Ange ditt sökord

Fraktur till följd av benskörhet drabbar varannan kvinna och var tredje man över 50 år. Foto: Shutterstock

Fraktur till följd av benskörhet drabbar varannan kvinna och var tredje man över 50 år. Foto: Shutterstock

Vården missar benskörhet som beror på läkemedelsbiverkningar

Risken att man förbiser läkemedelsrelaterad brist på D-vitamin och benskörhet är hög visar en ny avhandling i biomedicinsk vetenskap av Ola Nordqvist. Det finns dock alternativ för läkare att enkelt upptäcka patienter i riskzonen.

Annons:

Det sker fler än 100 000 frakturer till följd av benskörhet i Sverige varje år, vilket betyder att varannan kvinna och var tredje man över 50 år kommer att drabbas. D-vitaminbrist är en av orsakerna bakom ett skört skelett, vilket ökar risken för frakturer. Flera olika läkemedel har negativ påverkan av skelettet och låga nivåer av D-vitamin som biverkan. Detta gäller exempelvis kortisonpreparat vid inflammatoriska sjukdomar och krampförebyggande medel som kan användas vid epilepsi, som smärtstillande och vid viss typ av ångest.

– Brist på D-vitamin leder till ökad risk för benskörhetsfrakturer. Därför är det viktigt att sjukvården håller koll på patienter som riskerar att drabbas av D-vitaminbrist, säger Ola Nordqvist.

Provtagning för D-vitamin görs sällan

Medicinska riktlinjer säger att sjukvården har i uppgift att upptäcka och behandla eventuell D-vitaminbrist hos personer som använder dessa ”riskläkemedel”. Ola Nordqvists avhandling visar dock stora brister. Av drygt 12 000 patienter i Region Kalmar län som fått recept på kortison, krampförebyggande medel och andra läkemedel som minskar kroppens upptagningsförmåga av D-vitamin är det färre än var femtonde som blir provtagen för D-vitamin. Endast var tredje fick recept på D-vitaminpreparat för att kompensera läkemedlens biverkningar.

Låg riskmedvetenhet

Det var särskilt vanligt med D-vitaminbrist hos personer som använde krampförebyggande medel. Detta skulle kunna bero på en bristande medvetenhet inom primärvården om riskerna, samt var i vårdkedjan ansvaret ligger, visar intervjuer med läkare som Ola Nordqvist gjort.

– Medan medvetenheten om risker med kortisonpreparat var hög, riskerna accepterades och läkarna ansåg att det var deras ansvar att ta hand om patienterna som behandlades med kortison, var omständigheterna precis de motsatta för patienter med krampförebyggande medel. Medvetenheten var låg, riskerna ifrågasattes och ansvaret ansågs vara sjukhusspecialisternas, inte primärvårdens, trots att recepten ibland förnyades där, säger Ola Nordqvist.

Nytt verktyg kan vara till hjälp

För att hjälpa läkare att upptäcka och bemöta riskerna för benskörhetsfrakturer hos patienter i riskzonen har Ola Nordqvist tagit ett index utifrån data från drygt 15 000 patienter. Indexet uppmärksammar vilka patienter som kan behöva vidare utredning och behandling.

– Det här verktyget skulle kunna minska risken för onödiga biverkningar och lidande, genom att patienterna får en bättre och mer individualiserad vård, säger Ola Nordqvist.

Läs även

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Glöm inte att bekräfta din prenumeration i din inkorg. Den kan ha hamnat i din skräppost.

Fråga doktorn

Här kan du ställa din fråga till någon av våra duktiga experter. Vi kan inte besvara alla frågor, men vi gör vårt bästa för att just du ska få svar. Genom åren har experterna besvarat över 8 000 frågor, så chansen är stor att du hittar redan besvarade frågor inom det du undrar över.

Välkommen till Doktorn!

Annons: