Tennisarmbåge (Lateral epicondylit)

Definition

Förändringar eller skada på senan vid det yttre ledhuvudutskottet på överarmsbenet (laterala epikondylen) där de långa senorna, som sträcker i handleden, fäster.
Något inflammatoriskt tillstånd föreligger inte mer än möjligen alldeles i början av sjukdomen.

Orsak(-er)

Ibland är orsaken oklar.
Ibland är orsaken ensidigt arbete med handen med lokal överbelastning, som t.ex. vid handarbete, spikning, skruvdragning, maskinskrivning, racketsporter.

Symtom

Värk kring utsidan av armbågen på den arm som patienten vanligast använder. Ibland strålar värken upp mot axeln och ut mot handleden. Man har svårt att greppa med handen t ex att lyfta ut ett mjölkpaket ur kylen. Den drabbade känner ofta en kraftlöshet i handen-armen. Drabbar oftast män i 35-50 års åldern.

Status

Distinkt ömhet på armbågsbenet vid utsidan av armbågsleden. Smärta vid handslag, nyckelrörelser, “skruvmejselrörelser”, grepp över mjölkkartong eller lyft av kaffekanna.
Smärta vid bakåtböjning av handleden mot motstånd.

Alternativa överväganden med delvis samma sytom.

Golfarmbåge. Smärtan känns då på insidan av armbågsleden.
Tillklämning av nerver och senor vid handleden.
Tryck på nervrot i halsryggraden.
Reumatiska sjukdomar som ffa drabbar ryggraden (spondartrit) med inflammerade ledbandsfästen (entesopati).
Smärta från övre bröstryggraden med utstrålning i arm.
Smärta från nacken som strålar ut i armen.
S k myofasciellt smärtsyndrom, då man har en utbredd eller lokal smärta i muskulaturen med inskränkt rörlighet och ömma muskelpunkter.

Utredning

Klinisk diagnos, d v s läkaren eller sjukgymnasten testar igenom smärtande området och ställer diagnosen.

Behandling

Oftast en självläkande åkomma som läker inom något/några år.

Lindriga fall
Kan behandlas med tillfällig vila eller avlastning av den drabbade armen. Egen träning skall dock ske enligt schema nedan- helst efter instruktion från sjukgymnast. Eventuellt ges antiinflammatorisk behandling i form av tabletter eller som gel. Vanliga smärtstillande tabletter kan också hjälpa.
Fysioterapi har visat sig ha den bästa långtidseffekten. Därför skall patienten remitteras till sjukgymnast för instruktion angående egenträning – inkluderande stretching av de senor som sträcker ut armbågen.
Epikondylitbandage kan köpas i sportaffärer och används för att avlasta muskelfästet.
Företagshälsovård bör kopplas in, framför allt vid belastande och återupprepande arbetsmoment.
Akupunktur, tvära friktioner eller TENS hjälper en del.
Sjukgymnasten kan också ge instruktion om egenträning som kan utföras enligt följande:

1. Stöd underarmen mot en stolkarm eller mot låret. Pressa med lätt knuten hand ovansidan av handen mot undersidan av bordet under ca 10 sek.
   Töj därefter enligt nedan under ca 10 sek.
   Upprepa press med efterföljande töjning 5 ggr.
2. Pressa samtidigt pekfinger- och långfingertopparna mot undersidan av ett bord under ca 10 sek.
   Töj därefter enligt nedan under ca 10 sek.
   Upprepa press med efterföljande töjning 5 ggr.
3. Pressa samtidigt ringfinger- och lillfingertopparna mot undersidan av bordet under ca 10 sek.
   Töj därefter enligt nedan under ca 10 sek.
   Upprepa press med efterföljande töjning 5 ggr.

Töjningen utförs på följande sätt: Håll armen rakt ned med handflatan riktad bakåt. Vrid hela armen så att tummen roteras bakåt-utåt. Böj i handleden så mycket det går.

Övningarna bör utföras 3 gånger per dag.
Efter cirka 8 veckor kan antalet upprepningar ökas från 5 till 10 gånger.
Ett annat träningsmoment är att använda hantlar: Håll i tyngden och låt denna långsamt dras nedåt. Därefter snabb rörelse till utgångsläget. Detta göres upprepat 3 ggr/dag i handledens alla tre rörelseriktningar.

Svåra fall

Vid uttalade besvär övervägs möjligheten att ge patienten injektioner med kortison blandat med bedövningsmedel. Injektionen ges vid den ömmaste punkten vid senfästet. Man skall ha benkontakt med sprutspetsen för att undvika att huden förtunnas. Fler än 3 injektioner rekommenderas ej! Injektionerna minskar den akuta smärtan men anses inte påverka tiden för läkning.
Glöm ej egenträningen, se ovan. Denna kan påbörjas två dagar efter injektionen.
Vid ihållande besvär som varar mer än 12 månader och som trotsar sedvanlig behandling kan operativ åtgärd komma i fråga. Remiss till ortopedkirurg för denna bedömning.
Många är dock tveksamma till operation, inte minst med tanke på att åkomman ofta läker av sig själv.

Övrigt

Det finns en film som förklarar orsakerna kring tennisarmbåge, den går att beställa via länk på YouTube . Filmen är framtagen av  Leg arbetsterapeut Eva Richnau och bygger på Leg sjukgymnasten Birgitta Svernlövs Excentrisk träningsmodell

Filmen handlar om: Orsakerna till tennisarmbåge, behandling, ortoser för armbåge och handled, träning samt praktisk ergonomi. Filmens längd 23 min 45 sek.