Spänningshuvudvärk
Anders Halvarsson
, Allmänläkare
Definition
Den vanligaste formen av huvudvärk från tillfällig (episodisk) eller stadigvarande huvudvärk med symtom enl. nedan och som ej är orsakad av skada eller annan sjukdom.
Episodisk spänningshuvudvärk om patienten har mer än 10 attacker/månad (men färre än 180 dagar/år) med huvudvärk mellan 30 minuter och 7 dygn per omgång och med åtminstone två av symtomen dubbelsidig värk av en molande/tryckande (ej pulserande) karaktär, lätt till måttlig intensitet, ingen försämring av fysisk aktivitet.
F ö högst endera av ljud- eller ljuskänslighet. Illamående eller kräkningar får ej förekomma.
Kronisk spänningshuvudvärk om symtomen finns mer än 15 dagar/månad i genomsnitt under mer än tre månader eller över 180 dagar/år.
Orsak(-er)
Många olika faktorer ger huvudvärken bl a spänd muskulatur, stress, statiska och repetitiva arbetsställningar. Iblande ses störningar i tugg- och nackmuskulatur.
Vid längre tid av huvudvärk förekommer troligen smärtgenererande mekanismer.
Kronisk huvudvärk uppvisar sänkta smärttrösklar beroende på att hjärnan blir känsligare, sk central sensititisering.
Spänningshuvudvärk ses ibland som en föregångare till ett sk myofasciellt smärtsyndrom.
Symtom
Tryckande, molande huvudvärk i regel på både höger och vänster sida. Huvudvärken sitter ”som ett band över pannan”.
Kan ibland vara förenat med öronsus, lockkänsla i örat, klump i halsen samt tryck över bröstet. Dessutom förekommer ibland yrsel, tandgnissling, tandpressning, mag-tarmbesvär och smärtsamma menstruationer.
Försämras i regel inte av fysisk aktivitet eller av ljud- eller ljusstimulering men däremot av stress.
Ibland lätt illamående men där skall ej förekomma kraftigt illamående eller kräkningar.
Vid Kronisk huvudvärk ses ofta depression och ångest.
Status
Ömmande muskulatur i nacke, tinningar eller i tuggmuskulaturen. Dock kan man inte alltid påvisa någon ökad anspänning eller stelhet i nack-, skalp- eller ansiktsmuskulaturen.
Alternativa överväganden
Läkemedelsutlöst huvudvärk misstänks hos patienter med kronisk spänningshuvudvärk och läkemedelsintag i mer än 10 dagar per månad.
Nydebuterad daglig ihållande huvudvärk misstänks om huvudvärken uppvisar en kronisk bild inom 3 dagar från debuten.
Synfel, felaktigt bett, depression, migrän, bihåleinflammation, glaukom. Inflammation i tinningblodkärl (temporalisarterit) hos äldre patienter. Huvudvärk efter skada.
Utredning
Utförlig beskrivning av besvären från patienten. Allmän medicinsk kroppsundersökning inklusive undersökning av nervsustemet. Eventuellt kontrolleras sänkan.
Behandling
Har patienten tillfällig episodisk stresshuvudvärk ges lugnande besked och information. Motion.
Om möjligt minska utlösande orsak, avslappning, sjukgymnastik, kroppskännedom, eventuellt TENS och/eller akupunktur. Vissa patienter blir mycket bättre efter massage.
Läkemedelsbehandling i form av smärtstillande har endast högst tillfällig effekt. Denna smärtstillande behandling kan på sikt ha uttalat negativ effekt med utvecklande av läkemedelsutlöst huvudvärk vid läkemedelsintagintag i mer än 10 dagar i månaden.
Ge smärtstillande medel som ASA, paracetamol eller NSAID i små förpackningar att tas vid enstaka behov.
Kombinationen ASA + koffein anses av en del ha bättre smärtstillande effekt än enbart ASA.
Vid Kronisk huvudvärk är det mycket viktigt att hålla användandet av smärtstillande tabletter lågt.
Icke- farmakologisk behandling med avslappningsövningar via sjukgymnast har visat sig vara effektivt.
Vid förebyggande långtidsbehandling ges amitriptylin som har starkt vetenskapligt stöd för god effekt vid långdragen spänningshuvudvärk. Mirtazapin i andra hand. Båda ges till kvällen och trappas upp.
Eventuellt remitteras patienten till bettfysiolog.
Egenvård:
CD-skivan ”Avslappning vid huvudvärk” finns att köpa på apotek. Innehåller ett självträningsprogram med övningar till musik. Olika program kan även hämtas på nätet.
