Klimakteriebesvär. Övergångsbesvär (Menopausbesvär)

Orsak(-er)

Brist av hormonet östrogen.

Symtom

Symtomen kan komma några år innan menstruationerna upphör helt men vanligast några år efteråt. Besvären kan hos en del kvinnor finnas kvar under en 10-årsperiod.
Vanliga symtom är blod-/värmevallningar, hjärtklappning, svettning, huvudvärk, yrsel, sömnsvårigheter, depression och oro.
Symtom på förtunning av slemhinnan i slidan och i urinröret uppstår vanligen 5-10 år efter det att menstruationen upphört.
Hos kvinnor som opererat bort båda äggstockarna kan en minskning av den sexuella lusten uppstå.

Utredning

Före hormonbehandlingen inleds görs en gynekologisk undersökning och en blodtryckskontroll.
Mammografi görs om undersökningen ej gjorts de senaste 2 åren.
Eventuellt kontrolleras ämnesomsättningsproverna  eftersom symtom vid ämnesomsättningsrubbningar kan vara förvillande lika dem vid övergångsbesvär.

Behandling

Mötet med kvinnor i klimakteriet bör präglas av helhetsyn vad gäller utredning och behandling. Det finns både för- och nackdelar med hormonbehandling. Den viktigaste skillnaden idag jämfört med för några år sedan, är att symtomlindring är den viktigaste indikationen och att förebyggande behandling mot andra åkommor inte längre ska vara den enda indikationen. Detta beror på ökad kunskap om riskerna.
Kvinnan bör efter information, gärna med hjälp av skriftlig sådan som bl.a. apoteken tillhandahåller, själv vara delaktig i beslut om behandling.
Indikationer för hormonbehandling är besvärande typiska bortfallsymtom.
Förebyggande behandling mot benskörhet och hjärt-kärlsjukdomar, utan att kvinnan har besvär med hjärtklappning, blodvallningar, svettningar etc, utgör inte orsak för hormonbehandling.

Förslag på behandlingsregimer i förhållande till när menstruationerna upphör (menopaus):

• Behandlingen startas med östrogen/gestagen där dosen anpassas efter terapisvaret och där strävan ska vara att använda lägsta möjliga dos. Kvinnan behöver ej ha slutat menstruera helt för att symptom på hormonbrist ska uppträda och behöva behandlas.
• Vid störningar av den sexuella funktionen kan hos äggstocksopererade kvinnor tillägg av testosteron ha effekt. Godkänt preparat är plåster innehållande testosteron (300 µg/24 timmar).
• Har kvinnan tidigare haft bröstcancer utgör detta en sk kontraindikation till behandling, vilket innebär att behandlingen ej bör genomföras.
• Samråd med gynekolog skall ske beträffande kvinnor som tidigare haft blodproppar.
• Kontroller vartannat år räcker vid välinställd behandling.
• Behandlingslängden brukar i normalfallet bli 3-5 år.
• Behandlingsbehovet omprövas vid uppföljningskontrollerna, man kan pröva lägre dos för att så småningom kunna sluta med behandlingen på försök.
• Onormal blödning kontrolleras via cellprov från livmodertappen och sk endometriediagnostik.
• Om kvinnan lider enbart av lokal östrogenbristsymtom i slida eller urinrör skall behandlingen ske med östrogenmedel lokalt.
  • Klonidin (25-50 µg x 2-3) kan minska antalet värmevallningar i upp till 30 %. Licensbelagt läkemedel.
  • Antidepressiva i form av s k SSRI- preparat (som ex v escitalopram) har visat sig reducera värmevallningar.
  • Akupunktur kan likaså minska antalet vallningar, kvarstående effekt oftast mer än ett halvår.
  • Beteendeterapi med tillämpad avslappning, minskar likaså antalet vallningar med kvarstående effekt oftast över ett halvår.
  • Egenvård: Kvinnan rekommenderas att klä sig i flera tunna lager för att på så sätt lättare kunna anpassa sig för värmevallningar. Sänk rumstemperaturen. Regelbunden motion!
    Mot klåda och torrhet i underlivet rekommenderas receptfria östrogenvagitorier/-slidkräm som lämpligen förs in i slidan i samband med sänggåendet.
    På apoteken finns även receptfri slidfuktande hormonfri vaginalgel att köpa.
  • Före menopausen: Kontinuerligt östrogen + cykliskt gestagen 10-12 dagar/månad.
  • Under menopausen: Kontinuerligt östrogen + cykliskt gestagen 10-12 dagar/månad.
  • Tidig efter menopausen: Som ovan eller utglesning med cykliskt gestagen i 14 dagar var 3:e månad.
  • Mer än 1 år efter menopausen: Som ovan eller kontinuerlig östrogen/gestagen kombination. Ompröva årligen om dosen kan minskas.
  • Efter menopaus vid lokala besvär i underlivet: Lokal lågdos östradiol alternativt östriolbehandling lokalt eller i tablettform.

Olika typer av hormonpreparat:
Östrogener
Östradiol 1-2 mg per dag i tablettform kontinuerligt utan uppehåll.
Östradiol finns också som plåster eller gel. Denna administrationsform lämpar sig för kvinnor där man av något skäl vill undvika tabletter eller ha så liten passage av läkemedlet som möjligt via levern. Dock finns viss risk för hudirritation eller kontaktallergi med plåster- och gelbehandling.
Man strävar efter att använda så låg dos som möjligt. Man inleder oftast med doser som motsvarar 2 mg östradiol (motsvarar 50 µg plåster/1 mg gel). Dosen minskas successivt.
Gestagentillägg
Måste alltid ges om livmodern finns kvar. Detta för att motverka den förtjockning av livmoderslemhinnan (endometriehyperplasi) som östrogenet kan åstadkomma. Om man inte ger gestagen, finns ökad risk för cancerutveckling i livmoderslemhinnan.
Under menopausen ges gestagen 10-14 dagar varje månad som tillägg till det dagliga östrogenet, t.ex. i form av medroxiprogesteronacetat 10 mg. Man använder alltså östrogen varje dag och lägger till gestagen 10-12 dagar varje månad. När man slutar med gestagenet kommer en bortfallsblödning. Flera ”färdiga” preparat finns med kombinationer av östrogen och gestagen i rätt dosjustering, varvid man framkallar en bortfallsblödning regelbundet varje månad.
Det finns också plåster med rätt dosering som ger månatlig blödning.
Kombinationspreparat i tablettform med gestagentillägg var tredje månad finns också. De ger kvinnan en bortfallsblödning var tredje månad och lämpar sig bäst till kvinnor vars menstruation upphört några år tidigare. Preparaten kan ge mellanblödningar, speciellt i början av behandlingen.
Man kan också låta kvinnan bestämma själv hur ofta hon vill ha sin bortfallsblödning genom att hon tar östrogenet för sig och gestagenet för sig. Viktigt att tänka på då är att kvinnan skall ha  minst en blödning var tredje månad. Framkallar man blödning varje månad räcker det med gestagen 10 mg i 10-12 dagar, vid glesare blödning än så, måste man använda gestagenet i 14 dagar varje gång.
Preparat med en fast daglig kombination av östrogen/gestagen syftar till att ge blödningsfrihet och passar bäst några år efter menopaus.
OBS! Alla former av onormal blödning bör föranleda undersökning via  gynekolog för att utesluta att blödningen inte orsakas av sjukdomar i livmoderslemhinnan.