“Om du har en patient med typ 2-diabetes, sexuell dysfunktion eller trötthet, överväg att kontrollera deras testosteronnivå. Och om de uppfyller kriterierna för testosteronbrist och har fått sitt prostataspecifika antigen kontrollerat, överväg att ge dem en behandlingsprövning och följ upp dem,” menar studiens huvudförfattare T. Hugh Jones, MD, konsultläkare och endokrinolog vid Barnsley Hospital NHS Foundation Trust, Barnsley, Storbritannien.
Jones uppmanar också läkare över hela världen att registrera sina patienters data i ABCD Testosterone Audit, som syftar till att identifiera långsiktiga resultat av testosteronersättningsterapi.
Jones, som också är professor i andrologi vid University of Sheffield, presenterade den preliminära dataanalysen vid den årliga konferensen för European Association for the Study of Diabetes.
Studie kring testosteronbehandling och typ 2-diabetes
Hittills har totalt 428 män med typ 2-diabetes och hypogonadism registrerats i granskningen från 34 centra i åtta länder: Storbritannien, Tyskland, Kanada, Brasilien, Sydafrika, Nya Zeeland, Malaysia och Vietnam. Bland 121 av männen efter 12 månader fanns en minskning i A1c från en baslinjenivå på 71,27 mmol/mol (8,7%) till 61,26 mmol/mol (7,8%). Bland 104 män efter 24 månader var minskningen från 71,4 mmol/mol (8,7%) till 55,97 mmol/mol (7,3%). Båda minskningarna var signifikanta (P <.001).
Tidigare data från Jones grupp visade att cirka 40% av män med typ 2-diabetes har symtomatisk testosteronbrist. Testosteronbrist är också förknippad med ogynnsamma effekter på hjärt-kärl-riskfaktorer, bens hälsa, muskelstyrka, sexuell funktion och psykiskt välbefinnande, men det förbises ofta, menar Jones.
Vanligt med testosteronbrist
Testosteronnivåer mäts inte vanligtvis i rutinmässig klinisk praxis. Bristen är mycket vanlig, men många utövare behandlar det inte och frågar inte om det. Men faktum är att behandlingen har mycket betydande fördelar för patienterna. Man vet från sildenafil (Viagra) -studier att 60 procent av de som inte fick effekt hade testosteronbrist. Efter att ha fått testosteron fick de effekt av Viagra-behandlingen.
Risker och fördelar med testosteronbehandling
När det gäller säkerhetsbekymmer visade nyligen resultat från TRAVERSE-studien, där cirka 70% av deltagarna hade typ 2-diabetes, ingen ökad hjärt-kärl-risk. Det fanns heller ingen association med prostatacancer, även om det är viktigt att övervaka prostataspecifikt antigen hos patienter under det första året med testosteronersättning.
Endokrinolog Bradley D. Anawalt, MD, chef för medicin vid University of Washington Medical Center, Seattle, säger att “Denna undersökning bekräftar många studier från hela världen under de senaste 20 åren. Sambandet beror på ‘omvänd kausalitet’, i det att typ 2-diabetes och fetma sänker testosteronkoncentrationerna. Viktminskning med 5% till 10% kan höja testosteronkoncentrationerna hos män med högt BMI, stort midjemått och låga blodtestosteronkoncentrationer.”
Samtidigt hänvisade Anawalt till data som tyder på att “behandling av androgenbrist kan underlätta livsstilsåtgärder hos män med högt BMI och hög risk för typ 2-diabetes, för att förebygga eller fördröja utvecklingen av typ 2-diabetes.”
Både Jones och Anawalt betonade dock att testosteronterapi inte skulle förväntas påverka blodsockernivåer eller några andra kardiometabola parametrar hos män som inte lider av testosteronbrist, oavsett diabetesstatus. Man poängterar att det är viktigt att endast ge testosteronbehandling när det finns behov och för att nå normalnivån. Adekvat behandling ger störst nytta.