Covid-19: orsak, symtom & behandling

Historik

Man tror att det första fallet av lunginflammation orsakad av detta virus fanns redan den 17 november 2019 i Wuhan, Kina. Besök på en matmarknad i Wuhan verkar ha varit en gemensam nämnare för många smittade. Det nya viruset har stor likhet med coronavirus som påträffats i fladdermöss. Man tror därför att det nya viruset kom från fladdermöss och sedan, eventuellt via en mellanvärd, fördes över till människan. 30 januari förklarade Världshälsoorganisationen, WHO, att det fanns ett internationellt hot mot människors hälsa

Olika coronavirus ger upphov till omkring 20 procent av alla luftvägsinfektioner hos människor och under de senaste två decennierna har två allvarliga epidemier orsakats av coronavirus. Dels 2003, SARS-CoV, som startades i Kina och kom från fladdermöss. Smittan begränsades till omkring 8000 drabbade och en genomsnittlig dödlighet på åtta procent (hos äldre var dödligheten ända upp till 50 procent). 2012 kom coronavirus, MERS, som uppstod i Saudiarabien. Här krävde över 70 procent av de drabbade respiratorhjälp. Viruset tycktes komma från fladdermöss, via dromedarer. Omkring 2500 fall rapporterades och av dem avled 35 procent.

SARS = severe acute respiratory syndrome

CoV = coronavirus

Sverige

Den 31 januari kom det första fallet till Sverige, med en resenär från Kina. I slutet av februari fick Sverige ett antal importfall från människor som rest till Norditalien, Österrike, Storbritannien och USA och därefter såg man en dramatisk ökning av antalet fall. Idag (6 maj) har Sverige drygt 16 000 aktiva sjukdomsfall och totalt har omkring 23 000 patienter diagnosticerats med Covid-19. Över 4 000 patienter har tillfrisknat, men fler än 3 000 har avlidit.

Covid-19 symtom & behandling

Covid-19 är en akut luftvägsinfektion och inkubationstiden är omkring fem till tolv dagar. Torrhosta, feber, halsont och trötthet är dominerande symtom och det rapporteras även att många får lukt- och smakbortfall. För en minoritet krävs syrgasbehandling och respiratorvård. Hjärtsvikt, hjärtinfarkt, stroke och njursvikt kan uppstå och i värsta fall leda till döden.

Kliniska data tyder på att kroppens reaktion på virusinfektionen i form av ett kraftigt aktiverat immunförsvar, orsakar många av de allvarliga komplikationerna. Man talar om en cytokinstorm av inflammationsdrivande signalmolekyler. Därför har man föreslagit behandling med antikroppar mot vissa cytokiner. Detta har visat sig framgångsrikt vid andra inflammatoriska sjukdomar (exempelvis vid reumatoid artrit och svår psoriasis), men man vet ännu inte om det har positiv effekt vid Covid-19.

Fall med blodproppar (tromboser) i olika organ har rapporterats. Detta kan bli livshotande och om patienten överlever finns risk för bestående men. Genomsnittsåldern för intensivvårdspatienter är 59 år, men de flesta dödsfall sker i åldersgruppen 80 till 89 år.

Läkemedel mot virus

Läkemedlet Remdesivir, som utvecklats mot Ebolavirus används för behandling av Covid-19. Viruset utnyttjar ett protein som kallas ACE2 som inkörsport. En möjlighet att stoppa virusinfektionen kan därför vara att blockera virusets bindning till ACE2.

Remdesivir används som en del av behandlingsarsenalen mot Covid-19, särskilt för patienter med hög risk för allvarlig sjukdom eller de som redan kräver syrgasbehandling. Dess begränsningar är att det måste ges intravenöst men det forskas på en tablettform av Remdesivir.

Virus och virusdiagnostik

PCR-tester, där man identifierar DNA-kopian av virusets RNA-sekvens kan påvisa virusets arvsmassa i provmaterialet från luftvägarna, exempelvis nässlemhinnan och ger oss en ögonblicksbild av smittan hos en enskild person. Dessa tester kan däremot inte säga om en person tidigare har haft en Covid-19-infektion.

När vi människor utsätts för virus eller bakterier, reagerar vårt immunförsvar med att bland annat bilda antikroppar, så att kroppen får ett immunologiskt minne. Antikropparna finns kvar efter en infektion och kan då mätas i blodet. Antikroppstest visar om individens immunförsvar har mött virussjukdomen och på så sätt utvecklat immunitet. Detta kan i så fall förhindra eller dämpa infektionen om man stöter på den igen. En faktor som kan begränsa dessa test är att vi ännu inte vet om alla personer som har haft asymtomatisk eller väldigt milda infektioner bildar antikroppar.

Vaccin: förebyggande behandling

Gentekniken ger stora möjligheter att producera effektiva vacciner. Idag finns flera olika Covid-19-vaccin.

Svensk sjukvård under pandemin

2019 hade Sverige 2,1 sjukvårdsplatser per 1 000 invånare, medan Norge hade 3,6 och Tyskland 8. När det gäller IVA-platser hade Sverige 5,8 platser per 1 00 000 invånare, jämfört med 8 i Norge och Europagenomsnitt på 11,5. Redan innan pandemin var överbeläggningar ett stort problem i Sverige. Man kan konstatera att svensk sjukvård trots ett tufft utgångsläge ändå lyckades imponerande väl. Man ökade snabbt antalet vårdplatser, skapade nya IVA-platser och fick till en nödvändig isolering för Covid-19 patienterna.  Tack vare våra hjältar; läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och andra anställda, klarade sjukvården situationen.

Personer som friskförklarats efter Covid-19-sjukdom, vissa som legat på IVA, behöver rehabiliteringsinsatser som andningsträning, muskelträning och annat.

Skydda befolkningen

Svenska myndigheter fokuserade på att bromsa sjukdomens spridning för att minska belastningen på sjukvården och skydda riskgrupper, framför allt äldre.

Sverige räknade med att den långsamma smittspridningen skulle leda till viss immunitet i befolkningen och på så sätt bromsa en eventuell andra våg. Man uppskattar att upp emot cirka 60 procent av befolkningen behöver utveckla antikroppssvar för att uppnå flockimmunitet, men även innan dess kan man minska smittspridningen.

Covid-19: summering

Avslutningsvis kan man säga att Covid-19 är den första riktigt allvarliga pandemin i världen på flera decennier. Den har avsevärt högre dödlighet än den vanliga säsongsinfluensan, men flertalet smittas ändå lindrigt. De flesta som dör är äldre, men ett antal svåra sjukdomsfall och dödsfall har drabbat även yngre personer. Detta nya virus har belyst en rad problem inom svensk sjukvård och åldringsvården. Dessa måste utvärderas och åtgärdas. Det kommer även att vara viktigt att se över vilka luckor vi har vad gäller utbildning och kompetens, vilka områden man bör forska inom och vilka strukturfel som finns inom folkhälsoområdet.