Doping och idrott

Definition

Doping strider mot etiska regler inom både idrott och medicin. Doping innefattar såväl tillförsel av förbjudna substanser som användande av dopingmetoder.
Oftast avses med doping olika prestationshöjande medel men även lugnande preparat och vätskedrivande medel (diuretika) ingår i denna definition.
Styrke- och uthållighetsidrotter som friidrott, simning, cykling har länge varit överrepresenterade bland dopingfall.
WADA (World Anti Doping Agency) samordnar det internationella dopingarbetet och tillhandahåller en uppdaterad lista över förbjudna substanser.
En substans som innehåller 2 av nedan uppräknade 3 kännetecknen klassas som förbjudet.

1. Substansen ger en prestationsförbättring
2. Substansen ger hälsorisker för idrottsutövaren
3. Användandet av substansen eller metoden bryter mot etiken inom idrotten

Listan över förbjudna substanser och metoder vid tävling omfattar:

• Förbjudna substanser: stimulantia, narkotika inklusive narkotiska smärtstillande medel (analgetika), medel med anaboleffekt, peptidhormoner, beta-2-stimulerare, ämnen med antiösterogen effekt, vattendrivande medel (diuretika) och andra maskerade substanser och glukokortikoider.
• Förbjudna metoder: Metoder som ökar syretransporten genom farmakologisk-, kemisk- och fysisk manipulation. Dessutom är gendoping en förbjuden metod.
  Apoteken och Riksidrottsförbundet
  tillhandahåller en svensk lista i fickformat över förbjudna ämnen:
  
• Stimulantia som efedrin (OBS ingår i en del hostmediciner), kokain, amfetamin.
• Smärtstillande substanser: morfinpreparat. (Dextropropoxifen och kodein fanns tidigare på listan men är numer tillåtna).
• Anabola preparat som anabola steroider höjer prestationsförmågan genom att öka muskelstyrkan och uthålligheten. Förstadier till det anabola preparatet nandrolon har påvisats i ett betydande antal analyserade kosttillägg internationellt. Intag av ett sådant kosttillskott kan därför innebära risk för doping!
• Peptidhormoner: innefattar tillväxthormon, erytropoetin, insulin, ACTH m fl
• Beta-2-stimulerare i inhalationsform är tillåtna för idrottare med konstaterad ansträngningsutlöst astma. För elitidrottare krävs dispens från Riksidrottsförbundet för bruk inom Sverige. Internationellt krävs dispens från respektive internationellt specialförbund.
• Ämnen med antiösterogen effekt
  används av män för att minska risken för förstorade bröstkörtlar vid samtidigt missbruk av anabola steroider. Effekten kan emellertid bli att steroideffekterna förstärks.
• Maskerade substanser som t ex vattendrivande (diuretika) och plasmautvidgande substanser (hemohes) kan dölja bruk av andra substanser. Dessutom kan substanserna reducera blodvärden som manipulerats till högre nivåer.
• Glukokortikoider. Kortisonpreparat är i princip förbjudna. Användandet av kortison i tablettform, som stolpiller eller för injektion i blodkärl (intravenöst) eller i muskulaturen (intramuskulärt), kräver dispens från Riksidrottsförbundet. Salva/kräm för lokalt bruk är tillåtet.
• Metoder för att öka syretransporten
  . Omfattar bloddoping och blodtransfusion av eget blod.
• Farmakologisk, kemisk och fysisk manipulation avser alla sätt att på ett otillåtet sätt agera i samband med dopingkontroll eller för att dölja doping.
• Gendoping. Knappast utbrett (ännu) inom idrotten.

• Förutom metoderna ovan kan det finnas substanser eller ämnen som är förbjudna endast inom vissa idrotter t ex alkohol inom fotbollen eller betablockerare inom skytte. I övrigt se Riksidrottsförbundets hemsida.
• Antileukotriener, antihistamin, natriumkromoglikat, iatropiumbromid är ej dopingklassade.

Symtom

Anmärkningsvärd förändring av idrottarens prestationer. Vanligaste dopingpreparatet, anabola steroider, medför påtagligt snabb ökning av muskelmassan.
Sidoeffekter som instabilt humör med lättframkallad aggression, förstorade bröstkörtlar, kraftig acnebildning ffa över rygg/axlar, flintskallighet, impotens m.fl.
Under pågående missbruk ses överaktiva (hypomana) faser.
Under perioder utan missbruk
(abstinens) får idrottsutövaren ofta en depression.
Anabola steroider medför påtaglig risk för blodkärlförkalkning.

Utredning

Nationellt och internationellt pågår arbete för att förhindra och minimera dopinganvändning innefattande bl.a. flygande, oannonserade tester av idrottare. En idrottare kan utsättas för dopingtest enligt särskild procedur såväl efter en idrottstävling som oanmält under träningsperiod.
I de flesta specialidrottsförbund finns en antidopingansvarig person.
Inom varje svenskt idrottsdistrikt finns en handläggare med ansvar för det lokala förebyggande dopingarbetet.
Inom Riksidrottsförbundet finns en speciell dopingkommission med medicinsk och juridisk expertis. På deras webbsida www.rf.se besvaras de flesta frågor. Dispensansökningar kan göras.
Apotekens läkemedelsjour kan kontaktas vid oklarhet om läkemedelsanvändning vid idrott, 0771-450 450.
Dopingjouren hjälper till vid frågor om missbruk, 020-546987.

Behandling

Förebyggande aktiviteter är bästa behandling.
Noggrann information till alla som kommer i kontakt med idrottare på olika nivåer.
Idrottaren bör själva ha en aktuell lista över dopingmedel, men alla läkare som ordinerar medicin till idrottare måste vara förtrogna med aktuella dopinglistan. Vid tveksamheter rekommenderas kontakt med Riksidrottsförbundet.
Den aktive idrottaren är alltid ansvarig för vad han/hon stoppat i sig även om läkare ordinerat medicinen i fråga.
Då idrottare någon gång av hälsoskäl t ex vid akut allergisk reaktion, kan tvingas ta mediciner som är upptagna på dopinglistan, måste dispens sökas från Riksidrottsförbundet.
Vid misstanke om dopingpåverkan gäller vanliga patientetiska regler där det gäller att nå en kommunikation och relation till den person det gäller. Läkaren skall berätta om varför misstanken uppstått, informera och inte hålla något förhör. Patienten skall inte pressas in i något “hörn”. Dessutom skall det ges möjlighet till uppföljning i resonemanget.
Tystnadsplikt gäller!
Du kan anonymt ringa Dopingjouren liksom givetvis narkotikapolisen (telefon 112) för frågor vid misstanke om smuggling etc.
Motionärer, idrottare på låg nivå och barn under 15 år har i Sverige generell dispens via specialförbunden. Läkarintyg ges vid behov i efterhand.
Idrottare på högre nationell nivå behöver dispens via Riksidrottsförbundet (RF).
Förenklad dispens gäller för betaagonister, kortisonspray och lokalbehandling med kortison. Dock kräver injektioner med kortison ordinär dispens.
Idrottare på internationell nivå behöver dispens via sitt ISF (Internationella SpecialistidrottsFörbundet).