Trots att bakteriell hjärnhinneinflammation idag kan botas med antibiotika, leder den ofta till livslånga konsekvenser, vilket sätter en stor börda på både individ och samhälle. Forskare undersöker nu möjliga behandlingsmetoder för att skydda nervcellerna i hjärnan och minska de långsiktiga effekterna.
Bakteriell hjärnhinneinflammation och dess påverkan på barn
Bakteriell hjärnhinneinflammation (bakteriell meningit) är en sällsynt men allvarlig infektion som kan drabba människor i alla åldrar. Dock är det främst nyfödda, barn och ungdomar som insjuknar. Den orsakas ofta av pneumokocker (Streptococcus pneumoniae), vilket också är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner, inklusive lunginflammation, öroninflammation och bihåleinflammation. Tyvärr leder obehandlad bakteriell hjärnhinneinflammation till döden. Men även med antibiotikabehandling är det svårt för medicinerna att tränga igenom blod-hjärn-barriären och bekämpa infektionen fullständigt. Under tiden kan nervceller skadas och orsaka permanenta neurologiska skador.
Långsiktiga konsekvenser av bakteriell hjärnhinneinflammation
Resultaten från den nyligen publicerade registerstudien visar att trots att bakteriell hjärnhinneinflammation idag kan botas, lider många barn av långvariga neurologiska funktionsnedsättningar som en följd av infektionen. Det är en påtaglig påminnelse om att sjukdomens påverkan sträcker sig långt utöver den akuta infektionsfasen och sätter en stor börda på både individer och samhället som helhet.
Forskningsledaren Federico Iovino, senior forskare och docent vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet, påpekar att när det är barn som drabbas, påverkar det hela familjen. Om ett treårigt barn drabbas av en försämrad kognition, motoriska funktionsnedsättningar, förlorad syn eller hörsel, får det en betydande inverkan. Dessa är livslånga funktionsnedsättningar som kräver kontinuerligt stöd från sjukvården, vilket ökar bördan för samhället.
Mer om studien kring hjärnhinneinflammation
Studien bygger på data från det svenska kvalitetsregistret över bakteriell hjärnhinneinflammation under perioden 1987 till 2021. Över 3 500 personer som drabbats av bakteriell meningit som barn jämfördes med drygt 32 000 matchade kontroller från den allmänna befolkningen. Uppföljningstiden är i genomsnitt 23 år. Resultaten avslöjar att de som diagnostiserats med bakteriell meningit genomgående hade en högre förekomst av neurologiska funktionsnedsättningar, inklusive kognitiv nedsättning, krampanfall, syn- eller hörselrubbningar, motorisk nedsättning, beteendestörning eller strukturella skador i huvudet.
Särskilt oroande är risken för strukturella skador i huvudet, som visade sig vara 26 gånger högre hos de drabbade. Hörselrubbningar var nästan åtta gånger vanligare, och motorisk nedsättning var nästan fem gånger högre hos de som hade drabbats av bakteriell hjärnhinneinflammation jämfört med kontrollgruppen.
Behov av fortsatt forskning kring hjärnhinneinflammation
Forskningsresultaten ger en ögonöppnare för behovet av att förstå och hantera de långsiktiga konsekvenserna av bakteriell hjärnhinneinflammation. Denna insikt har inspirerat Federico Iovino och hans kollegor att fortsätta sin forskning för att utveckla behandlingsalternativ som kan skydda nervcellerna i hjärnan under den tid det tar för antibiotika att bli fullständigt effektiva. De har lovande data från mänskliga nervceller och planerar nu att genomföra prekliniska tester med djurmodeller.
Denna forskning kommer förhoppningsvis att bidra till en bättre förståelse av bakteriell hjärnhinneinflammation och leda till effektivare behandlingsalternativ för att minska dess långsiktiga påverkan på barn och ungdomar.
