IBD och IBS är två vanliga mag-och tarmsjukdomar som påverkar miljontals människor runt om i världen. I Sverige uppskattas att cirka 10–15 procent av befolkningen har IBS och närmare 100 000 personer har IBD. IBD inkluderar sjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit, som båda är kroniska inflammatoriska sjukdomar i tarmen. Dessa sjukdomar kan orsaka allt från milda till allvarliga symtom, inklusive buksmärtor, diarré, svår trötthet och viktminskning. IBS, å andra sidan, är inte en inflammatorisk sjukdom, utan en störning i tarmens funktion. Symtomen kan likna de vid IBD, inklusive buksmärtor, diarré och förstoppning. Men IBS påverkar inte tarmens vävnader.
Vikten av att öka medvetenheten om mag- och tarmsjukdomar
Syftet med internationella mag-tarmdagen är att öka kunskapen om sjukdomar och andra funktionsstörningar i matsmältningskanalen. Att öka medvetenheten om mag-och tarmsjukdomar är viktigt eftersom en tidig diagnos och behandling kan göra stor skillnad för livskvaliteten för de som är drabbade. Många gånger tar det år för patienter att få en korrekt diagnos, vilket kan orsaka onödigt lidande och försena behandlingen.
Det är också viktigt att förstå att mag-och tarmsjukdomar inte bara påverkar den fysiska hälsan utan också den psykiska hälsan. Många människor som lider av IBD och IBS kan uppleva ångest, depression och social isolering på grund av sjukdomen.
Årets mag-tarmdag fokuserar på IBD hos personer över 60 år
European Federation of Crohns & Ulcerative Colitis Associations (EFCCA) representerar 46 nationella patientföreningar för Crohns och Ulcerös kolit. I år, i samband med internationella mag-tarmdagen, kommer EFCCA att lansera en undersökning om personer med IBD i åldern 60 år och äldre. Syftet är att undersöka hur diagnosen påverkar livet samt kartlägga frågor som rör vårdkvalitet.
Insjuknande i IBD har sin topp i ung vuxen ålder, men 10–15 procent av nydiagnostiserade personer med IBD är 60 år och äldre. Under det kommande decenniet uppskattas det att en tredjedel av alla patienter med IBD kommer att vara äldre vuxna (60 och uppåt).
Personer med IBD som är 60 år och äldre är underrepresenterade i kliniska studier. Därför finns det en risk att IBD-patienter i denna åldersgrupp inte gynnas av de behandlingsalternativ som erbjuds idag. EFCCA efterfrågar en bättre förståelse för insjuknande i sjukdomen och hur den påverkar äldre personer för att kunna erbjuda bästa möjliga vård. Detta var en av de frågor som diskuterades på en nyligen genomförd konferens där forskare och läkare samlades för att diskutera utmaningarna och behoven hos personer över 60 år med IBD.
En annan utmaning är att äldre personer med IBD ofta lider av andra sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdomar och njursjukdomar, vilket kan göra behandlingen mer komplex och krävande. Det är viktigt att hälsosystemen har en helhetssyn på patienternas hälsotillstånd och samarbetar med andra specialister för att hantera alla relaterade sjukdomar och tillstånd.
Våra läsare svarar på frågor om IBS och IBD
I vår läsarenkät om IBS har drygt 19 000 läsare svarat på frågor som sina IBS-symtom och sin behandling. Majoriteten av de som svarat på enkäten är under 35 år, och 3 av fyra är kvinnor. Läsarna beskriver att deras vanligaste besvär är gaser i magen (80 procent har detta besvär), uppblåsthet (76 procent) diarré (62 procent) och smärtor i magen (60 procent). Trots alla dessa bekymmer är det bara 45 procent av de svarande som provat någon läkemedelsbehandling. Något fler, 56 procent, har provat att lägga om kosten. De flesta har i sina försök till kostomläggning gjort det på egen hand, endast 43 procent har ens tänkt tanken att ta en dietist till hjälp.
I vår enkät om Crohns sjukdom var det 8 450 svarande varav 65 procent kvinnor. En knapp majoritet av de som svarat på den enkäten var yngre än 45 år. Tråkigt nog var det fler än hälften, 53 procent, som angav att sjukdomen inte var under god kontroll eller att de hade ett pågående skov. Var femte svarande med Crohns sjukdom angav att de behövde tömma tarmen fler än fem gånger per dag. Fyra av tio angav tre till fem tarmtömningar per dag.
Vår enkät om ulcerös kolit besvarades av drygt 3 000 läsare, varav 61 procent kvinnor. Den här enkäten skiljer sig åt från de två övriga, för här var majoriteten i ålder 45–65 år. Utöver tarmrelaterade besvär svarade många att de hade problem från andra delar av kroppen (så kallade extraintestinala manifestationer). Var tredje svarande angav besvär med ryggont, drygt fyra av tio besvärades av ledvärk och två av tio upplevde ögonsymtom.
Behandling av mag-och tarmsjukdomar
Det finns flera behandlingar för mag-och tarmsjukdomar, inklusive läkemedel, kostförändringar och kirurgi. Behandlingen varierar beroende på vilken sjukdom det gäller och graden av symtom.
För IBD-patienter kan läkemedel som antiinflammatoriska läkemedel, biologiska läkemedel och steroider användas för att minska inflammationen och kontrollera symtomen. Patienter med ulcerös kolit kan också behöva opereras för att ta bort en del av tarmen.
För IBS-patienter kan olika kostförändringar, som att minska intaget av gasbildande livsmedel och öka intaget av fiber, hjälpa till att minska symtomen. Kramplösande läkemedel kan också användas för att behandla smärta och kramper. En av de huvudsakliga faktorerna som kan påverka IBS är kosten. Genom att identifiera vilka livsmedel som utlöser symtomen och undvika dem kan patienterna uppleva förbättringar. Det finns också olika kosttillskott och probiotika som kan hjälpa till att reglera tarmhälsan.
Fysisk aktivitet är en annan viktig faktor som kan hjälpa till att förbättra IBS-symtomen. Genom att öka fysisk aktivitet minskar stressnivåerna i kroppen, vilket i sin tur kan lindra symtomen.
Fortsatt forskning kring mag- och tarmsjukdomar är avgörande
Fortfarande är det mycket vi inte förstår och känner till kring mag-och tarmsjukdomar. Forskning pågår ständigt för att bättre förstå sjukdomarna och utveckla nya behandlingar.
Forskning visar att vår livsstil och kostvanor kan påverka risken för att utveckla mag-och tarmsjukdomar. Att minska stress, motionera regelbundet och äta en hälsosam och varierad kost kan bidra till att minska risken.
