Bakteriell vaginos (BV) är den vanligaste orsaken till illaluktande flytningar hos kvinnor. Det är vanligt att ha besvär med BV, och i de flesta fall ofarligt, men kan kännas väldigt jobbigt. Många upplever att det påverkar det sociala livet, att de är oroliga att andra ska märka det, och många kan också bli oroliga över att det är någon allvarlig sjukdom i underlivet.
Bakteriell vaginos räknas inte som en sexuellt överförd infektion, men många kvinnor upplever att de har lättare att få BV efter samlag, särskilt vid nya relationer.
Vad är bakteriell vaginos?
Den normala bakteriefloran i slidan består framför allt av olika typer av mjölksyrebakterier, så kallade laktobaciller. Därutöver finns mindre mängder av andra typer av bakterier, som hålls i lagom mängd av att laktobacillerna skyddar mot infektioner. Laktobacillerna bildar mjölksyra och små mängder väteperoxid, vilket gör att miljön i slidan är sur och det begränsar andra bakteriers tillväxt. Ett normalt pH i slidan ska ligga under 4,5.
Om laktobacillerna trängs undan, eller försvinner, kan andra bakterier öka i mängd, och dessa bakterier bildar illaluktande ämnen.
Symtom vid bakteriell vaginos
Typiska symtom vid bakteriell vaginos är en riklig flytning som är gul eller gråaktig i färgen, och som kan ha lite skummande konsistens. Flytningen luktar också illa, och många upplever att lukten påminner om fisklukt. Det kan också svida eller kännas obehagligt i slemhinnan i slidan och i vulva (på blygdläppar, i mellangården och vid klitoris) och ibland kan det även klia.
Orsaker till bakteriell vaginos
Bakteriell vaginos uppstår när laktobacillerna trängts undan eller blivit för få, och en vanlig orsak till detta är att man tvättat underlivet med tvål. Antibiotikakurer kan också påverka bakteriefloran i slidan negativt. Att ha alltför täta och tajta kläder, eller att alltid gå med binda eller trosskydd gör också att det blir för varmt och tätt och att andra bakterier än de goda laktobacillerna frodas.
Många beskriver att de upplever att de har lättare att få BV efter ett samlag. Surhetsgraden i slidan och bakteriefloran kan påverkas, särskilt om mannen får utlösning. Sperman är nämligen alkalisk, och höjer pH i slidan. För de som ofta får BV kan det därför under en tid vara en bra idé att använda kondom vid samlag.
Det är också vanligt att få bakteriell vaginos direkt efter menstruation.
Sök hjälp för dina illaluktande flytningar?
Trots att det kan upplevas så jobbigt med bakteriell vaginos är det ändå många kvinnor som inte söker hjälp. En svensk studie visade att kvinnor i genomsnitt väntade elva månader med att söka hjälp för sina besvär med flytningar. Riktigt vad det beror på vet man inte, men kan möjligen bero på att många upplever det genant att ta upp besvär med flytningar med sin läkare, eller tycker det känns obehagligt att bli gynundersökt. Många tror också att lukten beror på dålig intimhygien och börjar tvätta underlivet ännu oftare, vilket bara försämrar miljön i slidan ytterligare.
Finns det risker med bakteriell vaginos?
Bakteriell vaginos räknas inte som en infektion, eftersom det inte är bakterier utifrån som orsakat problemen, utan kroppens egen bakterieflora som hamnat i obalans. I de allra flesta fall är BV helt ofarligt, om än väldigt besvärligt. Men det finns några tillfällen då det kan finnas risker med att ha en obehandlad BV. Under graviditet kan BV öka risken för att fosterhinnorna ska brista i förtid och att vattnet går för tidigt. BV kan också öka risken för att få en infektion i livmodern efter spiralinsättning eller operationer i livmodern.
Hur ställs diagnosen bakteriell vaginos?
Diagnosen ställs vid en gynekologisk undersökning, där man för att få diagnosen BV ska ha minst tre av följande kriterier:
- Grå-gul, skummande flytning
- pH (surhetsgrad) i slidsekretet >4,5
- Positivt snifftest (när man droppar kaliumhydroxid i flytningen framträder den typiska fisklukten tydligare)
- Förekomst av så kallade clue cells vid undersökning av flytningen i mikroskop. Clue cells är celler från slidväggen som är täckta av en typ av bakterier som kallas kocker. Cellerna ser ut att vara alldeles prickiga av bakterier.
Egenvård är god vulvavård
För att minska risken att få bakteriell vaginos är det viktigt att ta hand om sitt underliv på ett bra sätt. Undvik tvål, duschkräm och parfymerade produkter i underlivet. Tvätta bara med ljummet vatten, eller möjligen med en parfymfri olja om du har besvär med torr hud eller slemhinna. Badda torrt, gnugga inte! Försök att ha luftiga kläder, och sov utan trosor på natten så att underlivet får luftas. Undvik att bära binda, trosskydd eller tampong när du inte har menstruation. Trosor ska helst vara i bomullsmaterial.
Laktobaciller kan skydda mot bakteriell vaginos
För att laktobacillerna ska trivas i slidan behövs östrogen, och därför kan det vara lättare att få bakteriell vaginos i samband med klimakteriet när östrogennivåerna sjunker. Laktobaciller trivs också bättre när underlivet får luftas.
Laktobaciller kan vi också få i oss via kosten, men det är en lång väg från att vi får i oss dem i maten och innan de når slidan. Mat som är rik på laktobaciller är till exempel yoghurt med levande yoghurtkultur, som till exempel kefir. Även syrade grönsaker är rikt på laktobaciller. Ska de goda bakterierna trivas och överleva i vår tarm behöver vi också äta fiberrik mat.
Laktobaciller kan också tillföras slidan via kapslar, tamponger eller geler som säljs på apoteket. De laktobacillerna är dock inte genetiskt programmerade för att trivas i slidan och överlever bara ett par dagar i den sura miljön. Det finns ännu inga studier som har kunnat visa att man kan behandla en BV genom vaginala laktobaciller. Däremot kan man efter behandlad BV ha en mindre risk att få tillbaka besvären om man använder en kur med vaginala laktobaciller.
Hur får jag hjälp med bakteriell vaginos?
Du kan få hjälp med behandling via vårdcentral, ungdomsmottagning eller gynekologmottagning, och då är den vanligaste behandlingen antibiotika.
Tyvärr kan antibiotikabehandling påverka individens egna naturliga bakteriella försvar. Förutom att slå ut de sjukdomsalstrande bakterier som man vill behandla, slås även de nyttiga laktobacillerna ut. Detta leder till ytterligare obalans i slidans bakterieflora vilket kan leda till en svampinfektion i slidan med klåda, sveda och ytterligare flytningar som följd.
Det finns numera även ett receptfritt läkemedel utan antibiotika som kan köpas på apotek. Detta läkemedel har antiseptisk effekt, dvs bakteriedödande genom att slå sönder bakterieväggarna.
Utöver detta så finns produkter som hjälper till att sänka pH i slidan eller bryter upp det lager av bakterier som klär slidslemhinnan. Men det finns få studier tillgängliga för dessa.
Det är viktigt att du söker vård på vårdcentral, ungdomsmottagning eller gynekologmottagning, innan du påbörjar din behandling med läkemedel. Du kan också behöva ta prover för att se att det inte är någon sexuellt överförd infektion eller någon annan gynekologisk sjukdom.
