Ange ditt sökord

Vid Atelektas kollapsar lungan. Små atelektaser läker av sig själv, större kräver vård. Foto: Getty Images

Vid Atelektas kollapsar lungan. Små atelektaser läker av sig själv, större kräver vård. Foto: Getty Images

Atelektas – kollaps i lungvävnad

Vid atelektas, lungkollaps, faller en del av lungvävnaden samman och innehåller då inte luft. Detta kan vara medfött eller bland annat bli följden av vissa sjukdomar, trauman eller kirurgiska ingrepp.

Annons:

Atelektas, även känt som lungkollaps, är ett tillstånd där en del av lungvävnaden sammanfaller och inte innehåller luft. Det är en vanlig förekomst efter kirurgiska ingrepp, och slemstockning i bronkerna (luftvägarna), vilket kallas obstruktionsatelektas, är den vanligaste orsaken. För att förstå detta tillstånd i sin helhet, låt oss granska dess ursprung, orsaker, fysiologi, kliniska manifestationer, diagnos och behandling.

Fysiologi och atelektas

Lungvävnaden upprätthåller normalt en utspänd form tack vare flera faktorer. Surfaktant, en substans som minskar ytspänningen i alveolerna, är avgörande för att förhindra kollaps. Dessutom krävs kontinuerlig andning för att hålla alveolerna öppna, medan djupandning periodiskt frigör surfaktant i alveolerna. Periodisk hosta rensar luftvägarna från slem och främjar hälsosam lungfunktion.

Atelektas och dess ursprung och orsaker

Atelektas kan vara medfödd eller förvärvad. Medfödd atelektas uppstår vid brist på alveolär surfaktant eller inandning av slem eller fostervatten vid födseln. Förvärvade atelektaser kan delas in i olika kategorier:

  • Kompressionsatelektas: Denna typ kan uppstå på grund av intrathorakala tumörer, pleuravätska, hjärtsjukdomar som cardiomegali, eller högt stående diafragma. Trauman eller kirurgiska ingrepp kan också leda till kompressionsatelektas.
  • Obstruktionsatelektas: Detta orsakas ofta av bronkobstruktion (hinder i luftvägarna) på grund av sekretansamling, främmande föremål eller tumörer. När luft inte kan passera distalt om blockeringen, leder det till alveolär kollaps. Svullnad av lymfkörtlar i hilus-området kan också komprimera mellanlobsbronken och ge upphov till något som kallas mellanlobssyndrom.
  • Postoperativ atelektas: Efter kirurgiska ingrepp kan ciliefunktionen (hårliknande struktur) försämras, hostreflexen svikta på grund av narkos, och ytlig respiration, smärta eller nedsatt diafragmarörlighet kan förvärra tillståndet.

Kliniska manifestationer och komplikationer vid atelektas

Vanligtvis ger atelektas inga symtom om det inte leder till hypoxemi (syrebrist i blodet) eller pneumoni (lunginflammation). Vid snabb och omfattande atelektas kan dock dyspné (andnöd) uppstå eller till och med andningssvikt. Vid pneumoni kan patienten uppleva hosta, dyspné och smärta i pleura. Vissa typer av atelektas, till exempel de som uppstår efter bröstkorgstrauma eller kirurgi, kan också orsaka pleuritisk bröstsmärta.

Komplikationer som kan följa kronisk atelektas inkluderar lunginflammation, fibros (ärrbildning) och luftrörsektasier.

Utredning och diagnos vid atelektas

Diagnosen atelektas fastställs oftast med hjälp av slätröntgen (RTG) av lungorna. Blodprover, inklusive CRP, kan ge ledtrådar om eventuell bakteriell infektion. Arteriell blodgas (ABG) kan avslöja minskad syresättning (sänkt PaO2). Artärer är blodkärl som transporterar syrerikt blod från hjärtat till kroppens vävnader.

Radiologisk utvärdering, vanligtvis i form av en RTG-thorax, kan visa segment eller delar av förändringar i lungorna. Ofta ses ökad otydlighet i det påverkade lungsegmentet eller loben, och vissa karakteristiska tecken kan vara synliga, såsom vaskulär (kärl) trängsel och luftbronkogram (bild av luftvägar/lungor).

Bronkoskopi (undersökning av luftvägar och lungorna) är indicerat vid större atelektaser och kan användas för att upptäcka eventuella trängningar eller slemansamlingar i luftvägarna.

Behandling och handläggning vid atelektas

Behandlingen av atelektas varierar beroende på orsaken och svårighetsgraden av tillståndet. Små atelektaser löser sig ofta spontant och behöver inte behandlas. Större atelektaser kan kräva åtgärder.

För att behandla stora slemobstruktionsatelektaser kan bronkoskopi vara en terapeutisk åtgärd. Efter operation vid atelektaser kan användningen av PEP-mask (positivt exspirationstryck) vara fördelaktig.

Andningsgymnastik och användning av PEP-pipa eller mini-PEP kan användas som förebyggande åtgärder, särskilt för patienter som är inlagda på sjukhus eller efter operation.

I vissa fall, om atelektasen inte försvinner eller om det finns misstankar om underliggande orsaker, kan ytterligare utredning, såsom datortomografi (DT) av thorax (bröstkorgområdet), vara nödvändig.

Sammanfattning om atelektas

Atelektas är ett tillstånd som kan ha olika orsaker och konsekvenser, från obstruktionsatelektas till atelektas efter kirurgi. Korrekt diagnos och behandling är viktiga för att hantera detta tillstånd och minska risken för komplikationer som lunginflammation och ärrbildning. Förståelsen av den fysiologiska processen och de olika orsaksfaktorer av atelektas är avgörande för att ge effektiv vård till patienter som drabbas av detta tillstånd.

Läs om cystisk fibros.

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Glöm inte att bekräfta din prenumeration i din inkorg. Den kan ha hamnat i din skräppost.

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Genom åren har experterna besvarat över 8 000 frågor, så chansen är stor att du hittar redan besvarade frågor inom det du undrar över.

Välkommen till Doktorn!

Annons: