Spirometri

Definition:

Mätning av lungfunktionen.

Spirometri är bästa sättet att fastställa om det är en obstruktiv eller restriktiv lungsjukdom. Spirometri är helt nödvändig för att ställa diagnosen KOL. Det är klokt att inte bara titta på enskilda värden utan också själva utseendet på spirometri-kurvorna.

FEV1 = Forcerad utandning ( i liter) på en sekund

FVC = Forcerad vitalkapacitet (lungvolym vid forcerad utandning; erhålls samtidigt med FEV1)

VC = Vitalkapacitet (lungvolym vid långsam utandning, säkrare vid KOL-diagnostik)

FEV% = FEV1/VC (=hur stor andel av hela lungvolymen som kan andas ut på 1 sekund).

(FEV% efter bronkdilatation <70% upp till 65 års ålder respektive < 65 % över 65 års ålder talar för KOL. Uttrycks även som 0,7 resp 0,65 för att visa att det är en kvot. Skall uttryckas som absolut tal och ej i % av förväntat värde.

Restriktivitet: 

Normalt eller förhöjt FEV%.

Obstruktivitet: 

Sänkt eller normalt FEV%.

Kronisk obstruktivitet (= KOL; se vidare detta avsnitt) där kriteriet är att FEV% < 0,65-0,70 efter bronkdilatation enligt ovan. FEV1 visar svårighetsgraden av sjukdomen.

Varierande obstruktivitet (= astma; se vidare avsnittet Astma). FEV1 < 80% av förväntade värdet talar vid astmamisstanke för obstruktivitet (lågt FEV1 kan också bero på KOL liksom på restriktivitet; ex v små eller sammanpressade lungor).

Utredning:

Spirometrin kombineras med

Reversibilitetstest

för att fastställa graden av ev. reversibiltet. Utförs med kortverkande ß2 stimulerare, ibland kombinerat medansträngningsprovokation. I enstaka fall användes steroider i stället för ß2 stimulerare, sk steroidtest.

Variabiliteten testas via PEF-kurva hemma. Dygnsvariabilitet beräknas enligt formeln: högsta PEF efter beta2- stimulerare minus lägsta PEF före beta2- stimulerare dividerat med medel- PEF. Enstaka ”ytterlighetsvärden” borträknas (kan bero på trötthet och dåligt blås eller ”tungsnärt” med orealistiskt högt värde. >20% variabilitet talar för astma.

Reversibilitetstest: Mät FEV1. Ge kortverkande ß2-stimulerare i hög dos, gärna till systemeffekt (lätt tremor); Ventoline Diskhaler 0,8-1,2 mg eller Bricanyl Turbuhaler 1-1,5 mg. Vänta minst 15-20 minuter. Mät FEV1 igen.

12% ökning (minst 200 ml) tolkas som relevant reversibilitet (15 % vid PEF-mätning).

Vid misstanke om KOL kan ev reversibilitet prövas med Atrovent. Ge 160 µg och vänta 45 minuter.

Steroidtest (”kortisontest”): Per oral steroidkur med 30 mg prednisolon alt 3 mg betametason som daglig engångsdos utan nedtrappning under 2 – 3 veckor. Alternativ är 1000 ìg Flutide Diskus/dygn eller Pulmicort Turbuhaler/Giona Easyhaler 800 mg/dygn under tre månader. FEV1 mäts före och efter.

Ansträngningsprovokation: Mät FEV1 och/eller PEF (> 70% av förväntat). Spring 6 minuter så att pulsen överstiger 160 (eller < 85% av maxpuls). Mät FEV1 och/eller PEF efter 1, 3, 5, 10 och 20 minuter.

Bronkdilatera sedan via kortverkande ß2- stimulerare enl ovan. Mät FEV1 och/ eller PEF efter 15 minuter.

10% minskning av FEV1 vid ansträngning talar för ansträngningsutlöst astma. 15% minskning är säker diagnos. Om PEF-värden används gäller 5% högre värden.

Histamin- eller metacholinprovokation: Detta kan utföras på specialklinik för att fastställa hyperreaktivitet i slemhinnorna.

Fördjupning:

Lathundar i det nationella vårdprogrammet för KOL; www.slmf.se/kol/