Främmande ämnen försöker hela tiden övervinna kroppens yttre försvarslinjer, men så länge immunförsvaret klarar av att eliminera främmande kroppar märker du inte av detta viktiga arbete. Kroppens yttre försvar kan hindra bakterier och virus från att tränga in i kroppen, vilket bland annat består av:
- Huden skyddar ämnen från att komma in i kroppen.
- Tårar och saliv innehåller ämnen som dödar bakterier.
- Magsaftens saltsyra dödar bakterier som kan komma med maten.
- Näshålan har även en slemhinna med hår som fångar upp partiklar vid inandning.
- Luftstrupens och luftrörens slemhinnor har flimmerhår som transporterar bort slem och små partiklar.
När vår kropps försvarsfunktion minskar märker du att främmande ämnen har överlistat immunförsvaret. Ditt inre försvar börjar arbeta för att eliminera orsaken vilket kan ge symtom som feber, utslag eller rinnande näsa. Kroppens inre försvar kallas immunförsvaret vilket är ständigt aktivt och redo när bakterier, virus och andra främmande ämnen kommer in i kroppen, trots vårt yttre försvar.
Immunsystemets viktiga sysslor:
- Känna igen smittämnen, allergener och cellförändringar och särskilja från ämnen som inte är farliga för oss.
- Bekämpa ämnen såsom bakterier, virus, svampar och parasiter som påverkar hälsan negativt och ämnen som orsakar allergi.
- Att laga skador.
- Städa upp i vävnader (exempelvis muskel- eller fettvävnad) och tar hand om restprodukter, det vill säga avfall som kroppen inte behöver.
- Sätta i gång programmerad celldöd vid exempelvis cancer.
Immunförsvaret är kroppens biologiska försvarssystem som består av olika organ, proteiner och celler, såsom:
- Vita blodkroppar, försvarsceller som bildas i benmärgen.
- Olika typer av celler som kan signalera fara och kalla på hjälp, exempelvis epitelceller i lungor, tarmar och andra vävnader.
- Blodet transporterar vita blodkroppar.
- Vätska i lymfan som transporterar vita blodkroppar.
- Lymfkörtlarna, innehåller många vita blodkroppar.
- Mjälten, innehåller många vita blodkroppar.
- Thymus eller brässen, innehåller vita blodkroppar som kallas T-lymfocyter.
Immunförsvaret byggs upp från födseln
Vi föds med immunförsvarets alla celler via huden, slemhinnor och matsmältningsorganen, men försvaret är otränat jämfört med immunsystemet hos äldre barn och vuxna. De första månaderna i livet har spädbarnet ett visst skydd mot infektioner i form av antikroppar som förts över från mamman under fosterlivet. Bröstmjölken innehåller förutom viktiga näringsämnen även immunceller och bakterier. Med bröstmjölken får barnet ytterligare antikroppar mot främst infektioner i mag-tarmsystemet.
Genom att vi under uppväxten utsätts för virus och bakterier utvecklas antikroppar, vilket stärker vårt immunförsvar och dess minne. Barn kan under de första fyra åren ha omkring sex till åtta infektioner per år eller fler, vanligtvis förkylning, luftrörskatarr, öroninflammation eller magsjuka.
Efter fem års ålder får de flesta barn cirka två till tre infektioner varje år. De kan dock ha fler som inte märks, då immunförsvaret har utvecklats så att virus och bakterier dödas snabbt.
Tack vare att immunförsvaret fungerar bra redan hos nyfödda barn genomförs en stor del av det svenska vaccinationsprogrammet för barn, redan under det första levnadsåret. Vissa vaccin kan bli mindre effektiva till följd av antikroppar som förs över till barnet från bröstmjölken och därför väntar man med vissa vaccinationer.
Immunförsvaret känner igen främmande celler & skyddar kroppen
På alla cellers yta finns vissa ämnen, så kallade antigener som visar om en cell hör till kroppen eller om den är inkräktare. Immunförsvaret med dess vita blodkroppar kan därför känna igen vilka celler som ska bekämpas. Det finns olika typer av immunreaktioner; såsom exempelvis försvar med hjälp av inflammation, antikroppar, mördarceller och storätande celler.
