Forskare från Karolinska Institutet har genomfört en studie baserad på uppgifter i patientregister och studerat drygt 1,3 miljoner personer i Sverige. Individerna i studien följdes från att de var 16 till 24 år mellan år 2001 och 2013. Drygt 20 000 av dessa hade en autismdiagnos.
I sin studie kunde forskarna kunde se att vid 25 års ålder hade 77 av 100 kvinnor med autism fått minst en psykiatrisk diagnos. Motsvarande andel för männen var 62 av 100 män med autism.
Flera olika psykiatriska tillstånd vanligare vid autism
– Vi såg en ökad risk för elva olika psykiatriska tillstånd, bland annat depression, ångestsyndrom, självskadebeteende och sömnsvårigheter, säger Miriam Martini, doktorand inom psykiatrisk epidemiologi på institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och huvudförfattare i studien.
Fynden i studien visade också att personer med autism i större utsträckning varit inlagda på sjukhus till följd av sin psykiska ohälsa. Bland kvinnor med autism hade 32 procent varit inlagda, och bland männen var det 19 procent. För personer utan autismdiagnos var motsvarande andel under fem procent.
Unga vuxna får sämre tillgång till vård i samband med psykisk ohälsa
Studien fokuserar på unga vuxna som är i en avgörande tid i livet då många psykiska problem ökar i omfattning. Miriam Martini menar att det är problematiskt att det sammanfaller med att övergången till vuxenlivet ofta innebär sämre tillgång till vård.
– Sjukvården för unga vuxna behöver expanderas, speciellt för kvinnor med autism, så att psykisk ohälsa kan upptäckas i tid för att undvika att symptomen förvärras och resulterar i inläggning på sjukhus, säger Miriam Martini i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.
Sen diagnos av autism kan öka risk för psykisk ohälsa
Orsaken till att autistiska kvinnor drabbas hårdare av psykisk ohälsa än män med autism är inte klarlagd, men i studien pekar forskarna på flera möjliga faktorer. Tidigare forskning har visat att kvinnor med autism i högre utsträckning använder så kallade kompensatoriska beteenden för att kamouflera sin autism. Det bero på att kvinnor generellt tenderar att anpassa sig till omgivningens förväntningar. Det försenar diagnos och hjälp, vilket kan påverka deras psykiska hälsa negativt.
En annan möjlig förklaring kan vara att det är svårt att upptäcka autism hos kvinnor med hjälp av diagnoskriterierna.
– Det kan vara så att autism tar sig andra uttryck hos kvinnor än hos män, vilket gör att kvinnorna inte fångas upp med hjälp av dagens diagnoskriterier. Det är något vi måste forska mer om, säger Miriam Martini.