Menstruationsbortfall (Amenorré)
Definition
Det finns två tillstånd av menstruationsbortfall:
Vid den primära formen har kvinnan aldrig haft någon menstruation.
Vid den sekundära formen har kvinnan ett menstruationsuppehåll i minst 6 månader men har tidigare haft regelbundna menstruationer.
Oligomenorré innebär glesa menstruationer med flera månaders mellanrum.
Orsak(-er)
Vid och primära menstruationsbortfall är den vanligaste orsaken avvikelser i arvsanlagen eller förändringar som inträffat när könsorganen bildats.
Vid sekundära menstruationsbortfall är orsaken vanligen kraftig bantning och undervikt. Även psykisk stress och miljöombyte kan ge menstruationsbortfall.
Mer sällan är orsaken störningar i sköldkörteln, binjurarna eller undre hjärnbihanget (hypofysen).
Vid ett tillstånd med cystor i äggstockarna PCO (PolyCystiskt Ovarialsyndrom) uteblir ägglossningen helt och patienten får kraftigt förminskad eller helt utebliven menstruation.
Symtom
Inga menstruationer.
Vid PCO förekommer eventuellt glesa, oregelbundna menstruationer och ofta fetma, finnar och stark behåring (hirsutism).
Utredning
Gynekolog- eller barnläkarkontakt rekommenderas!
Vid primärt menstruationsbortfall hos flickor med omogen utveckling av kropp och könsorgan, gör man en tidig utredning vid 13–14 års ålder. Om längdtillväxten är normal, liksom utveckling av sekundära könskaraktärer som bröst, könsbehåring etc kan utredningen starta vid 17 års ålder.
Vid sekundärt menstruationsbortfall ska man först utesluta att menstruationsbortfallet beror på en graviditet eller att kvinnan kommit in i en förtidigt övergångsålder (S-FSH). Kontrollera också ämnesomsättningsprover (TSH och fritt T4). Därefter gynekologisk utredning efter 6 månader.
Vid oligomenorré remiss till gynekolog för bedömning.
Behandling
Gynekologkontakt rekommenderas.
Behandlingen av såväl primärt som sekundärt menstruationsbortfall beror på vilken orsak till den uteblivna menstruationen som man finner.
Vid oligo- eller amenorré utan specifik orsak ges, om det inte finns någon graviditetsönskan, behov av preventivmedel eller om patienten vill blöda, regelbundet återkommande behandling med könshormon (gestagenpreparat) t ex med medroxiprogesteronacetat 10 mg x 1 i 10 dagar var månad. Vid behov av preventivmedel väljs p-pillerbehandling.
Om ökad hårväxt eller akne är ett symtomgivande problem för kvinnan kan man med fördel välja ett p-piller som innehåller antiandrogen som cyproteron (eventuellt med tillägg av etinylestradiol) eller drospirenon, vilket kan ha god effekt mot dessa symtom.
Vid all förskrivning av p-piller ska eventuella hinder för att ta pillren alltid uteslutas. Särskild återhållsamhet gäller om det framkommer att kvinnan har en ökad risk för blodpropp.