Nu har två ledande aktörer inom området presenterat ännu en ny digital lösning där de smarta insulinpennorna blir kompatibla med en av de största mobilapparna för diabeteskontroll.
Denna nya digitalisering innebär att information om insulindosering skickas från insulinpennorna till appen och visas i samma vy som personens glukosdata (blodsockervärden). Det kan göra det enklare att hantera och ha kontroll på sin sjukdom. Med en enda avläsning i appen kan användare se hur uppgifter om insulindosering påverkar deras glukosnivåer. De kan upptäcka mönster och vidta åtgärder i realtid. Därefter kan de ställa frågor eller diskutera sina upptäckter med sin läkare eller diabetessjuksköterska.
Färre missade doser
Det tekniska användandet leder till en tydlig förbättring av blodsockerkontroll och tid i målområde (TIR – time in range). Det minskar också antalet missade doser, sent givna doser och låga värden. Genom att ha information om insulinmängd och tidpunkt för dosering samt glukosdata tillgängliga vid samtal med läkaren så förbättrade personer med typ 1-diabetes sin tid i målområdet med 1,9 timmar per dag, enligt en svensk studie.
TIR beskrivs internationellt som ”The New Gold Standard in Glucose Management”. 2020 infördes den nya parametern i Nationella diabetesregistret. Det som TIR mäter är hur stor del av tiden som patientens blodsockernivåer ligger inom ett specifikt referensintervall.
TIR mäts hos personer som använder kontinuerlig sensorbaserad glukosmätning som framför allt används vid insulinbehandling. Blodsockernivåerna ska ligga inom referensintervallet 4–10 mmol/l (för vuxna) minst 70 procent av tiden per dygn.
Positiva resultat under pandemin
Pandemin tvingade mer eller mindre fram en digitalisering av diabetesvården. Det har i studier visat sig varit positivt för behandlingsresultat, bland annat i en studie från Storbritannien av professor Pratik Choudary. Under pandemins lock down skötte han diabetesmottagningen huvudsakligen hemifrån. Resultatet blev att fler vuxna britter med typ 1-diabetes nådde behandlingsmålen för bland annat Time in Range.
Hade detta hänt för fem år sedan hade diabetesvården blivit avsevärt sämre, enligt Pratik Choudary, eftersom tekniken inte fanns på plats. Men med dagens kontinuerliga glukosmätning (CGM-data), var det möjligt. Periodvis satt han med fyra skärmar framför sig för att kunna hantera all information, inte minst alla olika system för uppladdning av glukosdata och alla bruksanvisningar för olika apparater som behövdes.
Allt pekar på samma erfarenheter i Sverige under pandemin. En studie som visar på ett stort positivt utfall, väntas publiceras i slutet av året. Den är gjort på barn med diabetes, och det positiva utfallet inkluderar även vad patienten själv tycker.
Ge fler tillgång till tekniken
Svenska Diabetesförbundet föreslår i en debattartikel att en nationell samordnare för diabetesvården utnämns för att ta fram en strategi för er en jämlik och bra diabetesvård i hela Sverige. Diabetesförbundet vill också att de nationella riktlinjerna för diabetesvården uppdateras med aktuell kunskap, bland annat för att fler ska få tillgång till tekniska hjälpmedel.
