Knuta på halsen (Lymfadenitis colli)
Definition
En knuta som under kortare eller längre tid utvecklats i halsens mjuka delar.
Orsak(-er)
Infektion: Ofta snabb debut i anslutning till en övre luftvägsinfektion. Vanligt hos barn. Körtlar framför käkvinklarna kommer ofta från tandinfektion. Förstorade lymfkörtlar i samband med Hodgkins sjukdom kan komma snabbt.
Missbildning eller medfödd förändring: Knuta som funnits i många år och som inte ändrar storlek talar för detta.
Elakartad knöl: Oftast en växande knöl som blir allt större under en längre tid (månader). Dottertumörer från cancerförändringar i huvud-halsområdet eller från lungorna. Kan också vara en elakartade förändringar i en lymfkörtel (lymfom).
Halscystor: Vanligt hos barn men kan debutera så sent som i 18-20-årsåldern.
Övrigt: Struma, kroniska lymfkörtelinflammationer, fettknölar, talgkörtelknölar, inflammation i sköldkörteln, blödning efter slag mot halsen, tuberkulos m m.
Utredning
Noggrann berättelse av patienten.
Undersökning av knutan där konsistens, rörlighet och eventuell ömhet noteras. Dessutom noggrann undersökning av de övre luftvägarna inklusive näsan. Akuta inflammerade lymfkörtlar är oftast ömma, elastiska och rörliga, en canceromvandlad lymfkörtel är oftast hård, oöm och inte ruckbar.
Laboratorieundersökningar: Sänka (SR), snabbsänka (CRP), blodvärde (Hb), vita blodkroppar (LPK), ämnesomsättning (fritt-T-4 och TSH).
För att fastställa diagnosen behövs ibland ett s k finspetsprov göras. En mycket fin, smal nål sticks in i knutan och några celler sugs ut och undersöks i mikroskop. Minst 3 prover undersöks av rutinerad doktor eller av cytologlab.
Man kan också behöva göra en datortomografiundersökning av halsen och övre delen av bröstkorgen.
Behandling
Riktar sig mot grundorsaken.
Framför allt hos medelålders och äldre patienter skall körtelförstoring av oklar orsak misstänkas som elakartad tills motsatsen är bevisad.