Självsvält (Anorexia nervosa)
Anders Halvarsson
, Allmänläkare
Definition
Ätstörning med viktnedgång.
Orsak(-er)
Ofta okänd. Ibland finns betydande stressmoment i patientens bakgrund. Höga krav på prestation och låg självkänsla. Litet utrymme för egna känslor och eget liv.
Symtom
Sjunkande vikt. Rädsla för att öka i vikt. Störd uppfattning om den egna kroppens utseende. Har patienten börjat menstruera kan menstruationen utebli. Patienten är ofta expert på hur många kalorier som finns i olika födoämnen, läser matrecept och utövar ritualer kring sina måltider. Känner ingen hunger, har heller ingen känsla av att vara mätt men är ibland förbluffande aktiv. Kontrollerar sig själv mycket noga och driver stenhårda program för fysisk träning. Eventuellt kräkningar, missbrukar ibland laxermedel eller urindrivande mediciner för att minska vikten.
Många patienter utvecklar depressiva symtom.
Status
Pulsen är ofta långsam, blodtrycket lågt, kroppstemperaturen låg. Patienten kan ha störd mens, torr hud, torrt hår och håravfall, förstoppning, tandköttsinflammation och tandröta. Ämnesomsättningen är låg, totaläggvitan låg och patienten har ofta rubbad saltbalans i kroppen bl a lågt kalium i blodet pga kräkningar. Lågt antal vita blodkroppar, förhöjda leverenzymvärden (transaminaser). Proverna är oftast normala, det viktigaste är viktutvecklingen. Underhudsfettet saknas helt och muskulaturen är ofta förtvinad. EKG kan visa förlängd QT-tid vilket innebär ökad risk för plötslig hjärtdöd ffa vid kraftigare fysisk ansträngning. Om sjukdomen börjat före puberteten bör kroppslängden kontrolleras eftersom det finns risk för bristande längdtillväxt.
Alternativa överväganden
Depression, inflammatorisk tarmsjukdom, diabetes, Addisons sjukdom (brist på hormonet kortisol), överproduktion av sköldkörtelhormon (hyperthyreos) eller underfunktion hos centra i hjärnan med hormonella störningar som följd. Glutenöverkänslighet (celiaki).
Utredning
Blodstatus, ämnesomsättningsproverna TSH och fritt T4, transglutaminasantikroppar IgA, S-Kalium och S-Natrium, leverproverna ASAT och ALAT samt dessutom sänka (SR), snabbsänka (CRP) och urinsticka.
Behandling
I lätta och medelsvåra fall kontakt med barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning för individuell behandling. Ofta behövs också familjebehandling och beteendeterapi för att patienten skall lära sig att sätta ord på känslor och bearbeta dålig självkänsla.
Kognitiv terapi hos psykolog har visat sig verkningsfullt.
Undersökaren bör jämföra patientens aktuella vikt med längd och viktkurvor från skolhälsovården. En viktnedgång på mer än 25%, puls under 40 slag/minut, påverkat allmäntillstånd eller rubbningar i kroppens saltbalans bör föranleda akut inläggning på sjukhus för näringstillförsel.
Det är viktigt att stoppa svälten genom att övervaka då patienten äter.
Det är också viktigt att sätta stopp för fysisk aktivitet/överaktivitet p.g.a. risk för hjärtklappning (ventrikulära takykardier, se detta avsnitt i kapitlet Hjärt-kärlsjukdomar) som kan vara direkt dödliga.
Prognos: Hälften av anorexiapatienterna blir helt återställda, en tredjedel har vissa fortsatta ätproblem men fungerar bättre. En av fem har kroniska besvär med fortsatt självsvält och hetsätning. Många patienter drabbas av depression.