Immuncellerna tillhör de vita blodkropparna, leukocyterna, vilka kan delas in i tre huvudgrupper:
- Lymfocyter, känner igen, kämpar och kommer ihåg främmande ämnen för att agera snabbare nästa gång.
- Granulocyter
- Monocyter
Immunförsvaret reagerar vid en inflammation
Inflammation är en vanlig kroppslig reaktion vid skada eller angrepp; exempelvis vid en infektion (influensa/förkylning), muskelskada till följd av överbelastning, eller hudskada.
När kroppen skadas släpper cellerna i den skadade vävnaden ut olika kemiska ämnen. Det resulterar i att mer vätska förs genom blodkärlen och till den skadade vävnaden. Vita blodkroppar samlas för att försvara kroppen mot angreppet, reparera skador eller städar undan död vävnad.
Det skadade området blir varmt och svullet till följd av den ökade blodströmningen. Vid en inflammation kan du känna smärta och eventuellt få feber, då ämnen från skadan påverkar hjärnans temperaturcentrum.
Varbildning ingår i vårt immunförsvar
Om du får ett infekterat sår kan det bildas var. Det vanligtvis gulvita varet består av döda vita blodkroppar, döda bakterier och död nedbruten vävnad. Denna process är en del av försvaret och läkningen.
Immunförsvaret – antikroppar
Antikroppar eller immunglobuliner är proteiner som immunförsvaret använder för att bekämpa vissa främmande ämnen. Antikroppar bildas av en viss typ av vita blodkroppar som kallas B-celler eller B-lymfocyter. När främmande ämnen kommer in i kroppen registreras detta av immunceller med hjälp av antigener på deras yta. Då släpps ett stort antal immunsvar.
Det medfödda immunsystemet ingriper: vita blodkroppar (granulocyter, monocyter och makrofager) bekämpar bakterier med hjälp av fria radikaler, äter och smälter de främmande kropparna. Vissa delar av ämnena levereras dock vidare så att B- och T-celler kan bilda minnesceller. När kroppen utsätts för ett särskilt ämne för första gången tar det ett tag innan tillräckligt med antikroppar hinner bildas. Nästa gång samma typ av främmande ämne attackerar går det snabbare att bilda antikroppar tack vare så kallade minnesceller, som bildats efter första angreppet.
Det är denna minnesfunktion som gör att man kan bli immun mot vissa sjukdomar. Detta gör att om du har en influensa eller förkylning blir du vanligtvis inte smittad igen om du redan har haft infektionen. Ditt immunsystem känner till viruset och vet hur man bäst bekämpar det. Vid exempelvis sjukdomar som mässling blir man ofta immun för resten av livet och då är risken att insjukna på nytt mycket liten.
Exempel på antikroppar:
- IgA, bekämpar främmande ämnen på slemhinnorna.
- IgD, aktiverar B-celler.
- IgE, bekämpar parasiter och allergener.
- IgG, sätter i gång matsmältning av främmande kroppar av immunceller.
- IgM, aktiverar B-celler.
Vaccination skapar viss immunitet
När man vaccineras med ett virus som antingen är sönderslaget i bitar eller levande (försvagat), förbereder det immunförsvaret inför angrepp av ett visst virus. Detta gör att man slipper bli sjuk eller får ett mildare sjukdomsförlopp nästa gång kroppen attackeras av samma virus.
Immunförsvaret – mördarceller
T-celler eller T-lymfocyter är ytterligare en viktig typ av vita blodkroppar. Dessa samverkar med B-cellerna och hjälper till att känna igen främmande ämnen. En sorts T-celler kallas mördarceller, vilka exempelvis kan döda cancerceller eller döda celler som har infekterats av virus. Mördarcellen dödar genom att spruta in ett gift i den andra cellen. Det finns även T-celler som kallas hjälparceller. Dessa kan skicka signaler för att underlätta samverkan mellan B-celler och T-celler när ett främmande ämne angriper eller skada skett.
