Covid-19, som orsakas av sars-cov-2-virusinfektion, anses inte längre vara ett internationellt akut hot mot människors hälsa enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Trots detta fortsätter forskarsamhället att söka svar på de frågor som uppstått under pandemin. Många människor upplever fortfarande kvarstående eller sena symtom långt efter att de har haft infektionen – så kallad postcovid.
– Symtomen kan vara långvariga och vi kanske inte ens har nått toppen av antalet personer som drabbas av postcovid ännu. Vi ser allt fler fall där människor har betydande svårigheter i sin vardag. Dessutom är detta inte den sista pandemin, och det är av stor vikt att vården kan vara bättre förberedd på långvariga besvär nästa gång, säger Kristofer Hedman, läkare och universitetslektor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet.
Onormal andning under ansträngning
Tidigt under pandemin mottog Fysiologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping många remisser från andra delar av vården. Vid kliniken, där Kristofer Hedman arbetar som läkare, utfördes omfattande tester av patienternas lungfunktion och hur deras kroppar reagerade på fysisk ansträngning, exempelvis genom cykelarbetsprov.
-Trots tydliga symtom visade resultaten av testerna att många patienter hade normal lungfunktion. Men det som förvånade oss var det ojämna andningsmönster som vi sällan ser annars, det liknade det som normalt sett kopplas till hjärtsvikt, säger han. I normala fall börjar andningen öka jämnt i takt med ökad fysisk ansträngning. Men många av de som remitterades för långvariga symtom efter covid-19 hade ett ojämnt andningsmönster, liknande det som tidigare bara kopplats till hjärtsvikt. Det ojämna andningsmönstret väckte forskarnas intresse.
Hos friska personer regleras andningen automatiskt av det autonoma nervsystemet. Men det verkar vara stört hos en del postcovid-patienter. Forskare i Linköping har undersökt denna störning, som även kallas autonom dysfunktion, och följt en grupp patienter under en längre tid för att se om problemen försvinner med tiden. Även om resultaten ännu inte har publicerats, pekar de preliminära resultaten mot att ungefär hälften av patienterna har normaliserat sitt andningsmönster ett år senare.
-Cirka hälften av patienterna har fortfarande det ojämna andningsmönstret, även om det i många fall verkar vara mildare. Vi hoppas att det kommer att förbättras med tiden, säger Kristofer Hedman.
Hjärt- och andningsproblem vid postcovid
Att hjärt- och andningsproblem är vanliga störningar i det autonoma nervsystemets reglering är inte något nytt i sig. Dock verkar det vara betydande bland postcovid-patienter. Ett vanligt symtom som är kopplat till hjärtat är en oförklarligt hög hjärtfrekvens när man reser sig upp. Detta fenomen kallas POTS (Posturalt ortostatiskt takykardisyndrom). När det gäller andningsfunktionen är ovanliga andningsmönster och hyperventilation exempel på postcovid-symtom. Kristofer Hedman är en av författarna till en översiktsartikel som sammanfattar forskningsläget när det gäller störningar i det autonoma nervsystemet vid postcovid. Professor Maria Lerm vid LiU tog initiativet till att sammanställa översikten och samlade forskare från Linköpings universitet, Karolinska Institutet, Göteborgs universitet och Uppsala universitet med expertis inom områden som lungmedicin, infektionssjukdomar, hjärtmedicin och cellbiologi. I översiktsartikeln försöker forskarna besvara flera frågor, inklusive vad som händer i kroppen, hur symtomen yttrar sig och vilka behandlingsalternativ som finns tillgängliga.
Genreglering vid postcovid
Orsakerna till dessa störningar kan vara kopplade till enskilda organ, men det kan också bero på genreglering. Maria Lerm ledde en studie med en liten grupp personer som hade kvarvarande symtom och följde dem i över ett år. Forskarna vid LiU var de första i världen att rapportera att postcovid verkar vara relaterat till förändrad genreglering, något som kallas epigenetisk omprogrammering. Frida Nikesjö, som är doktorand och involverad i forskningen, förklarar:
-Cellerna kan omprogrammera sina gener för att ändra produktionen av proteiner och bekämpa en infektion. En teori är att denna genetiska omprogrammering störs vid postcovid, säger hon.
-I översiktsartikeln utforskar vi många olika teorier om de underliggande orsakerna till postcovid-symtom. En attraktiv förklaringsmodell är att vissa gener omprogrammeras och påverkar hur symptomen blir långvariga hos vissa patienter, säger Kristofer Hedman.
Viktigt att avdramatisera postcovid
När vår förståelse för ett sjukdomstillstånd fördjupas, upptäcker vi oftast att patientgruppen inte är så homogen som vi först trott. Även vid postcovid har det visat sig finnas olika undergrupper av patienter, vilket utgör en utmaning för forskningen. Kristofer Hedman menar att det är viktigt att identifiera och separera dessa undergrupper.
-Om personer som har varit mycket allvarligt sjuka har långvariga, allvarliga symtom kan det vara en följd av sjukdomen i sig, samt av den långa vårdtiden på sjukhuset. Å andra sidan har vi gruppen som hade milda infektioner, ibland utan att märka av den akuta sjukdomsfasen, men som ändå upplever långvariga symtom av någon anledning, säger Kristofer Hedman.
En annan utmaning är att hitta specifika behandlingar för postcovid. För närvarande kan vården hantera vissa symtom, såsom fysioterapeutisk rehabilitering för störda andningsmönster. Men för att utveckla behandlingar som riktar sig mot grundorsaken till problemen måste forskare och läkemedelsutvecklare förstå de biologiska mekanismerna.
-Det är frustrerande för många patienter att mycket av behandlingen inte botar deras symtom, säger Kristofer Hedman. Jag tror att det är viktigt för många, om inte alla, att vi avdramatiserar sjukdomen och att vetenskapen och de vårdgivare de träffar har en grundläggande förståelse för vad som är fel, och att de blir tagna på allvar. I början av pandemin, när detta var nytt, var det ett stort problem att många som sökte vård blev avvisade. Även om det fortfarande händer i viss utsträckning har vi nu en bättre förståelse för postcovid. Vi är långt ifrån fullständig förståelse, men vi närmar oss långsamt en kärna av kunskap. Det är mycket lovande.
