Ange ditt sökord

Om man tror på ufon eller att

Om man tror på ufon eller att "covid-19" inte finns, har man troligare en mer subjektiv syn på sanningen (att personliga åsikter styr sanningen). Foto: Getty Images

Vilka faller för konspirationsteorier?

Forskare från Linköpings universitet har utforskat kopplingen mellan sanningsrelativism och benägenheten att omfamna konspirationsteorier. Resultaten av studierna pekar på att individer som främst litar på sin magkänsla för att avgöra sanning och lögn är mer benägna att acceptera konspirationsteorier. Denna slutsats har potential att kasta ljus över den pågående diskussionen om sanning, desinformation och hur människor reagerar på vilseledande information.

Annons:

En forskningsrapport från Linköpings universitet har lyft fram att människor som i första hand använder sin personliga uppfattning för att bedöma sanning och falskhet också är mer benägna att tro på konspirationsteorier. Dessa fynd är av särskilt intresse i en tid när desinformation och konspirationsteorier sprids snabbt genom digitala medier.

Forskning kring magkänsla

Forskarna genomförde två studier med över tusen deltagare i Sverige och Storbritannien. Deltagarna fick besvara frågor om deras uppfattning om sanning och sedan bedöma konspirationsteorier samt nonsensmeningar. Dessutom samlades data in om andra variabler som kunde påverka mottagligheten för desinformation, inklusive analytiskt tänkande, politisk inriktning, ålder, kön och utbildningsnivå.

Magkänsla avgjorde tron på konspirationsteorier

Resultaten av studierna visade att de individer som ansåg att sanning var subjektiv – det vill säga, beroende av ens personliga åsikt – var mer benägna att tro på konspirationsteorier och att upprätthålla sina övertygelser även när de konfronterades med motsägande fakta. Denna grupp hade också en tendens att läsa in djupa budskap i nonsensmeningar. Även när andra faktorer togs i beaktande, som analytiskt tänkande eller politisk inriktning, fortsatte sambandet med subjektivism att vara signifikant. Å andra sidan var resultaten mer varierande när det gällde de individer som ansåg att sanningen var kulturbunden.

Vår syn på sanning påverkar vad vi tror på

Forskarnas arbete ger insikt i hur vår syn på sanning kan påverka vårt mottagande av konspirationsteorier och vilseledande information. Resultaten har även implikationer för politiska debatter där grundläggande oenigheter om vad som är sant och hur världen fungerar kan ligga till grund för andra åsiktsskillnader. Forskarna framhåller att sanningsrelativism kan leda till en ökad tro på desinformation och betonar vikten av att förstå detta fenomen i en tid när informationslandskapet är komplext och snabbrörligt.

Att hantera desinformation i samhället

Forskningen vid Linköpings universitet pekar på en koppling mellan sanningsrelativism och mottaglighet för konspirationsteorier. Att förstå detta samband kan vara avgörande för att hantera problemet med desinformation och konspirationsteorier i dagens samhälle.

Läs om medicinska myter och fakta.

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Glöm inte att bekräfta din prenumeration i din inkorg. Den kan ha hamnat i din skräppost.

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Genom åren har experterna besvarat över 8 000 frågor, så chansen är stor att du hittar redan besvarade frågor inom det du undrar över.

Välkommen till Doktorn!

Annons: