Apkoppor, på engelska monkeypox, är en så kallad zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Det här viruset upptäcktes först hos apor, därav namnet. Men främst har viruset spridits via olika gnagare i central- och västafrikanska regnskogar. Fall i andra delar av världen är oftast kopplade till resor till dessa områden.
Sedan 2022 har ovanligt många fall av apkoppor konstaterats, och i fler länder än vad som är vanligt. Enligt Folkhälsomyndigheten har 111 fall av apkoppor bekräftats i Sverige fram till 5 augusti 2022 . Fallen har rapporterats från flera regioner, med flest fall från region Stockholm. Fallen är huvudsakligen män i åldersgruppen 20–65 år. Drygt 40 procent av fallen har rapporterats blivit smittade i Sverige.
WHO har återigen beslutat att apkoppor ska deklareras som ett internationellt hot mot människors hälsa, vilket innebär ett behov av samordnade insatser internationellt, och att WHO ger rekommendationer till länderna. Det är sedan upp till varje land att vidta de åtgärder som är lämpliga utifrån respektive lands smittspridning och situation.
Utbrottet av den mer allvarliga formen av apkoppor, klad 1, upptäcktes först i Kongo-Kinshasa men har spridits till närliggande länderna Rwanda, Burundi, Kenya och Uganda.
Hur många har dött i mpox?
Enligt WHO har mer än 14 000 sjukdomsfall samt 524 dödsfall rapporterats hittills i år. Men mörkertalet tros vara stort.
Vad är apkoppor?
Apkoppor orsakas av apkoppsvirus, som är en art av ortopoxvirus. Det är inte något nytt virus, det har funnits länge i tropiska regnskogsområden i västra och centrala Afrika. Smittan har, förutom hos apor, påträffats hos ekorrar, sovmöss och andra gnagare.
Detta virus delas in i två huvudtyper: klad I och klad II, där klad II ytterligare delas upp i klad IIa och IIb. Klad I har visat sig vara mer allvarlig med en högre dödlighet jämfört med klad II. Mpox är en zoonotisk sjukdom, vilket innebär att den ursprungligen överförs från djur till människor. Sedan 2022 har mpox (klad IIb) spridits i större omfattning utanför Afrika, vilket har lett till ett globalt utbrott. Parallellt med detta globala utbrott har klad I fortsatt att spridas i centrala Afrika sedan senhösten 2023, särskilt i Demokratiska Republiken Kongo. Även klad I har upptäckts i Sverige.
Hur sprids apkoppor?
Apkoppor sprids genom kontakt med djur som bär på infektionen, men viruset kan också spridas mellan människor. För att bli smittad krävs en nära fysisk kontakt med den person som är infekterad, vilket gör att sexuella kontakter kan utgöra en risk. Man tror idag att viruset tar sig in i kroppen via luftvägarna, via slemhinnor eller via skadad hud.
Det har även rapporterats om enstaka fall av indirekt smittspridning via föremål som sängkläder, handdukar och sexleksaker som en smittad person har använt. Även om smitta via luftvägarna inte är den vanligaste vägen, kan viruset finnas där, vilket gör att luftburen smitta inte helt kan uteslutas. Viruset kan överföras från mor till barn vid födseln. Hos smittade individer kan apkoppsvirus också påträffas i sädesvätska eller slidsekret.
Inkubationstiden, det vill säga den tid det tar från att man blir smittad av viruset till dess att man blir sjuk, är vanligtvis 6–13 dagar. Men det kan ta upp till 21 dagar från att du varit i kontakt med en smittad person till att du får symtom.
Vad ger apkoppor för symtom?
Apkoppor ger symtom i form av utslag, blåsor och sår i huden. Hos de flesta personer blir symtomen milda, men hos yngre barn, gravida och personer med nedsatt immunförsvar eller andra riskgrupper kan apkoppor bli allvarligt. I samband med blåsorna kan den som blivit sjuk också ha feber, muskelvärk, huvudvärk och svullna lymfkörtlar. De här symtomen upplevs oftast under de första tre dagarna av infektionen. Vanligtvis läker kroppen av sig själv inom två till fyra veckor. Dock förekommer det att personer med mpox behöver läggas in på sjukhus, till exempel på grund av svårigheter att äta till följd av smärtsamma blåsor i munnen. I det utbrott av apkoppor som skedde under 2022 har inga dödsfall till följd av virusinfektionen inträffat.
Blåsorna kan sitta var som helst på kroppen, och vanligast är att de sitter på den del av kroppen som blivit infekterad. Vid smitta efter sexuell kontakt har virusblåsorna oftast suttit på och runt könsorgan, runt analöppning och runt munnen. Blåsorna kan klia och göra ont. Oftast börjar blåsorna som små knottror som så småningom utvecklas till vätskefyllda blåsor som sedan torkar och bildar sårskorpor.
Det är viktigt att känna till att det finns andra virussjukdomar som har liknande symtom men som är betydligt vanligare än apkoppor. Herpes och vattkoppor ger också blåsor och sjukdomskänsla.
Diagnos & behandling vid apkoppor
Att det är just apkoppor en person drabbats av kan vården misstänka med ledning av symtomen som den sjuka personen har, och om personen har varit utsatt för risk att smittas. Diagnosen ställs genom att man påvisar virusets arvsmassa, DNA, via en molekylärbiologisk analys (PCR), eller genom att man ser viruset i ett elektronmikroskop. Viruset finns inne i blåsorna på huden.
Det finns läkemedel som har viss effekt mot sjukdomen och som kan användas vid allvarlig sjukdom. Hos de personer som i grunden är friska, eller som har en mild variant av apkoppor, behöver man inte behandla. Symtomen går över av sig själv efter två till fyra veckor. Det är mycket få personer som blivit allvarligt sjuka, och endast ett fåtal dödsfall finns rapporterade. Det rör sig då om personer som av annan orsak haft en mycket nedsatt immunförsvar.
Förebyggande åtgärder vid apkoppor
Det går att förebygga smitta med apkoppor genom att undvika närkontakt med smittade personer. Sexuella kontakter med en person med apkoppor utgör en särskilt hög risk för att bli smittad. Smittan kan också förebyggas genom att undvika kontakt med djur i de länder där apkoppor finns, främst i västra och centrala Afrika.
Det finns vaccin mot apkoppor. Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination som förebyggande behandling till personer med en påtagligt hög risk att utsättas för apkoppsvirus.
Infektion med apkoppor räknas i Sverige som en allmänfarlig sjukdom, och alla fall ska rapporteras av vården till smittskyddsläkare och Folkhälsomyndigheten. Detta är ett sätt för myndigheterna att ha uppsikt över hur många fall som finns i Sverige, om smittan ökar och genom detta ta ställning till ytterliga åtgärder för att begränsa viruset.
Om du tror att du har apkoppor
Kontakta sjukvårdsrådgivningen på 1177 för hjälp med att bedöma symtom och råd om vart du ska vända dig för att få undersökning och vård.