Skolbarn fick själva beskriva stressen och nu är deras ord och tankar publicerade i den internationell tidskriften International Journal of Environmental Research and Public Health. Undersökningen gjordes som ett examensarbete av distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson.
”Om du är stressad är du liksom väldigt trött. Du vill inte prata med någon. Bara göra det du måste göra.” Så beskriver en mellanstadieelev hur det känns att drabbas av stress.
Man ställde frågor som:
Vad tänker skolbarn när de hör ordet stress? Och vad är det egentligen som framkallar dessa stressade situationer?
Man intervjuade 42 barn i åldrarna tio till tolv år där de fick sitta i mindre grupper och reflektera över ordet ”stress”. Barnen beskrev hur det kan påverka både kropp och huvud och man använde ord som ”irritation”, ”nervositet” och ”att kroppen skakar”.
Föräldrars stress kan påverka barnen
Man såg ett mönster av bakomliggande faktorer där främsta faktorerna som framkallar stress var relationen till kompisar, med baksidor i form av konflikter, mobbning och missförstånd.
– Vänskap var väldigt viktigt och om man hade bråkat med en vän, eller kände sig utanför, så kunde det bli jobbigt och stressande, säger Alexandra Warghoff.
Ytterligare en källa till stress var föräldrarnas beteende. Barnen märkte hur mamma eller pappa blev glömska, rörde sig snabbare, talade högre och lättare blev arga i stressade situationer. Exempelvis när de skulle till jobbet på morgonen, vid pressad ekonomi eller vid andra familjehändelser.
Denna anspänning kunde spilla över på barnen. ”När mamma och pappa är stressade och irriterade känns det som att det är mitt fel”, uttryckte ett av barnen.
– Det är ledsamt och lite skrämmande att höra hur starkt barnen påverkas av föräldrarnas stress, säger Sara Persson.
Även upplevda prestationskrav från barnen själva och från skolan, framkallade stress. Vissa tyckte att läxor och prov, och tanken på framtida betyg, var påfrestande.
”De säger att det inte är så viktigt med betygen än, men det känns ändå som att det är väldigt viktigt”, sa ett av barnen.
– Jag tror också att mycket av stressen hänger samman med alla ”måsten” i form av fritidsaktiviteter. En del tror att man måste ha två, tre olika aktiviteter, men i slutändan skulle nog alla må bra av att dra ner på tempot, säger Sara Persson.
Fördelarna med stress
En del barn menade att det kunde finnas fördelar med stress. Att det bidrog till förstärkta sinnen, att läxan kunde göras mer effektivt eller att man hann till skolan i tid.
I artikeln föreslås olika åtgärder som kan förebygga den negativa och destruktiva stressen – främst från skolans håll. Det kan också vara viktigt att fördela mängden läxor på ett bättre sätt, så att inte allt koncentreras till samma dag eller vecka. Läxhjälp under skoltid kan också avlasta stressen. Man behöver prata om vänskap, utanförskap likväl som stress och hur man kan lära sig hantera stress som uppstår i och till följd av skola och prestation.
– Till viss del ingår stress i tillvaron. Vi kan inte ta bort den med någon ”quick fix”. Men vi behöver bli mer medvetna om hur den uppstår. Genom att exempelvis skapa en trygg skolmiljö eller att låta arbetet mot mobbning genomsyra skolverksamheten, kan vi arbeta förebyggande.
Arbetet har genomförts inom ramen för forskningsprojektet Stress, smärta och läkemedelsanvändning hos ungdomar vid Högskolan Kristianstad.
