kvinnodominerade sektorer.
Genom att fokusera på dessa åtgärder och kontinuerligt utvärdera effekterna av dem kan samhället arbeta mot en hälsa som är lika tillgänglig och gynnsam för alla, oavsett kön och socioekonomisk bakgrund.
