Stukning av fotled (Fotledsdistorsion / Fotledsinstabilitet)
Anders Halvarsson
, Allmänläkare
Definition
Fotleden har kommit ur läge genom t ex snedtramp eller nedtramp i nivåskillnad som vid en trottoarkant. I regel uppstår besvären genom att fotsulan vridits inåt-uppåt (supinerats).
Orsak(-er)
Uttänjning av ledband vid fotledens utsida (framför allt ligamentum fibulotalare (FTA) och ligamentum calcaneo fibulare).
Vid kraftigare våld kan även lig.deltoideum på fotledens insida skadas liksom den främre bindvävsfogen, utan att det har uppstått någon skelettskada. Just vid kraftigt våld kan det också uppstå skador på ledkapseln. Dessa skador kräver en mer aktiv behandling hos en ortoped.
Symtom
Svullnad, ömhet och blåmärke kring och framför allt nedanför den yttre fotledsknölen. Belastningssmärta.
Vid svårare fotledstukningar har patienten ömhet över den främre bindvävsfogen och eventuellt även på fotledens insida.
Status
Tydlig ömhet framför och eventuellt nedanför den yttre fotledsknölen. Ökad smärta vid inåt-uppåtvridning av foten (supination). Eventuellt svullnad och blåmärke.
Vid kraftigare fotledstukningar kan ett ordentligt blåmärke uppstå vid fotledsknölen och succesivt sjunka ned till den yttre fotranden.
Alternativa överväganden
Fotledsfraktur. Fraktur högt upp på vadbenet. Hälseneavslitning.
Utredning
Stabiliteten i fotleden testas. Hela vadbenet måste undersökas, särskild observans på en eventuell fibulafraktur högt upp på vadbenet. Noggrann undersökning av fotledsknölarna.
Röntgen görs i tveksamma fall, ffa hos växande individer och på äldre där skelettet är svagare än ledbanden. Har patienten ingen ömhet över bindvävsfogen mellan skenbenet och vadbenet och inte heller någon ömhet över fotledsknölarna brukar röntgenundersökningen vara negativ.
Behandling
I akutläget: Hård lindning med högläge av fotleden i 15-20 minuter för att undvika blödning/svullnad. Man kan t ex använda en helt uttänjd Dauerbinda för att få bästa trycket. Bindan får sitta kvar under några dagar.
Kylomslag i smärtlindrande syfte läggs utanpå bindan.
I enstaka fall ges en krycka att använda i ”fel” hand under några dagar. Full belastning och tidig rörelseträning genom uppåt- och nedåtsträckning i fotleden ger dock en snabbare förbättring.
Inflammationshämmande behandling t ex NSAID kan ges kortare tid för att patienten skall kunna stödja på foten.
Högläge av foten på stolsdyna då patienten sitter.
Vid kraftigare stukningar ges patienten ett stödjande bandage med en elastisk binda eller ett mekaniskt stödjebandage av läder kan användas i 10-14 dagar. Fotleden kan också tejpas. Tejpningens funktion är i huvudsak för att ge patienten information om fotledens läge och ger inte någon ökad stabilitet. För en aktiv idrottsman gäller tejpning av fotleden ofta säsongen ut, ibland upp till 3 månader (beroende på vilken sport patienten utövar).
Det är viktigt att tidigt starta med succesivt ökande belastning och med koordinationsträning för att snabbare återfå funktion och rörlighet.
Balansträning på balansplatta dagligen under 3 månader minskar risken för nya stukningar.
Full rörlighet och smärtfri belastning fås oftast inte förrän efter cirka 6 veckor. Vissa symtom kan finnas kvar i flera månader.
Vid upprepade stukningar är första behandlingen alltid träning enligt ovan med hjälp av sjukgymnast. Hjälper inte detta remitteras patienten till ortoped för bedömning och ställningstagande till en eventuell ledbandsoperation.
Skador på insidan av fotleden tar längre tid att läka än skador på utsidan av fotleden. Skadorna på insidan har ofta god prognos och behöver aldrig opereras om det bara är det inre ledbandet som är skadat.
Även vid en total bristning av ledbandet läker det ihop om bara några få ledbandsfibrer har kontakt.
Vid lindrig stukning och med rätt behandling kan återgång i fotbollsspel etc. ske efter 1-2 veckor.
En smärtande fotled efter en stukning skall alltså tränas upp aktivt, helst ej avlastas.
Inflammatorisk behandling med t ex NSAID kan användas, vid behov i kombination med paracetamol för att kunna öka träningen.