Immunförsvaret – storätande celler
Storätande celler, även kallade makrofager är också en typ av vita blodkroppar. De kan förstöra andra celler och ämnen genom att äta upp det. Storätande celler utvecklar dock inte minne på samma sätt som B-celler och T-celler.
Immunförsvaret ur funktion
Tanken med immunförsvaret är förstås att det endast ska angripa främmande celler, vilket vanligtvis är fallet. Om immunförsvaret inte kan skilja främmande celler från kroppens egna celler kan det skapa stora problem. Vid vissa sjukdomar och behandlingar kan immunförsvaret med andra ord reagera skadligt för kroppen.
Vid autoimmuna sjukdomar angriper vita blodkroppar även kroppens egna celler och vävnader; exempelvis vid ledgångsreumatism, celiaki, vissa sköldkörtelsjukdomar, typ 1-diabetes, SLE, Addisons sjukdom och multipel skleros (MS). Då kan man behöva medicin som dämpar immunförsvaret och ger symtomlindring.
Allergi gör att slemhinnor svullnar och blir irriterade vilket ökar risken för luftvägsinfektioner. Även astma och KOL kan öka risken för infektioner.
Även vissa behandlingar kan försämra immunförsvaret. Exempelvis en del cancerbehandlingar som leder till att vita blodkroppar dödas och med det försvinner immunförsvarets minne.
Stärka sitt immunförsvar
Vaccinationer är ett bra sätt att få mer motståndskraft mot infektioner. De skyddar mot sjukdomar såsom exempelvis mässling, polio eller stelkramp. En hälsosam livsstil stärker också immunförsvaret:
- Genom att äta varierad och hälsosam mat får du i dig vitaminer och spårämnen som är viktiga för immunförsvarets celler.
- Fysisk aktivitet är viktigt för kroppen på många sätt, bland annat genom att det minskar inflammation i kroppen. Det gäller att träna kondition och styrka men det är också viktigt med vardagsrörelse, exempelvis promenader, dammsugning och välj gärna trappor i stället för hiss.
Immunsystemet – ordlista
Antikroppar, bildas av B-celler och verkar mot vissa patogener.
Antigener, proteiner på ytan av patogener som immunceller kan använda för att känna igen dem.
Autoimmuna sjukdomar, sjukdomar där immunsystemet attackerar sin egen kropp utan någon uppenbar anledning och kan utlösa sjukdomar som reumatoid artrit, Hashimoto eller diabetes.
B-celler, celler i det adaptiva immunsystemet; de kommer ihåg patogener och bildar antikroppar.
Dendritiska celler, immunceller som fångar patogener med sina tentakler, smälter dem och överför dem till B-cellerna.
Förvärvad immunförsvar, specifikt immunsystem som kan inrikta sig på patogener med hjälp av antikroppar.
Granulocyter, vita blodkroppar, som bekämpar bakterier och allergier; man gör en skillnad mellan basofila, eosinofila och neutrofila granulocyter.
Infektion, inflammatorisk reaktion i immunsystemet eller sjukdom orsakad av patogener som har kommit in i kroppen.
Leukocyter, vita blodceller; generisk term för granulocyter, lymfocyter och monocyter.
Lymfocyter, vita blodceller; generisk term för B-celler, T-celler och naturliga mördarceller.
Makrofager, bakterieätare tillverkade av monocyter, vita blodkroppar; de utför fagocytos, det vill säga smälta patogener.
Medfött immunförsvar, ospecifikt immunsystem som ger allmänt immunskydd.
Naturliga mördarceller, lymfocyter som kan känna igen cancerceller och virus.
Patogener, smittämnen.
T-celler, känner igen patogener baserat på antigenerna och bekämpa dem.
Cytokiner, signalämnen som signalerar immunförsvaret att patogener finns i kroppen.
