I juni publicerade Läkemedelsverket en rapport kring behovet av att öka ungdomars kunskap om läkemedel. Utbildningskonceptet ”Koll på mediciner” är utformat i samråd med ungdomar och nationella myndigheter inom folkhälsa, specialistföreningar och andra berörda organisationer.
Läkemedelsverket vill med “Koll på mediciner” skapa intresse hos barn i skolåldern för vetenskap och källkritiskt tänkande. Syftet är att bidra till rationell och säker användning av läkemedel. Materialet omfattar både korta informationsfilmer och möjlighet till mer fördjupad digital information. Inledningsvis finns materialet på Youtube och Läkemedelsverkets webbplats. Framöver planerar man att nå ungdomarna även via skolan, skolhälsovård och ungdomsmottagningar.
– Vården är en viktig kunskapsförmedlare som möter ungdomar, men vi ser även att skolan skulle kunna vara en viktig väg framåt för att nå barn i alla åldrar, säger Elin Kimland, utredare på Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.
Barn och läkemedel
Barn och ungdomar har samma rätt som vuxna till säkra och effektiva läkemedel. Läkemedelsverket arbetar för att fler läkemedel ska bli godkända och anpassade till barn. De gör också insatser för att kunskapen inom läkemedel till barn och ungdomar ska öka och användningen förbättras.
Alla barn och ungdomar kommer någon gång att behöva använda läkemedel genom receptfri egenvård, recept, eller i samband med vård på sjukhus. Läkemedelsanvändningen kan behövas för att lindra, bota eller förebygga sjukdom. Behandling med läkemedel till barn och ungdomar skiljer sig åt från användningen hos vuxna, eftersom barn fortfarande växer och utvecklas.
Barn är inte små vuxna
Barn och ungdomar som fortfarande växer kan reagera på eller bryta ner läkemedel på ett annat sätt än vuxna. Nyfödda och spädbarn kan vara särskilt känsliga för läkemedel, eftersom deras njurar och lever inte har vuxit klart än.
Barn behandlas därför ofta med andra doser av läkemedlet än vuxna, och ibland även med andra läkemedel. Skillnaderna kan vara stora mellan olika barn. Ett nyfött barn och en tonåring ska inte ha samma läkemedelsbehandling. Ett för tidigt fött barn kan heller inte alltid ges samma dos som ett fullgånget barn. Likaså kan två tonåringar med stor viktskillnad behöva olika doser av samma läkemedel.
Barn får vanligtvis en dos av ett läkemedel som beräknats utifrån barnets kroppsvikt. Barnets förmåga och vilja att ta läkemedel kan också påverka behandlingen.
Viktigt att följa rekommenderad dosering till barn
För dig som förälder eller vårdnadshavare är det mycket viktigt att följa de anvisningar kring läkemedlets dosering som står på etiketten, eller de anvisningar du fått av ansvarig sjukvårdspersonal. Överskrid aldrig den dos som rekommenderas till barn.
På apoteket finns det doseringshjälpmedel att få.
En del barn kan vara svårare än andra när det gäller att ta medicin. Ha tålamod, och be vårdpersonal om råd om det är svårt. Lura inte barn att läkemedlet är godis eller att flytande läkemedel är läskedryck. Det kan öka risken för förgiftningsolyckor.
Alla läkemedel är inte testade på barn
Ibland finns det inte vetenskapliga studier kring ett visst läkemedel och dess effekt på barn. Trots det kan det ändå bli nödvändigt att behandla barn och ungdomar med just det läkemedlet. När vården använder ett läkemedel utanför den godkända produktinformationen kallas det ”off-label”. En sådan läkemedelsordination får bara läkare göra.
Vid ordination av ett läkemedel som inte från början är framtaget för barn blir det extra viktigt med Läkemedelsverkets uppföljning av läkemedlets effekt och säkerhet. Genom att samarbeta med hälso- och sjukvården och med forskare bidrar man till att stimulera till forskning kring läkemedel och barn, och kan samla data kring läkemedelseffekter på barn och ungdomar.
EU har en barnförordning om läkemedel
EU:s barnförordning, Paediatric Regulation, har till syfte att förbättra tillgången på läkemedel för barn. Den har också som mål att förbättra information och kunskap om barns läkemedel. Förordningen trädde i kraft 2007.
Endast en liten del av de läkemedel som används till barn är specifikt studerade i forskning på barn. De innebär att läkemedelsanvändning till barn i stor utsträckning bygger på ”beprövad erfarenhet”.
Barnförordningen innehåller bland annat krav på att läkemedelsföretagen ska utveckla och anpassa alla nya läkemedel till barns och ungdomars behov, i olika åldrar. Alla företag som utvecklar ett nytt läkemedel måste dessutom ha ett särskilt prövningsprogram för hur det nya läkemedlet ska utvecklas för att på ett säkert sätt kunna användas av barn.
Barn möter digital information om läkemedel varje dag
I en enkätundersökning under 2017/2018 bland svenska barn i åldrarna 11, 13 respektive 15 år uppgav drygt 50 procent av alla flickor respektive omkring 40 procent av alla pojkar att de tagit läkemedel mot huvudvärk under den senaste månaden. I en liknande studie i Norge var det en majoritet av ungdomar i åldern 15–16 år som använde tillgängliga receptfria läkemedel mot huvudvärk i hemmet utan att prata med föräldrarna. Även överdosering av läkemedel förekommer bland barn och ungdomar.
Barn och ungdomar rör sig i många kanaler online och exponeras dagligen för digital information om hälsa och läkemedel. Informationen de möter om läkemedel är inte alltid korrekt, och tillgången till olagliga läkemedel på nätet ökar. Generell kunskap om läkemedel, vad läkemedel är och hur de ska användas, och en stärkt förmåga att värdera information om läkemedel redan hos barn i skolåldern, är ett sätt att bidra till barns hälsa.
– Allmän kunskap om läkemedel, vad läkemedel är, hur man använder dem på rätt sätt, och vikten av att vara källkritisk till information om hälsa och läkemedel på nätet, är ett sätt att bidra till barns hälsa. Dessutom är det viktigt att bara ta läkemedel när man behöver dem, säger Elin Kimland, Läkemedelsverket.
