År 2021 hade ungefär 8,4 miljoner människor världen över av typ 1-diabetes. Enligt forskarnas prognoser kan detta antal öka kraftigt, uppskattningsvis till mellan 13 och 17,4 miljoner fall fram till 2040. Förra året förlorade 35 000 människor sina liv till följd av typ 1-diabetes, antingen på grund av sen eller felaktig diagnos och behandling.
Kortare livslängd till följd av typ 1-diabetes
Det är helt oacceptabelt att så många människor dör på grund av brister i diagnos och behandling. Dessutom fortsätter de enorma skillnaderna i förväntad livslängd för personer som lever med typ 1-diabetes.
En tioåring som utvecklar typ 1-diabetes i ett låginkomstland förväntas i genomsnitt leva i ytterligare 13 år, medan en tioåring i ett höginkomstland kan förvänta sig 65 år till efter insjuknandet. Tidigare beräkningar i Sverige indikerar att diagnosen före tio års ålder förkortar livslängden med ungefär 18 år för kvinnor och 14 år för män jämfört med personer utan diabetes.
Typ 1-diabetes en snabbt ökande kronisk sjukdom
Studien i The Lancet Diabetes & Endocrinology bygger på en modell baserad på data från 201 länder, insikter från över 500 experter och analys av 400 vetenskapliga artiklar. Forskarna pekar dock på brister i många länders register. Typ 1-diabetes är en snabbt ökande kronisk sjukdom som främst påverkar unga människor.
Tidig diagnos och rätt behandling vid typ 1-diabetes viktigt
Forskarna bakom studien betonar att typ 1-diabetes utgör en betydande börda både för de drabbade och för samhället som helhet. De föreslår flera åtgärder som kan ändra den nuvarande situationen för människor världen över. De viktigaste åtgärderna inkluderar snabb diagnos vid nyinsjuknande, tillgång till insulin och möjligheten att övervaka blodsockernivån. Den största ökningen av nya fall av typ 1-diabetes förväntas ske i låg- eller medelinkomstländer, vilket gör det nödvändigt att fokusera på dessa regioner för att mildra sjukdomens påverkan.
Sammanfattningsvis konstaterar forskarna att bördan av typ 1-diabetes är påtaglig och förväntas öka snabbt, särskilt i länder med begränsade resurser. Det är nödvändigt att agera nu för att förbättra vården och förhindra onödiga förluster av människoliv.
Skillnader mellan typ 1 och typ 2-diabetes
Båda diabetesformerna delar den gemensamma faktorn att sockerhalten i blodet är för hög på grund av problem med kroppens användning av energi från maten. Trots detta finns det viktiga skillnader mellan dem, särskilt när det gäller de underliggande orsakerna.
Typ 1-diabetes, även känd som barn- och ungdomsdiabetes, innebär att kroppens immunsystem attackerar och förstör de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln. Detta kan inträffa i alla åldrar, inte bara hos barn och ungdomar, även om det tidigare var vanligare hos unga. Symptomen uppträder relativt snabbt och inkluderar viktnedgång, ökad törst och ökad urinproduktion. Ungefär 10 procent av diabetesfallen i Sverige är typ 1-diabetes, och detta tillstånd kräver regelbunden behandling med insulin.
Typ 2-diabetes, tidigare känd som åldersdiabetes, påverkar vanligtvis personer över 40 år, men det har blivit allt vanligare att även yngre personer insjuknar, främst på grund av ökad fetma. Typ 2-diabetes orsakas av kroppens okänslighet för insulin, ett tillstånd som kallas insulinresistens, och är ofta förenat med andra hälsoproblem som högt blodtryck, höga blodfetter och övervikt. I ett tidigt skede kan typ 2-diabetes förbättras genom viktnedgång, ökad muskelmassa och förändrade kostvanor som minskar fetma. Det är också möjligt att normalisera blodsockret med dessa åtgärder. Typ 2-diabetes kan dock vara oupptäckt i många år, och ett av de första symptomen kan vara en hjärtinfarkt.
