Extrauterin graviditet är en ovanlig men allvarlig komplikation under graviditet. Tillståndet kallas också utomkvedshavandeskap, ektopisk graviditet och ibland bara ”X”. Tillståndet innebär att graviditeten sitter någon annanstans än inne i livmoderrummet. Den kan till exempel sitta i äggledare, på äggstocken, på tarmkäxet (en struktur med rikligt med fett och blodkärl eller på bukhinnan.
Extrauterin graviditet sker i cirka två procent av alla tidiga graviditeter. De allra flesta, 97–99 procent, sitter i äggledaren.
Orsaker till extrauterin graviditet
Att graviditeten implanterar sig på fel plats beror till exempel på en tidigare äggledarinflammation (till följd av klamydia eller gonorré) eller sammanväxningar inne i buken efter en tidigare bukoperation, infektion eller endometrios.
Att bli gravid efter en steriliseringsoperation är mycket ovanligt, cirka en på tusen, men om det ändå blir en graviditet är det vanligt att den fastnar i äggledaren. Graviditet med spiral på plats i livmodern är också mycket ovanligt, det inträffar hos cirka 0,5–1 av 1000 spiralbärare, men om det ändå blir en graviditet med spiral på plats i livmodern så är risken att graviditeten sitter extrauterint så stor som 50 procent. Assisterad befruktning (IVF) ökar också risken för extrauterin graviditet, liksom att ha haft en extrauterin graviditet tidigare.
Symtom vid extrauterin graviditet
Det vanligaste symtomet vid extrauterin graviditet är buksmärta som sitter långt ned i buken. Smärtan är för det mesta lokaliserad till den ena sidan, alltså antingen till vänster eller höger om livmoder. Samtidigt som smärtan är det vanligt att ha en vaginal blödning. Blödningen kan variera i mängd, från sparsam till riklig, och vara både färsk och röd eller mer brunaktig i färgen.
Smärtan kan variera mycket i svårighetsgrad mellan olika individer. För en del är det bara ett svagt molande, och för andra kan smärtan ha en plötslig debut och vara så kraftig att man omedelbart behöver uppsöka sjukhus. Det är sällsynt att en extrauterin graviditet ger symtom före graviditetsvecka 5+0.
Utredning vid misstanke om extrauterin graviditet
Det är väldigt viktigt att man vid buksmärta hos en kvinna i fertil ålder som söker för buksmärta alltid tänker tanken att det kan vara en extrauterin graviditet och kontrollerar ett graviditetstest. Det gäller även de som anger att de använder ett preventivmedel eller är steriliserade. Vid utebliven mens, positivt graviditetstest och vaginal blödning ska misstanken om extrauterin graviditet vara ännu starkare, och utredningen ska då inkludera ett vaginalt ultraljud.
Typiskt för extrauterin graviditet är att man vid undersökning med vaginalt ultraljud inte ser någon graviditet i livmodern. Ibland kan man se en liten, rund och mörk struktur på några millimeter i livmoderslemhinnan, men som inte innehåller något foster. Detta kallas för en pseudohinnsäck. Ibland kan graviditeten vara synlig i äggledaren, eller på annan plats i buken, men det vanligaste är att man inte kan se den alls. I stället kan man se en ökad mängd blod fritt i buken. Oftast ses en ansamling av blod bakom livmodern. Orsaken till blödningen, och till smärtan, är att graviditeten vuxit så mycket att äggledarens vägg skadats och brustit.
Man brukar också komplettera utredningen med ett blodprov. Då mäter man nivån av graviditetshormonet humant choriongonadotropin i blodet. Provet kallas vanligen för s-hcg. Vid en normal graviditet som är kortare än 9 veckor dubbleras s-hcg-nivån på 48 timmar. När läkaren är osäker på om graviditeten sitter utanför livmodern, eller om man inte kan se graviditeten i livmodern för att det skett ett tidigt missfall, är s-hcg ett bra verktyg. Man följer värdet på s-hcg under några dagar. Vid ett missfall sjunker s-hcg ganska snabbt, men vid en extrauterin graviditet ligger s-hcg kvar på samma nivå, eller stiger eller sjunker väldigt sakta.
Behandling vid extrauterin graviditet
Behandlingen vid extrauterin graviditet skiljer sig åt beroende på i vilken vecka graviditeten är, hur höga nivåer av s-hcg som graviditeten bildar och hur den gravida mår.
I 15–20 procent av alla fall av extrauterina graviditeter tillbakabildas graviditeten av sig självt. Då avvaktar man bara och följer s-hcg tills det blir omätbart, förutsatt att den gravida mår helt bra. Man kan också behandla med ett läkemedel som heter metotrexat, som gör att tillbakabildningen går lite snabbare. Även detta förutsätter att den gravida mår bra under tiden.
Om den gravida visar tecken till att ha en blödning inne i buken på grund av en skadad äggledare gör man i stället en operation. Sådana tecken kan vara svår buksmärta, lågt blodtryck, lågt blodvärde och rikligt med blod i buken synligt mdl ultraljud. Det vanligaste är att man opererar med hjälp av titthålskirurgi. Den skadade äggledaren kan ibland bara öppnas, och graviditeten och blodansamlingen sugas ut. Om äggledaren blivit mer skadad av graviditeten tar man bort hela äggledaren. Har man valt att lämna kvar äggledaren brukar man fortsatta att följa s-hcg tills det är mycket lågt.
Efter en extrauterin graviditet – hur går det sen?
Hur stor chans till en normal graviditet (belägen inne i livmodern) är vid nästa graviditet beror till största delen på hur fertiliteten var innan den extrauterina graviditeten. Vilken behandlingsmetod man valt vid behandling av den extrauterina graviditeten tycks inte spela så stor roll. Chansen till en normal graviditet efter tidigare extrauterin graviditet brukar anges till cirka 55 procent.
Har man behandlats med metotrexat eller med operation där äggledaren öppnats men lämnats kvar, är risken för att få en ny extrauterin graviditet i samma äggledare cirka 15–20 procent. Alla som haft en extrauterin graviditet brukar erbjudas en tidig ultraljudskontroll, cirka vecka 6–7, nästkommande graviditet för att se att den graviditeten sitter inne i livmodern.
