Atopisk dermatit – frågor och svar

Hur diagnostiseras atopisk dermatit?

Tyvärr finns det idag inget prov man kan ta för att diagnostisera atopisk dermatit, utan diagnosen baseras på sjukdomshistoriken i kombination med hur hudutslagen ser ut.

Kan atopisk dermatit smitta?

Nej, atopisk dermatit smittar inte!

Det är viktigt att smörja huden. Men hur ska man smörja? Med hur mycket kräm ska man smörja och hur ofta? Och varför ska man göra detta?

Det är mycket viktigt att hålla huden intakt och förhindra att den torkar ut och går sönder, på så vis förhindrar man att partiklar/bakterier/virus med mera kan tränga in i huden. Man kan alltså behöva smörja in hela sin kropp varje dag, helst 2 gånger per per dag oavsett var i behandlingstrappan man befinner sig.

Håller du huden mjuk så kan du förlänga tiden mellan tillfällena du behöver använda kortison, eksemskoven kommer då inte lika ofta. nvänd generöst med kräm. Ungefär en handfull storlek med kräm räcker till en hel vuxen kropp. Om eksemet till ytan är lika stort som en handflata, använd då ca 2-3 cm lång sträng med kräm. Se till att hela hudytan täcks av krämen, så huden blir vit, och smörj sedan in allt tills det gått in i huden.

Vid pågående eksem: smörj först in eksemen med kortisonkrämen och därefter smörjer du in resten av kroppen med mjukgörande kräm.

Det kommer gå åt mycket kräm, därför kan det vara en bra idé att fråga din läkare om du kan få dessa utskrivna på recept istället.

Hur kan jag lindra klådan inför natten?

• Ha svalt i rummet och använd ett tunnare täcke så du inte blir för svettig.
• Använd bomullskläder, gärna med lång ärm/ben så du inte kan klia igenom.
• Om klädsömmar retar kan du testa att vända kläderna ut-och-in.
• Smörj in dig ordentligt några timmar innan läggdags.
• Ha korta naglar så att du inte kan riva så bra.

Kan jag träna? Generella råd vid träning och dusch

Ja, det kan du! Huden kan däremot kännas torr och stram när man rör sig och svetten kan göra att det svider och kliar ännu mer. Se bara till att smörja in huden riktigt bra innan du börjar träna så kan den värsta stramheten och kliandet förhindras.

Vatten och tvål torkar ut huden och ofta kan dusch/bad skapa obehag eftersom huden kan ha både rivmärken och sår, vilket gör att det kan det svida rejält vid vattenkontakt. Duscha/bada därför inte för länge eftersom det kan torka ut huden ännu mer.

Ett tips är att använda parfymfri duscholja istället för vanlig tvål. Klappa huden torr med handduk efter bad, undvik att gnugga huden torr. Smörj in huden med parfymfri mjukgörande kräm direkt efter dusch/bad.

Du ska inte känna att du måste undvika att träna, utan gör det som känns bra för dig!

Kan ”triggers” förvärra mitt atopiska eksem?

Ja, det kan finnas saker som kan ”trigga” igång och förvärra dina eksem. Detta är helt individuellt och det bästa är att försöka undvika dessa, men det kan såklart var svårt att sätta i samband och undvika helt.

Nedan är exempel på olika triggers:

• Torr och kall luft
• Stress
• Vattenkontakt
• Tvål
• Infektioner
• Vissa material, exempelvis ylle och nylon
• Rivning
• Viss typ av mat, exempelvis citrusfrukter
• Torrhet i huden
• Pollen och damm
• Pälsdjur
• Parfym
• Kontaktallergi
• Naturläkemedel

Kan mitt atopiska eksem vara kopplat till något födoämne, det vill säga vara en födoamnesallergi?¹

Nej, atopiskt eksem orsakas inte av allergi eller födoämnesallergi.

Hos spädbarn yngre än ett år och med svårt atopiskt eksem som inte svarar på behandling kan födoämnesallergi (oftast allergi mot komjölk eller ägg) vara en försämrande faktor. Vid misstanke om allergi så ska barnet remitteras till läkare för bedömning.

Vid andra symtom som inger misstanke om allergi, till exempel akut allergisk reaktion, astma eller hösnuva så bör barnet remitteras till barnläkare.

Det är viktigt att föräldrarna inte på egen hand utesluter baslivsmedel ur kosten eftersom bristtillstånd då kan uppstå hos barnet.

Vad är kortison?

Kortison ingår i en läkemedelsgrupp som heter glukokortikoider och är besläktat med hudens egna kortisol. De används bland annat för att minska inflammation och hämma immunförsvaret.

