Hetsätningsstörning
De flesta äter ibland mer än vad de brukar och blir väldigt mätt, men det är inte hetsätning. Med hetsätningsstörning menar man regelbundna perioder då man äter stora mängder mat och upplever att man tappar kontrollen över situationen; när vi äter, vad vi äter och hur mycket vi äter. Ofta känner man skam och skuldkänslor. Även självförakt och ångest vad gäller ätande hör till sjukdomsbilden. Hetsätningen är regelbundet återkommande och håller på under en längre tid och det ingår ofta som en del av beteendet i de flesta former av ätstörning.
Hetsätningsstörning liknar ätstörningen bulimia nervosa, men personer med hetsätningsstörning kräks inte upp maten eller kompenserar energiintaget på annat sätt. En viktig skillnad mellan hetsätningsstörning och övriga ätstörningsdiagnoser är att ungefär hälften av patienter med hetsätningsstörning samtidigt lider av fetma eller övervikt.
Hetsätning är mer än dubbelt så vanlig som bulimi och anorexi tillsammans. Man brukar säga att cirka fyra procent av befolkningen hetsäter, men mörkertalet är troligtvis stort. Problemen uppstår ofta i 20-årsåldern eller senare och de flesta väntar 8 till 10 år innan de söker hjälp och vissa söker aldrig hjälp.
Diagnoskriterier vid hetsätningsstörning (BED, binge eating disorder) kännetecknas av:
Upprepade episoder av hetsätning. Hetsätningsepisoderna är förknippade med minst tre av följande kännetecken:
a) personen äter vanligtvis mycket snabbare än normalt
b) personen äter tills en obehaglig mättnadskänsla uppnåtts
c) personen äter stora mängder mat utan att känna fysisk hunger
d) personen äter ensam på grund av skam över de stora matmängderna
e) personen känner sig äcklad av sig själv, nedstämd eller mycket skuldtyngd efter att ha hetsätit
Personen är tydligt plågad av hetsätandet och det förekommer i genomsnitt minst en dag i veckan under tre mån. Hetsätningen är inte förknippad med upprepad kompensation och förekommer inte enbart under förloppet av anorexi eller bulimi.
Vanliga symtom vid hetsätningsstörning
Ibland kan det vara svårt att veta om man har en ätstörning. Om du har några av dessa besvär kan du ha en hetsätningsstörning:
- Du känner skam, äckel och skuldkänslor efter att ha hetsätit.
- Du kan få ångest.
- Du gör allt för att dölja ditt hetsätande och känner dig uppgiven.
Om du känner igen dig är det viktigt att du söker hjälp, ju tidigare desto bättre.
Orsaker till hetsätningsstörning
Både kropp och psyke påverkas vid en ätstörning. Det finns inte lika mycket forskning kring hetsätningsstörning som bulimi och anorexi, men till viss del ligger det sannolikt psykologiska orsaker bakom. Det kan handla om ångest och problem med känslohantering, det vill säga förmågan att klara av svåra känslor. Då kanske man äter för att klara av att hantera stress, ensamhet eller annat. Man kan ha svårigheter att sätta ord på sina känslor och ge utrymme för dem. Det kan då vara viktigt att öva på att tillåta sig känna, uttrycka sina känslor och lära sig reglera och hantera dem. Även dålig självkänsla och depression kan vara bakomliggande orsaker.
Vad händer i hjärnan vid hetsätning?
Det är hjärnan som styr din känsla av hunger och mättnad. Genom att svälta dig och/eller hetsäta, störs systemet och slutar fungera som det ska. Dessutom blir man ofta mer grinig, trött och ofokuserad.
Om man äter för lite hamnar kroppen i ett ”svältläge” och drar då automatiskt ner på energiförbrukningen, för att ”spara”. När man sedan hetsäter har kroppen vant sig vid att klara sig på minder energi och då reagerar kroppen med att lagra kalorierna från hetsätningen, i stället för att förbränna dem. Därför ökar risken för övervikt och fetma vid hetsätningsstörning.
Onda cirklar vid hetsätning
När man förbjuder sig själv att äta vissa saker eller går på en diet, får man lätt sug efter just detta ”förbjudna”. Suget kan framkalla en attack av hetsätning. Man kan hetsäta fastän man inte känner någon fysisk hunger. Oftast hetsäter man ensam när man känner sig nedstämd, ledsen, förvirrad, stressad eller orolig och hetsätningen kan upplevas som en tillfällig tröst. Efteråt känner man vanligtvis skuldkänslor, skam och äckel över sig själv.
