Läkemedelsorsakade hudutslag (Läkemedelsdermatoser)
Anders Halvarsson
, Allmänläkare
Definition
Läkemedelsbiverkan i form av utslag och/eller klåda i huden.
Orsak(-er)
Se tabell nedan för exempel på utlösande läkemedel.
Det rör sig antingen om en immunologisk reaktion typ I – IV mot läkemedlet eller dess nedbrytningsprodukt eller om en icke immunologisk reaktion t ex direkt histaminfrisättning eller en dosberoende intolerans.
Symtom
Läkemedelsutslaget kommer oftast inom två veckor efter påbörjad medicinering.
Nässelutslagen/chocktillståndet kommer vanligen i samband med droppbehandling och uppstår inom minuter till timmar hos överkänslig (sensibiliserad) patient.
Reaktioner kan även förekomma efter långvarig medicinering p g a ändrad läkemedelsutsöndring, ändrad ämnesomsättning eller vid doshöjning.
Läkemedelsreaktioner kan ge ett flertal reaktionsmönster i huden och även imitera eller utlösa genuina hudsjukdomar.
Nästan alla läkemedel kan ge alla typer av hudbiverkningar men vanligast skyldiga läkemedel finns inom grupperna antibiotika, antiepileptika, CNS- läkemedel, NSAID och ACE-hämmare.
Det är ovanligt med reaktioner på t.ex. antacida, diazepam, digitalis, betablockare och prednisolon.
| Hudförändring | Ofta orsakande läkemedel |
| Acne | Androgener, Steroider, Litium |
| Alopeci (fläckvist håravfall) | Cytostatika, P-piller, Antikoagulantia |
| Eksem | Penicillin, Alopurinol, Sulfonamid |
| Hudrodnad (exantem) | Antibiotika (ssk Ampicillin), Klorotiazider, Carbamazepin, Aluporinol, Trimetoprim |
| Exfoliativ erytrodermi | Carbamazepin, Aluporinol, Catopril, Diltiazem |
| Fixt exantem | Tetracyklin, Paracetamol, NSAID, Fenazon |
| Fotosensibilisering | Tetracyklin, Klorotiazid, NSAID, ACE-hämmare |
| Lichenoid | Betablockare, Catopril, Klorotiazid |
| Lupus erythematosus | Fenytoin, Betablockare, Hydralazin |
| Mucocutant syndrom (Steven Johnson) | Sulfa, Trimetoprim, Terbinafin, Carbamazepin, Lamotrigin |
| Pigmentering | Klorpromazin, Antimalariamedel, P-piller |
| Porphyria cutanea tarda | Järn, Östrogen |
| Purpura | Cytostatika, Aluporinol, Furosemid |
| Pustulösa (AGEP – akut generaliserad pustulos) | Antibiotika, NSAID |
| Toxisk epidermal nekrolys (TEN) | Carbamazepin, Lamotrigin, NSAID, Aluporinol, Sulfa |
| Nässelutslag (urtikaria) | ACE-hämmare, Antibiotika, NSAID, Salicylater, Röntgenkontrast |
| Vaskulit | Klorotiazid, Furosemid, Sulfa |
En mycket vanlig läkemedelsreaktion är Makulopapulöst exanthem (toxicodermi) som dock har ett godartat förlopp.
Ovanliga och allvarliga läkemedelsreaktioner är:
Mucocutant syndrom (5 – 15% dödlighet),
Toxisk epidermal nekrolys (10 – 30% dödlighet),
DRESS – Drug Rash with Eosinofili with Systemic Symptoms, reaktivering av ett vilande herpes virus 6 (10% dödlighet).
Ett tecken på allvarlig hudsjukdom orsakad av läkemedel är utbredd rodnad, svullnad i huden, smärtor, blåsbildning, hudavlossning, allmänpåverkan, feber och slemhinneengagemeng ffa i ögon, runt och i munnen och i underlivet.
Alternativa överväganden
Genuina hudsjukdomar: Psoriasis(guttat, erytrodermi, pustulös – liknar AGEP), hudsjukdomar med blåsbildning, SSSS (se avsnitt Svinkoppor).
Infektioner är i många fall omöjliga att skilja från hudrodnader orsakade av läkemedel. Dock har dessa “läkemedels”patienter inte alltid feber och de har oftare utslag i ansiktet.
Utredning
Mycket noggran analys av patientens läkemedelskonsumtion. FASS ger viss information om frekvens och biverkningsmönster för olika läkemedel. Mer detaljerad information finns på www.drugeruptiondata.com.
Prov från drabbat område måste ibland tas och undersökas i mikroskop. Detta gäller ffa vid inflammationer i blodkärl och hudsjukdomar med blåsbildning..
Vid lindriga reaktioner och angeläget läkemedel kan patienten på nytt ta läkemedlet men då som tablett och i 1 dos. Detta blir ofta aktuellt vid penicillinbehandling.
Har patienten mer uttalade symptom med klåda bör patienten remiteras till specialist för pricktest-provokation.
RASTundersökning för penicillin ger sällan vägledning.
ASA-provokation är också specialistfall.
Se även avsnittet Penicillinallergi i kap Andningsorganens sjukdomar.
Akut förhöjt S-tryptas stöder chock/anafylaxidiagnos.
Behandling
Slutar patienten ta misstänkt(a) läkemedel ger detta oftast utläkning inom ett par veckor.
Lindriga hudutslag med klåda behandlas med lokal kortisonsalva grupp III.
Antihistamintabletter är enbart av värde vid nässelfeber, då kortisontabletter ofta också används.
Allvarliga läkemedelsreaktioner är akuta specialistfall.
OBS! Varningsmärk i journal. Varningskort till patienten!
Biverkningsrapportering: Skall alltid ske vid allvarliga läkemedelsreaktioner och vid nya läkemedel.