Kortison är viktiga läkemedel som används vid många olika sjukdomar och besvär såsom psoriasis, eksem, allergi, astma och andra autoimmuna inflammatoriska sjukdomar.

Man kan ta kortison på många olika sätt, däribland tabletter, sprej eller sprutor. Om du har eksem så kommer du använda kortison som kräm/lotion/salva för att behandla det område där eksemen sitter.

Kan barn använda kortisonkräm?

Ja, det finns ingen nedre gräns för att använda kortison. Din läkare väljer dock styrka på kortisonkrämen beroende på patientens ålder och var på kroppen eksemet sitter. Därför kan man komma att få starkare kortisonstyrka på mage och rygg och lägre kortisonstyrka i hudveck och ansikte.

Vilka biverkningar kan man få av kortison? Hur länge kan man använda kortison?

Biverkningar kan uppkomma om man använder kortison under en väldigt lång tid och utan uppehåll , då kan man se en uttunning av huden.

Andra biverkningar vid lång tids användning kan vara:

• Förtunnad hud
• Sämre sårläkning
• Hudbristningar
• Ökad behåring
• Ytliga blodkärl
• Hudblödningar
• Akneliknande utslag

Smörj alltid med kortison enligt din läkares rekommendation samt var noga med att följa det nedtrappningsschema som rekommenderas. Du ska alltså inte bara använda kortison vid symtom, utan även en tid efter att symtomen har lagt sig/försvunnit.

Finns det något alternativ till kortisonkräm?^{2, 3}

Ja, det finns det. Det finns fler olika krämer som verkar inflammationshämmande och som kallas kalcineurinhämmare. Dessa fungerar på ett annat sätt än kortison och de finns i olika styrkor för både barn och vuxna.

Kalcineurinhämmare  gör inte så att huden blir tunnare och kan därför användas till ställen såsom ansikte och underliv. Dock kan de svida eller ge en lite brännande känsla vid användning. Man kan jämställa effekten hos kalcineurinhämmare som en svag/mellanstark kortisonkräm.

Vad är det som avgör om man ska få systembehandling?

Först måste du ha ett allvarligt atopiskt eksem där standardbehandlingen inte fungerat, det vill säga när mjukgörande, kortisonkräm och ljusbehandling inte hjälper.

Det är alltid i samråd med din behandlande läkare som avgör vilken behandling som passar för dig. Ha en öppen dialog med din läkare och se till att du har en behandlingsplan med hjälp av behandlingstrappan.

Patientorganisationen Atopikerna har tillsammans med hudläkare tagit fram en mall kallad ”Min behandlingsplan”. Den är ett bra verktyg för att du ska känna dig mer delaktig och trygg med din behandling.

Om du behöver mer avancerad behandling så ska det inte vara svårt att få, men det är viktigt att dessa behandlingar ges till patienter som verkligen har behov dem. Tala med din behandlande läkare!

Vad är egentligen ett ”biologiskt läkemedel”?^4-12

Det är en typ av läkemedel som förändrat behandlingen av flera svårbehandlade sjukdomar, till exempel astma och atopisk dermatit, och riktar sig mot specifika delar av immunförsvaret.

Att det heter ”biologiskt” beror på att läkemedlens aktiva ämne har producerats i eller har utvunnits ifrån en biologisk källa, som till exempel levande celler eller organismer.

Hur ska jag tänka om jag/vi vill skaffa barn? Måste jag sluta med min behandling innan jag försöker bli gravid?^{13, 14}

Mildare kortisonkrämer på begränsade kroppsytor anses inte medföra någon risk för fostret. Vid behov av starkare kortison över stora ytor bör dock behandlingen diskuteras och planeras i samråd med läkare. Ingen fara anses heller med ljusbehandling innan eller under graviditet.

Gällande systembehandling, både tablett och injektionsbehandling, så kan det behövas sättas ut redan när man planerar en graviditet. Vissa preparat måste man även pausa med under graviditeten samt under amning. Därför är det viktigt att du i god tid rådgör men din läkare vad som gäller för just ditt läkemedel.

Finns det något kvalitetsregister för patienter med atopisk dermatit?

Ja, det heter Swedish Atopic Dermatitis Registry, SwedAD. Det är ett nationellt kvalitetsregister som gör det möjligt att följa upp och förbättra vården för patienter med atopisk dermatit. Vårdpersonal från hudmottagningar runt om i landet matar in besöksdata i registret – och på så sätt kan vården bättre följa upp behandlingen av atopisk dermatit samt se hur effektiv den är och monitorera eventuella biverkningar.

Läs mer om atopisk dermatit