Hörselnedsättning

Definition

Försvagning eller förvrängning av ljudet.
Enligt Klockhoffs system görs följande indelning:

• Normalhörande
• Lätt diskantnedsättning
• Måttlig diskantnedsättning
• Svår diskantnedsättning
• Annan hörselnedsättning

Orsak(-er)

Fel i den mekaniska överföringen av ljudet (ledningsfel): Inflammation i örontrumpeten, vaxpropp, trasig trumhinna, inväxt av benvävnad från omgivande skallben så att det täpper till i hörselgången, hörselbenssammanväxning, avsaknad av hörselgång, Ménières sjukdom.
Förändringar i ljudledningens nervdel: Är vanligaste orsaken till hörselnedsättning. Naturliga åldersförändringar, bullerskada inklusive skador från bärbara musikmaskiner (t ex. mp3-spelare) där högtalarna ligger i hörselgångarna och mycket nära trumhinnorna. Använd utanpåliggande headset i st för öronsnäckor. Det är de höga, rena impulsljuden som särskilt är skadliga.
Det är viktigt med vilopauser från höga ljud för att undvika skador. Det är tiden örat utsatts för höga ljud som är avgörande för skadeutveckling.
Plötslig hörselnedsättning (sudden deafness), ärftliga faktorer, infektioner, rubbningar i blodcirkulationen, användande av läkemedel som skadar hörselnerven. Tumörer. Slag mot örat.
Psykogen hörselnedsättning: Omedvetet reaktionssätt att förtränga ljudintryck (skiljs från simulation). Någon kroppslig orsak till hörselnedsättningen kan ej påvisas.

Symtom

Ledningsfel: Försvagning av ljudet men oftast ej någon förvrängning. Vid ledningshinder ses sänkning av hela hörtröskelkurvan. Hos patienter med Ménières sjukdom förekommer till en början en ensidig hörtröskelsänkning i basområdet, så småningom omfattas hela frekvensområdet.
Förändringar i ljudledningens nervdel: Oförmåga att uppfatta toner i diskanten. Förlust av konsonantljud där hörbara ljud återges i förvrängd form.
Patienten får ofta sociala bekymmer om hörselförlusten, på det öra som individen hör bäst på, är större än 35 dB inom talområdet. Dock stora individuella skillnader bl a med tanke på patientens yrkesverksamhet.
Förmågan att uppfatta tal i miljö med bakgrundsstörande buller är starkt beroende av fullgod hörsel i frekvenser mellan 3 000 och 4 000 Hz.
Bullerskada visar sig först vid en sänkning vid 6 000 Hz, senare även påverkan vid 4000 Hz och lägre frekvenser. Karaktäristiskt är bättre hörtröskel vid 8000 Hz än 6000 Hz (”hörtröskeldike”). Varningssignaler för bullerskada är ljudöverkänslighet, tinnitus, lockkänsla, eventuellt förvrängda ljud.
Nedsatt hörsel vid hög ålder (presbyacusis) visar tilltagande sänkning i diskanten, ”hörseldiket” vid 6000 och 4000 Hz saknas ofta.
Ledningshinder visar sänkning av hela hörtröskelkurvan upp till max 60 dB vid intakt funktion i innerörat.
Vid sjukdomen Morbus Ménière är det till en början en ensidig varierande hörtröskelsänkning i basen. I ett senare stadium omfattas hela frekvensområdet.

Alternativa överväganden

Hörselnedsättning orsakad av tumör i hörselnerven. Infektion (påssjuka, röda hund, scharlakansfeber). Nedsatt hörsel vid hög ålder och vissa ärftliga hörselnedsättningar kan förväxlas med bullerskada. Skadliga ämnen (läkemedel/kemikalier) mot hörselnerven. Hörselnedsättningen upplevs av patienten som värre än den egentligen är (aggravation).

Utredning

Några enkla tester kan hjälpa till vid diagnostisering av hörselnedsättning.
Webers stämgaffelprov: En stämgaffel med frekvens 250 Hz eller högre, slås an och sätts mitt uppe på huvudet. Man registerar på vilket öra patienten hör/känner ljudet starkast. Hörs det bäst på det sämre örat tyder detta på att det finns ett ledningsfel här. Hörs stämgaffeln bäst på det bättre örat tyder det på att det finns en nervskada vid det sämre örat.
Rinnes prov: En stämgaffel slås an och hålls framför ytterörat. Om stämgaffeln hörs föreligger fungerande trumhinna och hörselbenskedja. Om inget hörs föreligger ett ledningsfel.
Konversationsprov: Test av ljuduppfattningen med tvåstaviga ord och med konversationsstämma. Ingen ögonkontakt mellan patienten och den som undersöker.
Ton- och talaudiometri: Hörselprov som utföres rutinmässigt på alla som söker för hörselnedsättning. Undersökningen brukar ske vid 2 tillfällen med minst 1 veckas mellanrum. Hörselnedsättningen är konstaterad om det föreligger en bestående sänkning av minst 15 dB och om patienten ej varit utsatt för buller under minst 16 timmar innan undersökningen.

Behandling

Ledningsfel: Hörseltekniska hjälpmedel t ex hörapparat. Hörapparater är till störst nytta vid måttlig hörselnedsättning. I miljöer med störande bakgrundsljud kan hörapparat vara svår att använda.
Operativ behandling.
Förändringar i ljudledningens nervdel: Hörseltekniska hjälpmedel t ex hörapparat.
Vid mycket svår hörselnedsättning kan en ljudmottagare opereras in i skallbenet. Härifrån går elektroder in till innerörat och genom dessa kan hörselnerven stimuleras (Cochlea-implantat).
Remiss till öronklinik vid:

• Akut hörselbortfall (sudden deafness). Då skall patienten få en akutremiss.
• Oförklarliga hörtrösklar vid jämförelse höger och vänster öra. Trösklarna skall vara över 10 dB på tre frekvenser. Tumör på hörselnerven? Ledningshinder?
• Över 15 dB sänkning utan känd orsak i 1 frekvens mellan 2 mätningar.
• Hörselnedsättningar på båda öron över 30 dB. Då diskuteras olika tekniska hjälpmedel.
• Sk Klockhoff klass 5. Detta kan vara en åtgärdbar hörselnedsättning.
• Svår akut bullerskada.

Hörtröskelförsämring skall vid yrkesverksam och bullerexponerad patient medföra bedömning av hur bullersituationen ser ut vid arbetsplatsen, analys av hörselskyddsanvändning, uppföljande kontroller, ställningstagande till omplacering. I dessa fall kan det vara aktuellt med en remiss till företagshälsovård.
Arbetsskadeanmälan skall göras till Försäkringskassan om medelvärdet för sänkningen på bättre örat på 2000 och 3000 Hz är större än 5 dB samtidigt som sänkningen på 4000 och 6000 Hz är större än 45 dB (= 5 % hörselinvaliditet).
Anmälan görs av arbetsgivaren på arbetsskadeblankett FKF 9210 om det finns anledning misstänka bullerexponering som orsak till hörselnedsättningen. Blanketten hämtas hos Arbetsmiljöverket eller på Försäkringskassan. Audiogram medsändes. Försäkringskassan avgör om arbetsskada föreligger och om denna medfört ekonomisk invaliditet om lägst 1/15. Om godkänd arbetsskada kan lägre nivåer av medicinsk invaliditet ersättas enligt olika trygghetsavtal.