Mitt i älgjakten 2014 fick Jan Berglund en stroke. Han var vältränad och rörde mycket på kroppen. Stroken kom som en chock.
– Jag var på ett älgpass, satt ner på min ryggsäck och helt plötsligt släppte vänstersidan av min kropp och jag föll. Utan förvarning låg jag på marken ensam i skogen och som tur var nådde jag jaktradion och kunde ropa på hjälp, berättar Jan Berglund.
Efter stroken var han förlamad på vänstersidan och kunde bara röra sina tår. Spasticitet efter stroke kommer ofta fördröjt och utvecklas gradvis och så var det även för Jan Berglund.
– Någon månad efter stroken kunde jag börja gå lite försiktigt med rullator och då märkte jag av spasticiteten första gången. Jag fick spänningar i musklerna som motverkade varandra. Exempelvis när jag skulle böja mitt ben för att gå var det sträckta läget så pass mycket starkare än det böjda att jag inte kunde böja benet utan fick skicka det runt utåt i en halvcirkel, förklarar Jan Berglund.
Hur spasticitet efter stroke utvecklas skiljer sig åt mellan personer men gemensamt är att det ofta innebär svårigheter och stort lidande för den drabbade, tills behandling sätts in. För Jan Berglund innebar spasticiteten stor påverkan på vänster ben och vänster arm.
– Min vänstra arm hängde som ett rep, min vänsterfot vände sig inåt och vänsterbenet var stelt. För den som inte har spasticitet kan jag berätta att det är oerhört svårt och tungt att gå med ett ben som inte har muskler som hjälper dig, säger Jan Berglund.
Skidor, skridskor och långa promenader – trots spasticitet
– Träning och hjälp från sjukgymnast har varit jättebra för mig. Jag har fått individuellt stretch- och träningsschema som hjälpt mig bli stark och töja mina muskler, men det räcker inte för att bli bra. Därför får jag också injektioner av toxin som är till stor hjälp, berättar Jan Berglund.
Spasticitet efter en stroke behöver behandlas för att musklerna inte ska bli korta, stela och riskera att fastna i smärtsamma och krampaktiga positioner. Med rätt behandlingskombination av rehabilitering och medicinering för att hantera nervsmärta kan personer med spasticitet få sin livskvalitet tillbaka.
– Jag har alltid gillat att träna, sprungit till jobbet och så. När jag anstränger mig nu efter att jag fått spasticitet knyter mina tår ihop sig och min vänsterfot viker sig också inåt och då orkar jag inte sträcka ut den. Mina fingrar kröker sig också in mot handen och jag har inte möjlighet att räta ut dem normalt. Då har jag fått injektioner i de spända musklerna för att motverka spänningen, men jag tar det inte i fingrarna vintertid för då vill jag kunna hålla i staven och få fullgod träningseffekt av skidåkningen både utför och på längden. Så behovsanpassad behandling efter träningsförutsättningar gör att jag nu kan jag träna, jaga, fiska och åka skidor. Det är jag väldigt glad för, säger Jan Berglund.
Lottospel vem som får medicin
En läkare injicerar toxin cirka var tredje månad för att effekten ska hålla i sig och det är mycket viktigt att musklerna får träna och stretcha däremellan.
– Mitt behandlingsbehov varierar och jag får inte injektion i alla muskler varje gång. Tillsammans med min läkare avgör vi hur jag mår och vilka injektioner som behövs. Jag tror att man ska se injektionerna som ett hjälpmedel som möjliggör att du kan träna dig starkare, och inte förlita sig helt på medicinen. Exempelvis mår jag aldrig så bra som efter längdskidor eller en älgjakt där det är långt att gå till älgpasset, och ju längre tid varje träningspass är ju bättre upplever jag att effekten på minskad spasticitet är, säger Jan Berglund.
Det är en medicinsk underbehandling av toxin vid spasticitet i Sverige och stor variation mellan regioner. Jan Berglund som bor i Östersund i Jämtland tillhör den region där flest personer med spasticitet får injektionsbehandling.
– Det är jättemärkligt att det inte är samma vård överallt. Behandlingen ger så otroligt mycket och utan injektionerna vet jag inte hur det hade varit för mig. Jag blir bättre hela tiden, och det motiverar mig att utmana mig själv att ta nästa steg, därför åkte jag utförskidor i vintras för första gången efter stroken, säger Jan Berglund.
Det allmänna rådet till patienter som har frågor om en behandling, är att kontakta sin läkare för information och rådgivning.