Hetsätning leder ofta till övervikt förr eller senare. Vanligtvis rubbas även hunger och mättnadskänslor och ämnesomsättningen kan bli långsammare. Till följd av biologiska faktorer äter man mycket efter en period av svält, vilket lätt skapar en ond cirkel vid hetsätning, som ofta följs av bantningsförsök.
Sluta döm dig själv vid eventuellt återfall utan fortsätt i stället med goda och regelbundna matvanor igen. Det är vanligtvis försöken att äta för lite som skapar de fortsatta problemen.
Att skriva ner tankar och känslor när du äter kan göra att du blir uppmärksam på vad det egentligen handlar om. Lär dig när dina triggers brukar komma och fundera på vad du tänkte precis innan. Planera för att äta, inte för att inte äta. Sluta jämföra med andra, tänk långsiktigt och ha tålamod.
Behandling vid hetsätning
Först är det viktigt att kartlägga ätandet; när sker hetsätningen och vad är det som lett fram till problematiken? Vilka triggers finns det och vad skulle man kunna göra i stället? Det är viktigt att se över alternativa beteendemönster som är mer hälsosamma. Man behöver även synliggöra onda cirklar och bryta dessa. Enbart insikter om orsaker och triggers kan vara till stor hjälp.
Det är viktigt att förstå hur ett så kallat normalt ätande ser ut och därefter öva på att äta normalt. Man behöver äta tillräckligt, mångsidigt och regelbundet. Även en god sömn, att röra på sig och förbättra sin självkänsla är viktiga hörnstenar till att komma ur den onda cirkeln av hetsätning. Det finns bra självhjälpsböcker; bland annat en bok som på svenska heter ”Att övervinna hetsätning” av Dr Christopher G Fairburn, brittisk professor i psykiatri, som kan ge stöd vid problem med hetsätning.
Egenvård kan fungera, men många gånger behöver man mer stöd, så ta kontakt med företagshälsovården, skolhälsovården eller din vårdcentral. Behandlingsalternativen kan variera beroende på var i landet man bor. I huvudstadsregioner finns ätstörningsenheter, men hetsätning tas ofta om hand av öppenvården. Bedömningen innebär att man behöver komma på ungefär tre till fyra besök.
Efter utredning brukar behandling vid hetsätningsstörning bestå av någon form av psykoterapi eller psykologisk behandling, men man kan även få läkemedel. Vid terapeutisk behandling träffas man flera gånger under ungefär sex månaders tid. I början brukar du träffa terapeuten en gång i veckan, för att mot slutet ses mer sällan. KBT finns även som internetbehandling.
Skam, skuld och hemlighållande gör ofta situationen svårare och att våga söka hjälp och sätta ord på sitt mående är ett stort och viktigt steg mot ett sundare förhållande till maten och kroppen.
Enligt SBU:s (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) samlingsstudie kring hetsätning från 2016 hade KBT (kognitiv beteendeterapi) bäst effekt och därefter interpersonell terapi (IPT). Patienter som behandlats med SSRI (antidepressiv medicin) eller medicin mot ADHD (Lisdexamfetamin), visade inte samma säkra resultat, men vissa blev hjälpta. Studien kunde dock inte säga något om den långsiktiga effekten.
Enligt forskning går det inte att bota hetsätning genom att undvika ett specifikt livsmedel, exempelvis socker, resten av livet. Undvikande ökar i värsta fall mat-oron i stället för att minska den.
Myter kring hetsätning
Vid hetsätning äter man alltid jättemycket, snabbt och gråter.
Nej, det handlar mer om en upplevelse av att tappa kontrollen och att vara som i trans. För en person som vanligtvis äter kontrollerat och lite, kan en smörgås kännas som hetsätning. Hetsäta är som att kissa på sig. Till slut klarar man inte av att hålla sig och då tappar man kontrollen och kissar på sig eller hetsäter.
Alla som hetsäter är överviktiga.
Nej, vissa är normalviktiga och vissa är överviktiga. En del kan till och med vara underviktiga.
Hetsätning är en psykisk sjukdom.
Nej, det är ett beteendemönster.